Ögren, Elisabeth

Metoder för att minska skadeverkningar av korkrot i ekologisk tomatodling.

Korkrot är idag det allvarligaste problemet i ekologisk tomatodling. Vid en inventering som genomfördes under 1998 på initiativ av Jordbruksverket visade det sig att 12 av 15 ekologiska tomatodlingar hade kraftiga angrepp av korkrot, två hade svaga/eventuella angrepp och endast en odling var helt symptomfri. Svampen orsakar försämrad vitalitet hos plantorna och kraftiga skördesänkningar som gör sig gällande efter 3-4 års odling i samma jord. Detta leder i sin tur bl.a. till sämre växtnäringsutnyttjande och sämre energiutnyttjande, d.v.s färre kilo skördad tomat per insatt energienhet. Angrepp av korkrot innebär alltså ett sämre utnyttjande av insatta resurser. Flertalet odlingar använder sig idag av ympade plantor där ädelsorten ympas på en motståndskraftig grundstam för att kringgå problemet. Denna metod kräver specialkunskaper för själva ympningen, plantuppdragningstiden blir längre och plantkostnaderna högre. Ympade plantor växer mer vegetativt än plantor som står på egen rot, vilket kan leda till försenad skördestart och mer svårhanterliga plantor. I några odlingar har smaken på frukterna försämrats genom ympning.
De grundstammar som används i dag har visat symptom på infektion av korkrot, vilket nu också bekräftats med PCR-analys. Att även grundstammar angrips kan innebära att metoden inte är hållbar på sikt.
Målet med projektet var att i praktisk odling testa alternativa metoder för att minska skadeverkningarna av korkrot. De metoder vi testat utgår från biologiska processer i jorden och bör därmed vara långsiktigt hållbara. I de försök som genomförts tittade vi bl.a. på hur olika typer av organiskt material påverkar angreppsgraden och plantornas utveckling. Materialet kan produceras på gården eller i dess absoluta närhet, vilket öppnar möjligheter för en mer kretsloppsanpassad växtnäringsförsörjning till tomatkulturen.

Projektet genomfördes av "tomatgruppen", en deltagardriven grupp som arbetat tillsammans sedan 1999 kring frågor som rör ekologisk tomatodling. Gruppen består av odlare, rådgivare och forskare. Försöken har utförts av odlare på fyra av gårdarna i tomatgruppen. Försök har även utförts av forskare på Ultuna, SLU.
I projektet testades tre alternativa metoder.

1. Kompostering av växthusjorden och biologisk bekämpning.
Vi ville undersöka om det i ett system med kompostering av växthusjord med inblandning av annat organiskt material eller inblandning av andra typer av komposter går att sänka infektionstrycket till en acceptabel nivå. Försöken utfördes på försöksstationen.

I ett försök komposterades en infekterad jord tillsammans med rödklöver och halm. Proportionerna var 5:4:1. Komposten lades utomhus på en betongplatta sommaren 2004. Högen täcktes med en specialduk (Toptex) för att förhindra avdunstning och östes om en gång i veckan i tre veckor. Komposten lagrades över vintern och fram till sommaren då den togs i bruk för försöket. Tre veckor gamla tomatplantor av sorten Elin planterades i 5-liters krukor med komposterad eller okomposterad jord. Efter 10 veckor veckor bröts försöket och sjukdomsindex bestämdes.
I ett annat försök testades hur inblandning av fyra olika typer av komposter påverkade infektionstrycket. I försöket ingick en grönmassekompost gjord på rödklöver och 10-20 % (ts) hackad halm, två trädgårdskomposter från en komersiell kompostanläggning gjorda på 70 volymsprocent trädgårdsavfall och 30 volymsprocent hästgödsel med halm och torv som strömedel samt en hästgödselkompost med torv som strömedel, komposterad i 8-9 månader. Komposterna blandades med växthusjorden, 20 volymsprocent kompost och 80 volymsprocent jord. Tre växthusförsök genomfördes på samma sätt som i försöket med kompostering av växthusjorden.
Fyra olika komersiella preparat för biologisk bekämpning testades på sin sjukdomshämmande effekt mot korkrot. I försöken ingick Binad TF, GlioMix, Mycostop och Prestop WP. Preparaten tillfördes enligt rekommendation men också i en alternativ behandling där antingen dosen eller sättet att tillföra preparatet ändrades. Tomatplantor av sorten Elin odlades i den behandlade jorden i 13 veckor. Avkastning (fruktvikt) och rötternas sjukdomsindex jämfördes med tomatplantor odlade i två kontrolled utan tillförsel av biologiska preparat, en naturligt infekterad jord och en oinfekterad jord (Hasselfors E-jord).
På en av gårdarna genomfördes försök med inblandning av nematoder, Aphelenchus avena. Försöken genomfördes i samma jord i två år, 2005 och 2006. Första året tillfördes 23 nematoder och andra året 50 nematoder per ml jord.

2. Odling av omväxlingsgrödor efter avslutad tomatkultur.
Flertalet grödor som odlas i växthus i Sverige är mottagliga för angrepp av korkrot vilket innebär att växtföljd med t.ex. gurka eller paprika inte är någon lösning på korkrotsproblemet. Vi har därför testat sådd och nedbrukning av omväxlingsgrödor, som inte är värdväxter för korkrot. Färskt organiskt material av annat slag än rester från tomatkulturen blandas därmed in i jorden och andra rotexudat utsöndras i jorden från andra grödor än korkrotens värdväxter.

Försöken med omväxlingsgrödor genomförds på en av gårdarna i gruppen under åren 2004-2006. Två olika omväxlingsgrödor, råg (led A) och luddvicker (led B) såddes efter gurka som odlas omväxlande med tomat i gårdens båda växthus. Oympade plantor av sorten Starfighter planterades efter omväxlingsgrödorna. Försöket bestod också av två kontrolled, ett med oympade plantor (led C) och ett med ympade plantor på grundstammen Beaufort (led D) utan föregående omväxlingsgröda. Odlingssäsongens längd var 34 veckor under försöksåren 2004 och 2006 och 32 veckor under försöksåret 2005. Omväxlingsgrödornas utveckling under hösten/vintern dokumenterades. Näringsnivån i jorden följdes under odlingssäsongen för att undersöka hur omväxlingsgrödorna påverkat t.ex. mängden lättillgängligt kväve i markbäddarna. I samband med utrivning bestämdes angreppsgraden av korkrot genom PCR-analys på fem plantor per försöksled. Avkastning samt fruktsättning dokumenterades i alla led.

3. Marktäckning.
Flera odlare i gruppen har gjort iakttagelsen att marktäckning med organiskt material, grönmassa eller stallgödsel, lett till att tomatplantorna utvecklat ett fint rotsystem i och strax under marktäckningen. Detta har inneburit att plantorna delvis kunnat kompensera för den rotdöd som successivt drabbar det gamla rotsystemet under säsongen. Rotdöd är en naturlig process hos tomatplantan men rotdöden förvärras kraftigt vid angrepp av korkrot. Plantorna har, tack vare denna åtgärd, varit förhållandevis vitala trots kraftiga angrepp av korkrot. Metoden innebär ett odlingssystem där korkroten accepteras och där de åtgärder som vidtas syftar till att underlätta för plantorna att "leva med korkroten".
Del 2 i projektet genomfördes på tre av gårdarna i gruppen under åren 2003-2005.
Marktäckning med två olika typer av organiskt material testades till oympade plantor (led A och B). Försöket bestod också av två kontrolled, ett med oympade plantor (led C) och ett med ympade plantor (led D) utan marktäckning. I samband med utrivning bestämdes angreppsgraden av korkrot genom PCR-analys på fem plantor per försöksled. Avkastning samt fruktsättning dokumenterades i alla led. Näringsnivån i jorden följdes genom jordanalyser i de olika leden.

Gård 1 testade marktäckning med en färsk klöverrik grönmassa (led A) och marktäckning med färsk klöverfattig grönmassa (led B). I båda leden odlades oympade plantor av sorten Milano 2003 och sorten Conqueror år 2004 och 2005. Marktäckningen jämfördes med oympade plantor (led C) och ympade plantor på grundstammen Beaufort (led D) utan marktäckning. Odlingssäsongens längd var 27-28 veckor under de tre försöksåren.
Gård 2 odlade oympade plantor av sorten Aromata med marktäckning med fårgödselkompost (led A) och marktäckning med grönmassa från klöver/gräsvall (led B). Marktäckningsleden jämfördes med oympade plantor (led C) och ympade plantor på grundstammen Beaufort (led D) utan marktäckning. Odlingssäsongens längd var 28 veckor under försöksåren 2003 och 2004 och 31 veckor under 2005. Första försöksåret var de ympade plantorna senare i utvecklingen vid tidpunkten för utplantering. De båda kontrolleden placerades dessutom i en ytterrad med något kallare klimat än i det övriga huset. Inför odlingssäsongen 2004 och 2005 flyttades försöksled C och D till en bädd i mitten av huset.
Gård 3 odlade oympade plantor av sorten Armada med marktäckning med hästgödselkompost (led A) och marktäckning med grönmassa från klöver/gräsvall (led B). Marktäckningsleden jämfördes med oympade (led C) och ympade plantor på grundstammen Beaufort (led D) utan marktäckning. Första försöksåret lyckade gården inte få tag på ympade plantor till led D. Odlingssäsongens längd var 33 veckor under försöksåret 2003, 27 veckor under 2004 och 25 veckor under 2005.

Under det avslutande projektåret 2007 bearbetades och analyserades resultaten från projektet gemensamt av gruppen och en slutrapport sammanställdes. För- och nackdelar med de olika metoderna som testats i försöken formulerades och arbetssättet utvärderades. Gårdarna i gruppen formulerade också vilka förändringar man genomfört eller planerar att genomföra som en följd av resultaten från projektet. Gruppen formulerade även vilka områden man ser som mest intressanta att gå vidare med inom framtida forskning kring rotsvampar. I slutrapporten finns även ett avsnitt om ympning av tomatplantor. Det är en sammanställning av tre av gårdarnas erfarenheter och kunskaper om ympning av tomatplantor.

Korkrotrapport2008.pdf

Del 1 Kompostering av växthusjorden och biologisk bekämpning.
I ett försök komposterades en infekterad jord tillsammans med rödklöver och halm. I den komposterade jorden var sjukdomsindex signifikant högre än i den okomposterade jorden. Att angreppsgraden var högre i den komposterade jorden kan bero på en högre koncentration av ammoniumkväve. Andra studier har visat att ammoniumkväve gynnar flera andra svampar som orsakar rotrötor. En annan förklaring kan vara att korkrotens övervintringskroppar har ett "extra skinnlager" vilket kan göra att de överlever perioder med hög värme i komposten.
I ett annat försök testades fyra olika komposter på deras sjukdomshämmande effekt mot korkrot. En av trädgårdskomposterna minskade angreppsgraden medan hästgödselkomposten ökade angreppsgraden. De två andra komposterna hade ingen påverkan. Analyser av jord och kompostblandningarna visade att blandningen med den trädgårdskompost som minskade angreppsgraden hade ett läger innehåll av ammoniumkväve än andra jord- och kompostblandningar. Jordblandningen med hästgödselkomposten hade det högsta innehållet av ammoniumkväve. Analyserna visade även skillnader i innehållet av kalcium och kol.
Fyra olika komersiella preparat för biologisk bekämpning prövades på sin sjukdomshämmande effekt mot korkrot. I försöket ingick Binad TF, GlioMix, Mycostop och Prestop WP. Alla testade preparat och behandlingar, utom standardbehadlingen av Prestop ökade andelen oinfekterade rötter. Samtliga preparat gav en skördeökning jämfört med de plantor som odlats i den obehandlade jorden.
På en av gårdarna testades inblandning av sjukdomshämmande nematoder, Aphelenchus avenae, under åren 2005-2006. Tillförseln av nematoder reducerade inte angreppsgraden av korkrot under något av de två försöksåren. En tidigare genomförd studie på försöksstationen visade en signifikant reduction av angreppsgraden vid tillförsel av 3 eller 23 nematoder per ml jord.

Del 2 Omväxlingsgrödor.
Gård 4. Sett över de tre försöksåren var avkastningen något lägre i de båda leden med omväxlingsgrödor, 3-4 % lägre än avkastningen i kontrolledet med oympade plantor utan omväxlingsgröda (led C). I ledet med ympade plantor (led D) var avkastningen 16 % högre än i led C. I samband med utrivning undersöktes rötter från fem plantor per led på infektion av korkrot genom PCR-analys. I led A visade 73 % av plantorna infektion av korkrot, i led B 93 % och i led C och D 80 % av plantorna sett över de tre försöksåren.

Del 3 Marktäckning.
Gård 1. Avkastningen var 16 % högre i led A med marktäckning med klöverrik grönmassa, 3 % högre i led B med marktäckning med klöverfattig grönmassa och 38 % högre i led D med ympade plantor jämfört med led C med oympade plantor utan marktäckning sett över de tre försöksåren. Enligt den PCR-analys som genomfördes i samband med utrivning visade 67 % av plantorna i led A infektion av korkrot, i led B och D 53 % och i led C 73 % sett över de tre försöksåren.
Gård 2. Sett över de två försöksåren 2005-2006 var avkastningen 1 % lägre i led A med marktäckning med fårgödselkompost, 5 % högre i led B med marktäckning med grönmassa och 8 % högre i led D med ympade plantor jämfört med led C med oympade plantor utan marktäckning. PCR-analysen visade att 53 % av plantorna i led A var infekterade av korkrot, i led B och D 27 % och i led C 40 % sett över alla tre försöksåren.
Gård 3. Under de två försöksåren 2004-2005 var avkastningen 52 % högre i led A med marktäckning med hästgödselkompost , 32 % högre i led B med marktäckning med grönmassa och 51 % högre i led D med ympade plantor jämfört med led C med oympade plantor utan marktäckning. PCR-analysen som genomfördes i samband med utrivning visade att 60 % av plantorna i led A var infekterade av korkrot, i led B 47 % och i led C 80 % sett över de tre försöksåren. I led D visade 10 % av plantorna infektion av korkrot under de två sista försöksåren.

I november 2006 hölls ett utvärderingsmöte med hela gruppen. Gruppen gjorde då gemensamt en sammanfattning av för- och nackdelar med de olika metoder som undersökts i försöken på gårdarna och på försöksstationen. Även arbetssättet utvärderades genom ett antal frågor som odlarna i gruppen fick svara på genom att sätta ett kryss på en femgradig skala där 1 representerade Dåligt och 5 representerade Bra. Samtliga sju frågor besvarades på ett positivt sätt med kryss mellan 3,6 och 5. På frågan "Kan du tänka dig att köra ett nytt projekt?" svarde samtliga åtta odlare genom att sätta sitt kryss mellan 4,6 och 5. Ett lika positivt svar gavs på frågan "Har SLU´s medverkan varit bra?". De tre odlare som inte själva utfört något försök, men som är medlemmar i gruppen, svarade på frågan "Har du som inte haft något försök känt dig delaktig?" med att sätta sina kryss mellan 3,9 och 4,5.

Försöken som genomförts på gårdarna har lagts upp för att studera olika odlingssystem och inte bakomliggande orsaker. De resultat vi presenterar från försöken på gårdarna måste alltså tolkas och värderas utifrån de sammanhang de är framtagna i. I de försök som utförts på försöksstationen har olika faktorers inverkan på angreppsgraden av korkrot undersökts. Möjligheten att kunna bedriva både "verklighetsanpassade" försök där odlingssystem studers och försök där bakomliggande orsaker undersöks i ett och samma projket har varit mycket värdefullt och bidragit till intressanta dialoger mellan gruppens alla medlemmar!

Publicerade arbeten:
Hasna M.K., Persson P., Rämert B., Ögren E., 2005, Hur hämmas sjukdomen korkrot i ekologisk tomatodling? Forskningsnytt nr1 2005.
Hasna M.K., 2007, Corky Root Disease Management in Organic Tomato Produktion, Doctoral Thesis no 2007:114, Faculty of natural resources and agricultural sciences.
Ögren E., m.fl., 2008, Metoder för att minska skadeverkningar av korkrot, Pyrenochaeta lycopersici, i ekologisk tomatodling, Länsstyrelsens rapportserie, Rapport 2008:2, Länsstyrelsen i Västmanlands län.