Olsson, Anne-Charlotte
Serologiska och kliniska studier av rödsjuka i ekologisk grisproduktion
Syftet med projektet är att göra serologiska studier av rödsjuke-vaccinerade och icke-vaccinerade djur i ekologisk grisproduktion. De serologiska resultaten analyseras i relation till de olika inhysningsalternativen och i relation till om djuren har tillgång till bete eller ej. En skyddande E.r. vaccinering utlöser inte nödvändigtvis ett humoralt synligt immunsvar. Däremot kommer naturliga E.r. infektioner att utlösa höga E.r. antikroppstitrer och kliniskt sunda djur kan mycket väl ha antikroppar mot E.r. Målsättningen är att få bättre underlag för behovet av E.r. vaccinering i ekologisk slaktgrisproduktion.
De uttagna blodproven analyseras för antikroppar mot E.r.. Analyserna görs med en indirekt ELISA (Wallgren et al 2000) Gränsvärdet för seropositiv reaktion är A450 = 0,2 för serum spätt 1/100. De serologiska resultaten från blodproven analyseras därefter i relation till de olika inhysningsalternativen och i relation till om djuren haft tillgång till bete eller ej. En E.r. vaccinering utlöser inte nödvändigtvis ett humoralt synligt immunsvar (Wallgren et al, 2000) även om vaccinering ger gott skydd mot E.r. Däremot kommer naturliga E.r. infektioner att utlösa även ett humoralt synligt antikroppssvar. Eftersom E.r. är allmänt förekommande och ett potentiellt patogen (Woods, 1999) kan kliniskt sunda djur mycket väl ha antikroppar mot E.r. Dessa problemställningar kommer att bli ytterligare studerade och diskuterade. De serologiska resultaten kommer också att analyseras i relation till kliniska fynd.
De aktuella studierna genomfördes för att få mer information kring förekomst av rödsjuka vid ekologisk slaktgrisproduktion och för att studera behovet och den praktiska effekten av att vaccinera slaktgrisarna mot rödsjuka. Resultaten visar att exponeringen för rödsjukebakterier är en realitet i utomhus slaktgrisproduktion och att den kan vara högre än vid inomhus produktion. I den studerade besättningen förekom dock inga kliniska tecken på rödsjuka och förekomsten av benproblem var låg. Produktionsresultaten visade att klassning och den dagliga tillväxten hos de rödsjukevaccinerade och inte vaccinerade ekologiskt uppfödda slaktgrisarna ej var signifikant åtskilda. Det förekom inte heller skillnader i produktionen om grisarna hade tillgång till bete eller inte. Det är alltså möjligt att ha utomhus slaktgrisproduktion utan att vaccinera mot rödsjuka. Sjukdomen rödsjuka hos grisar orsakas av Erysipelothrix rhusiopathiae (E.r.), som är en grampositiv bakterie och en möjlig sjukdomsframkallare för ett stort antal djurslag. Bakterien kan också förekomma hos människor. Hos gris kan sjukdomen uppträda i perakut, akut och kronisk form. Såväl vid de akuta som de kroniska formerna av sjukdomen föreligger från början en blodburen spridning av infektionen. I perakut form ger sjukdomen snabbt förlöpande blodförgiftning med plötsliga dödsfall kopplat till grava kliniska symptom. I akut form ses feber, aptitlöshet och tydliga upphöjda romboida hudutslag. Grisar som överlever någon av dessa akuta former av sjukdomen kan därefter utveckla en kronisk rödsjukeinfektion
som manifesterar sig i att leder och/eller hjärtklaffar drabbas av olika typer av sjukdomsförändringar. Sjukdomen kan dock även debutera i denna mer kroniska form. Risken för infektion med E.r. är beskriven som stor vid utomhus slaktgrisproduktion och det har rapporterats en högre förekomst av ledinfektioner och övriga ledskador vid utomhus slaktgrisproduktion jämfört med konventionell inomhusproduktion. De flesta kommersiella rödsjukevacciner är effektiva mot de akuta formerna av rödsjuka,men skyddar enbart upp till 6 månader, och den skyddande effekten av en rödsjukevaccination avseende kroniska rödsjukeledinfektioner hos slaktgrisar är osäker. Även vid förekomst av kroniska rödsjuke-ledinfektioner förordas dock vaccination. De immunologiska och serologiska förhållandena vid en rödsjukeinfektion och effekterna av en vaccination mot rödsjuka är komplexa och inte ordentligt utredda. De serologiska tester, som har utvecklats har inte visat sig entydigt användbara i fältarbetet med rödsjukediagnostiken och de har varit svåra att utvärdera. Några tester anses dock kunna ha ett positivt värde vid ersättningsutredningar. Vid akuta kliniska symptom på sjukdomen och vid ökad incidens av ledinfektioner, som vid utomhus grisproduktion ofta orsakas av rödsjukebakterier, rekommenderas att slaktgrisar rödsjukevaccineras. Den serologiska metoden i den aktuella studien konstateras vara användbar vid besättningsförsök kring rödsjuka. De serologiska resultaten indikerar att en rödsjukevaccination accelererar grisens antikroppsrespons till en naturligt förekommande rödsjukeinfektion.