Jeppsson, Knut-Håkan
Förlustkoefficienter över ammoniakavgång från stallar för mjölkkor
Målet är att bestämma totalemissionen av ammoniak från olika typer av stallar från mjölkkor. Värden på totalemission från djurstallar behövs av produktionsrådgivare, byggrådgivare och myndigheter vid värdering av olika inhysningssystem. För att nå detta mål krävs, dels att en validerad analysmodell utarbetas, dels kontinuerliga
mätningar i stallar. På grund av klimatproblemen samt jordbrukets andel av producerade växthusgaser tillkom målet att samtidigt bestämma emissionerna av metan- samt lustgas.
Mätningar har utförts i två lösdriftsstallar med spaltgolv respektive helt golv under en stallperiod. Koncentrationen av ammoniak, lustgas, metan samt koldioxid har bestämts i till- och frånluften gasanalysator. Gasanalysatorns mätmetod baseras på en infraröd photoacustisk metod (Innova 1412). Luftflödet genom stallarna har bestämts med en indirekt metod som bygger på spårgasteknik. Lufttemperatur i byggnaderna har uppmätts med miniloggrar och temperaturen i gödseln med ett handinstrument. Foderstater och foderanalyser har samlats in samt producerad mängd mjölk inklusive proteinhalt. Med dessa uppgifter har mängden kväve i gödseln bakom svans beräknats.
En mekanistisk modell över ammoniakemission från mjölkkostallar har konstruerats i dataprogrammet POWERSIM. Modellen består av tre moduler; ventilationsflöde, inneklimat, ammoniakemission. Beräkning av ammoniakemissionen är beroende av gödseltemperatur, pH, kväveinnehåll i gödseln, lufttemperatur, lufttryck, lufthastighet, ventilationsflöde, ventilationseffektivitet, gödselbemängd area, stallets volym samt djurens aktivitet. En teknisk validering av modulen ”Ammoniakemission” har genomförts, dvs en kontroll av modellen mot de samband den är uppbyggd av, exempelvis samband mellan NH3-emission och luftflöde respektive gödseltemperatur. Modulen har också jämförts mot ammoniakemissionen från ett stall med uppbundna mjölkkor samt mot resultaten i ovanstående mätningar från ett lösdriftsstall med spaltgolv samt från ett lösdriftsstall med helt golv.
Ammoniakemissionen från ett lösdriftstall med daglig utgödsling och spaltgolv i gödselgångarna var 30 g/ko och dag, vilket motsvarade 6% kväveförluster.
Ammoniakemissionen från ett lösdriftstall med daglig utgödsling och helt golv i gödselgångarna var 24 g/ko och dag, vilket motsvarade 4% kväveförluster.
Metangasemissionen var 344 g/ko och dag från lösdriftstallet med spaltgolv och 317 g/ko och dag från lösdriftstallet med helt golv.
Mycket låga koncentrationer av lustgas i stalluften uppmättes vilket indikerar att lustgasemissionen var obefintlig från de två lösdriftstallen med flytgödselsystem.
Det behövs fler mätningar från lösdriftsstallar för mjölkkor i Sverige för att ge säkrare emissionsfaktorer för ammoniak och växthusgaser från stallar med svenska utgödslingssystem som har daglig utgödsling.
Modellen över ammoniakemission visar god överensstämmelse mellan enskilda parametrar och ammoniakemission enligt samband beskrivna i den vetenskapliga litteraturen. Fortsatt utveckling och validering av modellen krävs emellertid för att ge bättre noggrannhet vid jämförelse mellan simulerad och verklig ammoniakemission.