Ståhl, Per
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling: - genom odlingssystem med radhackning - delprojekt för att undersöka effekten av mycket sen hackning och hur radens utseende påverkar avkastningen vid odling på 50 cm radavstånd.
Ekologiska växtodlingsgårdar strävar efter att odla så mycket avsalugrödor som möjligt. I detta odlingssystem måste man utveckla möjligheter att bekämpa åkertistel utan användning av fleråriga vallar. I projektet vill vi genom tre olika delprojekt utveckla möjligheterna att bekämpa åkertistel i ekologisk odling. Resultat från projektet ”Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling” visar på att radhackning har en potential att bekämpa åkertistel. Det är däremot dåligt utrett hur effekten påverkas av att öka radavståndet från 25 till 50 cm. Målet är att visa om radhackning utfört på ett optimalt sätt kan bekämpa tisteln i en växtföljd med ettåriga grödor. För att få radhackningen så effektiv och lönsam som möjligt måsta man känna till begränsningarna relativt grödan. I tre fältförsök undersöks hur grödan påverkas beroende på hur nära raden och vid vilket djup man radhackar. Den sista delen av projektet ska belysa hampans konkurrerande effekt på åkertistel. Hampa är en gröda med potential som energigröda på sikt. Hampans kraftiga tillväxt gör att den också konkurrerar ut många ogräs. Målet med projektet är att undersöka hur stor effekten på åkertistel är av hampa i en växtföljd.
Delprojekt radhackning: Projektet avser att belysa skillnaden mellan odling på 12,5 cm radavstånd och odling på 25 respektive 50 cm radavstånd. Försöket är utlagt som ett storparcellförsök och utförs med en fullstor radhacka på 8 meter. Vi har nu testat tre grödor i en växtföljd. Inför de kommande två åren kommer fältet att odlas med en ängssvingelfrögröda som även är insådd i försöket. Frövallen är insådd i samma rad som kornet vilket möjliggör en fortsatt radhacknig i samma rutor. I årets ansökan vill vi fortsätta att följa frögrödan under dessa två år, samt en slutgradering våren 2011. På Tegneby gård i Östergötland finns det fastlagda försöket för att följa upp radodlingsystemet i samma växtföljd som gården. Hackningen utförs med en 8 meters hacka från Gothia redskap som man dessutom sår med. Vi kan följa systemen och utföra arbetena med hög precision. Den breda hackan gör det möjligt att skörda ytor med parcelltröska utanför traktorspåren. Försöket ligger på mark med ganska stor tistelförekomst. Förutom åkertistel kommer övriga rotogräs att graderas som t ex kvickrot, åkermolke, skräppa och hästhov. Försöksytan är lokaliserad med hänsyn till åkertisteln men de övriga ogräsen finns i viss omfattning på fältet. I detta projekt studeras vad radhackning konsekvent använt i en växtföljd med varierande grödor kan åstadkomma.
Delprojekt kring radhackningsteknik: Två försök är genomförda 2007 och 2008 (ett kasserat). Fyra fältförsök planeras i stråsäd och åkerböna inför 2008. På en 8 meters radhacka kan samtidigt 4 olika bredder av gåsfötter jämföras med ohackat. Hackningen utförs vid två djup vid ett relativt sent stadium då grödan är känslig för påverkan av rotsystemet. Försöken läggs ut på konventionell mark för att kunna eliminera påverkan av ogräs. Det är hackningens påverkan på grödan som ska undersökas.
Delprojekt hampa: Fyra fältförsök finns utlagda med hampa i en växtföljd. Två försök är utlagda under 2007 och två under 2008. Två försök slutgraderas under 2009 och två försök odlas med hampa, åkerböna och havre. I försöken undersöks effekten av ett och två år hampa. Under det andra försöksåret jämförs effekten på tistel av hampa med effekten av vall, havre och åkerböna. Försöken läggs ut i Mellansverige. Effekten på tistelbestånden graderas och biomassatillväxten på de olika grödorna registreras.
Sammanfattning långliggande radavståndsförsök i växtföljd: I ett fastliggande försök har odling på tre olika radavstånd jämförts i en ekologisk spannmålsväxtföljd. Försöket har skördats under 2006-2011. Radhackning har använts vid 25 och 50 cm radavstånd medan ogräsharvning tillämpats när det varit möjligt vid 12,5 cm radavstånd. Odling på 25 cm radavstånd har haft den bästa skörden och omräknat det bästa ekonomiska utfallet. Försöket har legat på en plats med högt ogrästryck av både åkertistel och åkersenap. Radhackningen har inte haft statistiskt säkra effekter på tistelförekomsten. Det kan bero på att tisteln vuxit mellan rutorna. Tistelförekomsten har utjämnats mellan rutorna över tiden.
Ängssvingelfrövall har odlats de tre sista åren i växtföljden. Till andraårsvallen hade tistelförekomsten minskat med 90 % i alla led. I tredjeårsvallen ökar förekomsten igen men vallen har haft en mycket påtaglig effekt på mängden åkertistel i försöket.
Sammanfattning försök med odling på 50 cm radavstånd: Två försök med har genomförts med målet att undersöka om skörden kan höjas vid odling på 50 cm radavstånd genom att ändra radens utseende. Det genomfördes ett försök i havre och ett försök i åkerböna. I havreförsöket hade odling på 50 cm radavstånd med en dubbelrad samma skörd som 25 cm radavstånd. I försöket med åkerböna hade enkelraden på 50 cm samma skörd som 25 cm radavstånd. Resultatren tyder på att man kan höja skörden på 50 cm radavstånd genom att anpassa radens uppbyggnad. Olika grödor verkar reagera lite olika.