Heldmer, Eva

Stina Ekman

2007

2008

Ekologisk produktion - inkl. förbättrad djurhälsa

Djurhälsa

Rörelsestörningar

BAKGRUND:
Alarmerande rapporter om en hög frekvens ledskador hos grisar som uppföds enligt KRAV-normer finns rapporterade (Heldmer, SVT nr 13, 2006). I en pilotundersökning (Varför har ekologiskt uppfödda grisar mer ledanmärkningar, vid slakt, än konventionellt uppfödda grisar?) finansierad av Djurskyddsmyndigheten (2007) undersöktes kasserade leder från ekologiskt uppfödda grisar. Benen kasserades vid slakt och klassificerades som ”ledskada” eller ledinflammation. Sammantaget plockades 71 leder från 49 grisar bort vid slakten. Dessa leder hade alla registrerats som antingen ledskada eller ledinflammation. Hos 39 av de 49 grisarna påvisades osteokondritis dissecans (OCD). I denna undersökning fanns endast material från hasleder och armbågsleder. Knäled och bogled var sällan kasserade.
Predilektionsställe för OCD är has-, knä-, armbågs-, och bogleder.
Anledningen till att knä- och bogled inte fanns med bland de rutinmässigt kasserade lederna, kan bero på att dessa inte var affekterade, men en av våra hypoteser är att dessa leder inte svullnar lika märkbart och därför är svårare att bedöma vid snabb yttre besiktning på slakteriet.

HYPOTESER:
1) Flera leder, inkluderande knä- och bogleder, är drabbade av OCD hos de ekologiskt uppfödda grisarna. Vi tror att de registrerade ledanmärkningarna hos KRAV-grisen vid slakt tyvärr endast är en liten del av ett mycket större provlem.

2) Tre-ras-korsningen (Lantras x Yorkshire x Hampshire) är mindre lämpad för utevistelse än Duroc-grisen. Duroc är den gris som används i utebesättningar i England och Danmark. Denna grisras är mindre belastad med osteokondros i tillväxtbrosket och därmed mindre känslig för belastning av lederna.

3) Miljön utgör en viktig orsak till att en osteokondros utvecklas till ett broslöock/ledmus (OCD), som ger kliniska symtom. Höga nivåskillnader, såsom trappsteg och smala gångbroar (där grisen lätt ramlar) ger ett trauma mot ledbrosket och underliggande tillväxtbrosk. Detta tillväxtbrosk är ofta skört eftersom frekvensen av ostokondros (latens och manifesta) är hög hos våra slaktsvinsraser. Ett brosklock (OCD) uppstår lätt efter belastning och detta ger en intraartikulär blödning och inflammation i leden med smärta och hälta som följd.

MATERIAL OCH METODER
Vi vill testa våra tre hypoteser genom följande experimentella grisuppfödning.

1) En KRAV-besättning med hög frekvens kasserade leder, enligt slakteriets registrering av besiktningsfynd, väljs ut av Eva Heldmer, Uddevalla. Ifrån denna besättning köps 50 färdiga slaktsvin. Dessa genomgår en fullständig inspektion (obduktion) av samtliga större leder postmortalt.
Detta kommer tydligt att visa hur stort ledproblemet hos KRAV-grisen är. KRAV-grisen är av tre-raskorsning (LxYxH) och har tillgång till utevistelse.

2) I samma besättning kommer vi att ansöka om att få föda upp 50 duroc-grisar. Dessa ska födas upp till slakt samtidigt och under liknande förhållande som de ovan beskrivna grisarna av tre-raskorsning. Även dessa grisar slaktas vid uppnådd slaktvikt och genomgår en fullständig led-undersökning, postmortalt. Den enda variabel som finns i denna studie är rasen. Undersökning görs för att fastsälla om det finns en genetisk skillnad i känsligheten för OCD hos de olika grisraserna.

3) Ett mobiltslaktsvinhus finns konstruerat av Eva Salomon, JTI, Uppsala, och Magnus Nyman, Hushållningssällskapet, Kristianstad. Vi vill göra en jämförelse av grisar uppfödda i det mobila huset och grisar uppfödda i en KRAV-besättning. Grisar med samma genetiska bakgrund placeras i de två systemen och en utvärdering görs, vid slakt, på hur mycket ledproblem som förekommer. Två omgångar med 30 grisar i varje system (summa 120 grisar) ska ingå, vilket räcker för statistiska analyser.

2008 Slutredovisning finns

Eva Heldmer, Svenska. Uddevalla
tel 0522-66 95 15
epost eva.heldmer@svdhv.org