Halling, Magnus A.
Ekologisk sortprovning av vallgräs
Målsättningen med projektet är att under ekologiska förhållanden genomföra sortprovning och bestämma skillnad i avkastning, uthållighet och konkurrensförmåga mellan sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel. Motivet är att vallgräsen ofta missgynnas i en ekologisk vall genom sämre kväveförsörjning än baljväxterna, och därför är grässorternas konkurrensförmåga och uthållighet i blandvall en viktig egenskap att undersöka. Motivet är också att fortsätta den ekologiska provningen av vallgräs är att prova nya sorter och att få ett ordentligt dataunderlag tillsammans med den tidigare provningen.
Undersökningen genomfördes som fältförsök på försöksstationer med ekologisk mark. Försöksstationerna är Tvååker i norra Halland, Rådde i västra Götaland och Uppsala (Ekhaga) i östra Svealand för att spegla olika förhållanden i södra och mellersta Sverige. Dessa hade fem sorter per art och tre upprepningar samt skördades under påföljande tre år efter anläggningsåret. Alla sorterna i försöken skördades samtidigt. Alla arter har blandats med 10 % vitklöver. Tre skördar har genomförts per år i alla arter.
Konkurrensförhållandet mellan gräs och baljväxt har följts noggrant genom gradering av marktäckning höst och vår samt bestämning av den botaniska sammansättningen vid skörd. Vid skörd bestämdes biomassan och dess innehåll av torrsubstans, samt arternas botaniska utveckling. Tre timotejförsök anlagda 2006 avslutades 2009. Sex försök anlagda 2008 avslutades efter sista skörd 2010. År 2009 anlades tre nya försök med samtliga arter som avslutades 2011. Ett av dessa försök kasserades redan 2010.
Under projektperioden 2009-2011 skördades två av de tre nya försöken med 15 sorter av ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, rajsvingel och engelskt rajgräs, som anlades på platserna Tvååker, Rådde och Uppsala år 2009. Samma platser som tidigare har använts för ekologisk provning av vallgräs 2003-2008. Tyvärr fick försöket på Tvååker kasseras pga. dålig etablering. Alla gräsarter odlades med en inblandning av vitklöver.
Vid anläggningen av försöken gavs en stallgödselgiva på ca 30 ton/ha. Under skördeåren av försöken tillfördes i regel ingen stallgödsel.
Resultaten visar att det är större skillnader mellan vallsorter av ängssvingel, rörsvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel i avkastning av rent gräs i ekologisk provning än det är i den konventionella sortprovningen, mycket beroende på skillnad i konkurrensförmåga. Engelskt rajgräs är den art där provade sorter har flest signifikanta skillnader gentemot mätaren i avkastning. I försöken med engelskt rajgräs har sorterna Aberdart, SW Birger, Foxtrot och Helmer visat sig mest uthålliga och produktiva under ekologisk provning i andra årets vall. Uthålliga och produktiva sorter av ängssvingel var Laura, Lifara, Preval och Sigmund. Särskilt Lifara var uthållig och produktiv med störst avkastning tredje vallåret. För timotej var sorterna Alexander, Grindstad, Janus, Liglory och Lischka mest uthålliga och produktiva i andra årets vall. Sorterna Hykor (rörsvingelhybrid) och Swaj (rörsvingel) har knappt 15 % större total avkastning (särskilt i återväxten) i andra årets vall jämfört med Sigmund ängssvingel. Genom sin större avkastning har de också större konkurrens, vilket leder till lite lägre innehåll av baljväxter i skörden.
Den ekologiska provningen har också gett utslag i konkurrensförmågan, vilken har bestämts som andelen av gräs i den skördade blandningen, hos olika arter och sorter. Störst skillnader observerades i engelskt rajgräs. I ängssvingel var konkurrensen hos jämförda sorter mycket lika. I första vall dominerade gräsandelen i blandningar med engelskt rajgräs, men i äldre vallar gick den tillbaka. I ängssvingel var gräsandelen mer konstant över vallåren.
För arterna ängssvingel och engelskt rajgräs minskar marktäckningen på våren från vall ett till vall tre. Snabbast minskar marktäckningen för engelskt rajgräs. Dels har engelskt rajgräs svag uthållighet, dels etablerar sig vitklövern i äldre vallar och konkurrerar mer. För timotej är det tvärt om, arten är uthållig och rödklövern konkurrerar mer i yngre vallar än i äldre.
Resultat t.o.m. 2009 finns publicerad elektroniskt som rapport nr 11 (Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE)). Hittas på VPE:s hemsida (http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-vaxtproduktionsekologi), på Fältforsk (http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/ovriga-enheter/faltforsk) och på Epsilon: (http://pub-epsilon.slu.se:8080/perl/search/simple). Skördedata för perioden 2009-2011 är publicerade för enskilda försök och på Fältforsk hemsida (www.slu.se/faltforsk).