Olsson, Anne-Charlotte
Ändrat gödslingsbeteende på betongplattan utomhus för minskade ammoniakförluster i ekologisk grisproduktion
Syftet med det nu sökta projektet är att testa hypotesen att det genom användande av böklådor går att "styra" grisarnas gödsling till andra ytor på betongplattan på vilka grisarna inte är så aktiva. Detaljstudier av olika utformning av berikade böklådor kommer att jämföras för att få fram den mest optimala lösningen. Samtliga böklådor kommer att berikas med torv. Målet är att få grisarna att gödsla på en mindre yta på betongplattan och att därmed få en lägre ammoniakemission.
Försöket kommer att genomföras som ett 2-årigt projekt med jämförande studier i det befintliga försöksstallet på Odarslövs försöksgård. Totalt kommer 2 omgångar av slaktgrisar att födas upp inom projektet. Grisarna kommer inte att släppas ut i de intill-liggande beteshagarna under någon uppfödningsomgång, eftersom maximal belastning önskas på betongytorna utomhus. I praktiska besättningar är problemställningen med hygienen på uteplattorna angelägen under större delen av året (8 av 12 månader) d v s under den tid då grisarna enligt KRAV’s regler inte behöver ha tillgång till beteshagar. Följande försöksled planeras:
I Kontroll (ingen åtgärd på uteplattan). Uteplattans yttre del skrapas varannan dag.
II Uteplattan förses med en liten böklåda som omges med en låg vägg/tröskel.
III Uteplattan förses med en stor böklåda som omges med en låg vägg/tröskel.
IV Uteplattan förses med en liten böklåda. Böklådans yttre kortsida förses med en hög vägg.
V Uteplattan förses med en stor böklåda. Böklådans yttre kortsida förses med en hög vägg.
I samtliga försöksled med böklåda (II-V) förses böklådorna med torv. Vägghöjden förväntas kunna ha stor betydelse för grisarnas val av gödselyta. Vägghöjden har också betydelse för hur eventuellt grindsystem för en mer automatisk utgödsling av uteytan skulle kunna utformas.
Totalt under de två uppfödningsomgångarna kommer det att erhållas resultat från 4 kontrollboxar och 3 boxar per försöksled II, III, IV och V. Utvärderingen kommer att utföras med hjälp av registreringar av produktion, hälsa, beteendestudier, renhetsstudier, klimatmätningar och ammoniakmätningar på uteytorna.
Försöket utfördes i ett försöksstall för ekologiska grisar. Fyra olika utformningar av böklådor; liten med låg vägg, liten med hög vägg, stor med låg vägg samt stor med hög vägg jämfördes med kontrollboxar utan böklådor på utomhusytan (totalt 16 boxar och 256 grisar).
Grisarnas tillväxt och foderförbrukning registrerades. Beteendestudier utfördes manuellt som intervallstudier var 5:e minut under 24 timmar då grisarna var ca 17 veckor gamla.
Likaså registrerades hygienen i boxarna en gång per vecka för att studera grisarnas gödslingsbeteende. Mätning av ammoniakemission från uteytorna utfördes vid tre tillfällen (3,6 och 9 veckor efter grisarnas insättning) per försöksomgång. Vid varje tillfälle utfördes
mätningarna parallellt i alla behandlingar.
Grisarnas produktionsresultat var desamma i boxar med respektive utan böklåda på rastgården utomhus. Beteendestudierna visade att grisarna uppskattade böklådan för bökning och även för vila då temperaturen var behaglig. Resultaten från hygienstudierna och visade
tydligt att grisarnas gödslingsbeteende ”förbättras” med böklådor. Emissionsmätningarna bekräftade att grisarna ogärna gödslar i böklådorna, d.v.s. en reducerad ammoniakemission kunde konstateras. Totalt sett gav den stora böklådan med hög vägg det bästa resultatet, både vad gällde renhet och NH3-emission.
Vid beslut om storlek och placering av böklådor på rastgårdsytan i ekologisk grisproduktion måste det även göras en del praktiska överväganden för att få en optimal funktion. T.ex. är det av stor betydelse för böklådans funktion att delar av bökmaterialet inte
ständigt blöts ner av regn eller snö. Eftersom det bara får finnas tak över maximalt ¾ av rastgårdsytan påverkar detta böklådans storlek om inte böklådan utformas som en hydda. För att inte grisarna ska dra in gödsel från rastgårdsytans gödselyta är det också viktigt att denna del kan skrapas ofta på ett enkelt och rationellt sätt. En lösning kan vara att man med hjälp av passande grindar stänger av den renare delen av uteytan (som bl.a. inkluderar böklådan) och sedan enbart skrapar gödselytan, t.ex. med hjälp av en traktor.