Adholm, Anders
Försök om olika metoder för etablering av nya fånggrödor
Syftet är att mäta de olika fånggrödornas biomassa samt kväveinnehåll ovan jord sent på hösten (ca 20 oktober). För att mäta efterverkanseffekterna av fånggrödorna sås hela försöket med vårkorn året efter. Vårkornet gödslas ej. Målet är att så mycket som möjligt av kvävet från fånggrödorna skall komma efterföljande huvudgröda tillgodo och som därmed också kan få en mindre kvävegiva jämfört med odling utan vitsenap eller oljerättika som fånggrödor.
Fältförsöket är ett fullständigt slumpat försök med fyra upprepningar. Vitsenap och oljerättika sås i rågvete under mitten av juli och början av augusti genom bredspridning när huvudgrödan befinner sig i mjölkmognad (DC 75) och degmognad (DC 87). Efter skörden av huvudgrödan sås även vitsenap och oljerättika efter plöjning och harvning samt efter en reducerad jordbearbetning. Biomassan och kväveinnehållet ovan jord av vitsenap och oljerättika sent på hösten (ca 20 oktober) jämförs med engelskt rajgräs och rödsvingel som sås i slutet av mars då huvudgrödan befinner sig i bestockningsfasen (DC 23). En halv kvadratmeter stor representativ ruta klipps rutvis i de olika fånggrödorna. Vitsenap och oljerättika sås med ca 12 kg utsädesmängd och vallgräsen med ca 8 kg/ha.
Fånggrödorna plöjs ner efter provyteklippningen förutom två rutor vitsenap och oljerättika som plöjs bryts på våren. Hela försöket sås med vårkorn som ej gödslas. Biomassan av kärna och halm ovan mark mäts och kväveinnehållet bestäms.
Mineralkväveinnehållet mäts från 0 till 30 cm samt 30 till 60 cm djup vid huvudgrödans skörd (rågvete) samt ledvis sent på hösten. Nematodprov för betcystnematoder tas i vitsenap och oljerättika sent på hösten och jämförs med nematodprov från vallgräsen.
Vårkorn som inte gödslades såddes efter alla fånggrödor från 2007. Torkan under maj och juni medförde att kornet knappt växte överhuvudtaget. Inga visuella skillnader kunde noteras mellan de olika försöksleden under andra halvan av maj. Under augusti insåg vi att det inte var lönt att skörda försöksrutorna. De förväntade resultaten för 2008 uteblev således. Av de två år som försöken.
Sammanfattning av Magnus Nilssons examensarbete: Resultaten visade att det är etableringsmetoden som påverkar upptaget av kg kväve per ha av fånggrödan. Valet av fånggröda, mellan oljerättika och vitsenap, spelade ingen roll. De etableringsmetoder som gav mest upptaget kg kväve per ha var sådd genom bredspridning 12 juli och plöjning + Rapidsådd inom 24 timmar efter skörd. Sådd med bredspridning 12 juli blev bättre än sådd med bredspridning den 10 augusti och beror troligtvis på att juli var nederbördsrik med goda förutsättningar för groning. Att plöjning + Rapidsådd inom 24 timmar efter skörd var bättre än sådd genom bredspridning + grund bearbetning inom 24 timmar berodde på att såbädden blev bättre genomarbetad och att fröna blev mer optimalt placerade, se bilaga 3.
Oavsett såtidpunkt eller etableringsmetod växte vitsenap mer än dubbelt så mycket efter skörden av rågvete fram till 20 oktober, jämfört med engelskt rajgräs och rödsvingel sått tidigt på våren i början av april. Biomassan vitsenap ovan jord var ca 1 200 kg torrsubstans per hektar, jämfört med 400 till 500 kg torrsubstans per hektar för vallgräsen, se bilaga 1. Oljerättika växte inte lika mycket på hösten som vitsenap men mer än vallgräsen. Motsvarade mängd oljerättika var ca 800 kg torrsubstans per hektar.
Kväveinnehållet i vitsenap och oljerättika ovan jord var dubbelt så stort som i vallgräsen sent på hösten (20 oktober), se bilaga 1. Det totala kväveinnehållet ovan jord i ogräs och spillsäd utan insådd av fånggröda, var lika stort som det totala kväveinnehållet i rödsvingel och engelskt rajgräs inkluderat ogräs och spillsäd.
Fånggrödetillväxten efter huvudgrödans skörd var störst för vitsenap och oljerättika som bredspriddes under mitten av juli, se bilaga 2. Den fuktiga väderleken med mycket nederbörd under juli 2007 bidrog till en säker etablering av fånggrödorna. Tidigare försök samt erfarenheter från fält har visat att det är mycket svårt att etablera vitsenap och oljerättika i växande gröda under sommaren vid långvarig torka. Vitsenap och oljerättika Rapidsått efter plöjning efter huvudgrödans skörd växte bättre än engelskt rajgräs och rödsvingel sått tidigt på våren eller vitsenap och oljerättika bredspritt före huvudgrödans skörd eller efter skörden med hjälp av en grund bearbetning.
Mineralkväveinnehållet i marken (0 till 60 cm) var litet vid huvudgrödans skörd (< 20 kg N/ha). När fånggrödorna klipptes den 20 oktober var det totala kväveinnehållet på samma djup under 10 kg N/ha.
Resultaten visar tydligt att vitsenap och oljerättika har mer än dubbelt så stor potential att växa och ta upp kväve på hösten, jämfört med engelskt rajgräs och rödsvingel.