Bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) genom olika integrerade odlingsåtgärder

BAKGRUND
I ekologisk odling av grönsaker anges ofta ogräsen vara det största problemet för att lyckas med odlingen. Ogräsproblemen resulterar bl.a. i mycket höga kostnader för framför allt handrensningen. I Sverige och Danmark ligger handrensningsbehovet på 100 till 300 h/ha för morot och lök, och under mycket besvärliga förhållanden kan tiden för handrensning uppgå till 500 h/ha (Sørensen et al., 2005). Handrensningsbehovet är betydligt större i sådda grödor jämfört med planterade. I Holland anges att handrensningsbehovet för direktsådd lök kan överstiga 175 h/ha, medan det kan reduceras till ca 45 h/ha för planterade grönsaker (Weide et al., 2008). Förutom ökade kostnader och arbetskraftsbehov som ogräset orsakar, så konkurrerar ogräsen med grödan om vatten, ljus och näring, vilket leder till sänkt skörd och ökade skördekostnader. En del ogräsarter kan även vara värdar för växtskadegörare. Bägarnattskatta kan t.ex. angripas av potatisbladmögel. I den ekologiska odlingen finns det därför ett stort behov av effektiva ogräsbekämpningsmetoder som minskar behovet av den tids- och kostnadskrävande handrensningen. Det är dessutom svårt och kostsamt att anställa duglig arbetskraft till handrensningsarbetet. I ett projekt finansierat av Jordbruksverket ”Effektiva ogräsbekämpningsstrategier i ekologiskt radodlade grödor” har handrensningsbehovet i ekologisk morot kunnat halveras genom tillämpning av 2 falska såbäddar i kombination med flamning strax före grödans uppkomst. Enbart 1 falsk såbädd före såbäddsberedningen reducerade handrensningsbehovet endast med ca 25 % (Hansson & Svensson, 2008).

För ekoodlare finns det ett flertal mer eller mindre använda alternativa ogräsbekämpningsmetoder. Metoderna används inte alltid på ett optimalt sätt p.g.a. ogynnsam väderlek, tidsbrist, brister i kunskap om dess verkningssätt m.m. De olika ogräsbekämpningsmetoderna som används idag har i huvudsak utvecklats var och en för sig utan att kombineras med varandra (Hatcher & Melander, 2003). Ett bra exempel på möjligheten att kombinera olika metoder är tillämpningen av en bekämpningsstrategi med falsk såbädd, fördröjd sådd och flamning.

För att lyckas med bekämpningen är det viktigt att ha kontroll på ogräsen under hela kulturtiden. Följderna av eftersatt ogräsbekämpning är dock som allvarligast i början av odlingssäsongen. Behovet av ogräsbekämpning är därför stort under denna inledande period, men behovet av ogräsbekämpning finns i princip under hela odlingssäsongen för de grödor som har en mycket liten konkurrensförmåga mot ogräs, t.ex. lök. Även om konkurrensförmågan hos vissa kulturer är liten under hela säsongen, så ökar flera kulturväxter sin tålighet mot de mekaniska metoderna lägre fram under säsongen. I morotsodling t.ex. är den mest kritiska perioden fram till den första handrensningen (Malmstöm pers. medd., 2008).

De grödor som är mest konkurrensutsatta för ogräs är de direktsådda radsådda grödorna som t.ex. morötter, palsternacka, rödbeta, lök, purjolök och dill (Jönsson, 2001). Även mer storfröiga grödor såsom majs, ärtor och bönor är utsatta för stor ogräskonkurrens under inledningen av kulturtiden. Ogräsproblemen skiljer sig till en viss del åt mellan olika grödor, beroende på odlingsteknik, växtföljd, möjligheter till bekämpning, etc. I rotfrukter kan dock ogräsbekämpningen ske på ett relativt likartat sätt.

Inom IP-odling löses ogräsproblemen i regel ganska lätt med hjälp av herbicider, vilket kortsiktigt är ett enkelt och billigt sätt att bekämpa ogräsen. Nu aviseras att flera herbicider för morots- och lökodling kommer att förbjudas. Det innebär att flera örtogräs bl.a. nattskatta ej kommer att kunna bekämpas med herbicider (Jordbruksverket, 2008). Här kan forskning och utveckling av alternativa ogräsbekämpningsmetoder som normalt används inom ekologisk odling vara en hjälp för den integrerade odlingen. Ett exempel på framgångsrik integrerad ogräsbekämpning (IWM, Integrated weed management) är ett Holländskt projekt där det visats att herbiciddosen i majs kan reduceras med 90 % genom en kombination av upprepade harvningar, hackning och behovsanpassad bandsprutning (Weide, 2008).

Ett annat bra exempel på integrerad ogräsbekämpning har genomförts i Sverige i nattskatta, där 3 till 4 behandlingar med Fenix-Stomp i kombination med fingerhjul och kupning reducerade antalet nattskattor med 97 % jämfört med obehandlat led. Behandling med enbart Fenix-Stomp, 3 till 4 gånger, resulterade i 2 till 3 gånger fler nattskattor (Hansson & Svensson, 2007).

MOTIVERING (DAGSLÄGE/FORSKNINGSLÄGE)
I ekologisk odling av sådda grönsaker är det av stor vikt att effektivt använda ogräsbekämpningsinsatser före sådd, före uppkomst och i växande gröda. Exempel på insatser före grödans uppkomst är; ångning, falsk såbädd, fördröjd sådd och flamning. På sikt, efter ett eventuellt godkännande inom ekologisk odling, skulle även svidande naturliga herbicider kunna bli användbara. Exempel på insatser i växande gröda är; selektiv ogräsharvning, radhackning, bearbetning med skrappinnar, fingerhjul, kupning, ogräsborstning samt handrensning.

Det finns en stor potential när det gäller utveckling av kombinationer av olika ogräsbekämpningsmetoder till effektiva ogräsbekämpningsstrategier som gör det möjligt att reducera behovet av manuell ogräsrensning. Minskat behov av manuella insatser leder i sin tur till ökad lönsamhet och minskat beroende av arbetskrafttillgång i odlingen. Hansson & Svensson (2008) har visat att kombinationen falska såbäddar, fördröjd sådd och flamning kraftigt kan minska handrensningsbehovet i morot.

Med hjälp av den falska såbäddsmetodiken kan fröogräs, i ett tidigt utvecklingsstadium, bekämpas före sådd av sent sådda kulturer såsom sen morot och palsternacka. Vid falsk såbädd sker en ytlig noggrann bearbetning av jorden ett upprepat antal gånger (minst 2 ggr) före den egentliga såbäddsberedningen. Vid falsk såbädd ljusinduceras ogräsfröna till att gro (Milberg, 1997). Fördröjd sådd innebär att sådden utförs flera dagar efter sista harvningen (såbäddsberedningen) för att locka fröogräs till att gro och komma upp före grödan. Ogräset skall därefter förstöras genom flamning, svidande naturliga herbicider strax före grödans uppkomst. Även vid sådden bearbetas jorden av såbillarna, vilket medför att groende och uppkomna ogräs i såraden till viss del bekämpas, medan andra kan induceras till att gro.

Blindharvning kan bekämpa ogräs i ett mycket tidigt utvecklingsstadium, men inducerar samtidigt nya frön till att gro (Lundkvist & Fogelfors, 2004). För att blindharvning ska kunna genomföras med bra resultat krävs det ett jämnt fält och att behandlingen utförs vid rätt tidpunkt före grödans uppkomst (Gunnarsson, 2000).

Med blindharvning i sockerbetsodling är det möjligt att uppnå ogräseffekter på omkring 30 % (Hallefält et al., 1998). Enbart blindharvning ger normalt ogräseffekter på 0-50 %. Vid mycket kraftig ogräsförekomst ger blindharvning otillräckliga bekämpningseffekter. Genom att så grödan något djupare ökas möjligheterna till att hinna med en eller flera blindharvningar och locka fler ogräsfrön att gro före grödans uppkomst. (Lundkvist & Fogelfors, 2005). Metoden bör dock kombineras med andra åtgärder såsom flamning, selektiv ogräsharvning etc. för att nå ett tillräckligt bra bekämpningsresultat.

Flamning strax före grödans uppkomst är ett mycket konkurrenskraftigt alternativ till blindharvning. Flamning ger dock endast effekt på uppkommet ogräs. Fördelen med flamning är att jorden lämnas orörd och därmed är risken mindre för att locka nya ogräs att gro (Gunnarsson, 2000).

Det finns flera alternativa ogräsbekämpningsmetoder som kan användas där man inte får använda syntetiskt framställda herbicider. På senare år har användningen av naturligt förekommande herbicider (ättiksyra och pelargonsyra) ökat på hårdgjorda ytor, med argumentet att de har en lägre negativ miljöpåverkan. På hårdgjorda ytor används de som totalbekämpningsmedel. I ekologisk odling är ättika tillåtet av KRAV för blastdödning i potatis. Erfarenheter från ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor med ättika och flamning visar att CO2-utsläppen är minst dubbelt så stora för flamning (30 kg gasol per ha) jämfört med biologiskt framställd ättika (240 liter dos aktiv substans per ha) (Nilsson, 1997). Omräknat till situationen då ogräs bekämpas strax före grödans uppkomst, uppskattas att CO2-utsläppen från ättika kommer att bli ca 4 gånger lägre jämfört med om flamning med gasol tillämpas.

Ett möjligt användningsområde för naturligt förekommande herbicider i ekologisk odling skulle kunna vara i situationer där man eftersträvar en svidande effekt likt flamning före grödans uppkomst. Situationen för ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor och ekologisk odling skiljer sig åt på flera punkter, t.ex. så bekämpas ogräset på hårdgjorda ytor i ett relativt sent utvecklingsstadium (Hansson et al., 1994). För att kunna använda naturligt förekommande herbicider som alternativ till flamning behövs dock mer kunskaper om de naturliga herbicidernas verkningssätt samt tillstånd att använda preparaten inom ekologisk odling.

Vid mekanisk ogräsbekämpning bekämpas ogräsen genom att plantorna rycks upp, skärs av eller täcks med jord (Baerveldt & Ascard, 1999; Fogelberg, 2007; Fogelberg & Gustavsson, 1999; Kurstjens & Perdok, 2000). Vid ogräsharvning är den främsta mekanismen jordtäckning, ca 75 % av bekämpningseffekten (Fogelberg, 2007). De mekaniska bekämpningsmetoderna som används efter sådd kan grovt delas upp i tre olika grupper:

1) Hela markytan bearbetas genom harvning: blindharvning (före grödans uppkomst), selektiv harvning (efter grödans uppkomst) (Lundkvist & Fogelfors, 2004).

2) När grödan har kommit upp så kan ogräset bearbetas mellan raderna med olika typer av traditionella radhackor, radfräsar, radborstar etc.

3) Vid ogräsbekämpning inne i raden används skrappinnar, fingerhjul (stjärnhjul), ogräsborstar, kupning ev. i kombination med nedrivning av jord och återkupning samt handhackning när de fysikaliska metoderna ej räcker till.

För att lyckas med den mekaniska bekämpningen inne i raderna är det viktigt att ogräsen är små (hjärtbladsstadiet) och att grödan är relativt stor och kraftigt förankrad. Blir ogräset större fordras det en intensivare bearbetning, vilket leder till en ökad risk för att kulturen skadas (Hatcher & Melander, 2003). Om behandlingar med fingerhjul och skrappinnar utförs skonsamt så är det dock möjligt att bekämpa ogräs i raden redan när grödan har 2-4 blad (Ascard, 2005).

En ogräsbekämpningsmetod med stor utvecklingspotential är ångning av jord i smala band före sådd av grödan. Denna metod har i försök reducerat handhackningsbehovet från ca 130 h/ha till ca 30 h/ha i ekologiska sockerbetor med bibehållen ekonomi för odlaren (Hansson & Svensson, 2005). För att metoden skall bli allmänt accepterad i ekologisk odling krävs troligen att ånggenereringen sker med förnybara bränslen såsom pellets, RME eller spannmålskärna. Kontrollerade försök med ångning har gjorts i Danmark (Melander & Jørgensen, 2005) och Sverige under 2003-2005 (Hansson & Svensson, 2004; Hansson & Svensson, 2005), för att studera vilken bekämpningseffekt metoden har på fröogräs i radodlade grödor. För att minska antalet handhackningstimmar i ekologisk morot sår man normalt fröna i enkelrad. Ångningsmetoden möjliggör dock odling av morötter i dubbel- eller trippelrader, vilket medför att markens avkastningskapacitet kan utnyttjas bättre.

MÅL
Målet med projektet är att utveckla, studera och utvärdera olika kombinationer av ogräsbekämpningsmetoder som har stor potential att minska handrensningsbehovet i sådda kulturer inom ekologisk grönsaksodling framöver.

För att uppnå detta mål kommer vi tillsammans med deltagarna i projektet att utveckla, studera och utvärdera de nu mest lovande metoderna för ogräsbekämpning i ekologiska grödor. I projektet fokuserar vi på metoder och bekämpningsstrategier som är tillämpbara under den del av kulturtiden då grödan är som mest känslig för ogräskonkurrens, d.v.s. fram till den första handrensningen. Resultat från projektet bör även vara tillämpbart för utveckling av mer miljövänliga ogräsbekämpningsmetoder inom IP-odling av grönsaker.

Hypotes: Med en lämplig kombination av olika ogräsbekämpningsåtgärder i en genomtänkt bekämpningsstrategi går det framöver att kontrollera ogräsproblemen i sådda ekologiska grödor med en lägre manuell arbetsinsats och till en lägre kostnad jämfört med idag.

DELTAGARDRIVEN FORSKNING
I projektet har deltagardriven forskning tillämpats, vilket innebär samverkan mellan personer med olika erfarenhet och bakgrund kring problem som har direkt verklighetsanknytning. När odlare, rådgivare och forskare arbetar tillsammans ökar möjligheten att finna breda och hållbara lösningar. Den deltagardrivna gruppen i projektet har under åren 2009-2011 bestått av tre odlare (Anders Andersson, Ramdala, Owe Johansson, Vara, Johan Malmström, Strövelstorp), fyra forskare (David Hansson, Sven-Erik Svensson, Anders Nilsson, Birgitta Rämert, samtliga SLU Alnarp) två rådgivare (Johan Ascard, Jordbruksverket Alnarp, Marie Hanson, HS Väst) samt en facilitator (Elisabeth Ögren, Länsstyrelsen Västmanland).

Gruppen har haft möten en gång per år, efter odlingssäsongens slut och efter det att årets resultat sammanställts. Upplägget på mötena har följt samma struktur genom åren. Vi har inlett med en genomgång av årets försök då resultat diskuterats och analyserats i öppna samtal. Ofta har dessa samtal utmynnat i nya vinklingar och idéer som legat till grund för det kommande årets försöksplanering. En grov planering av kommande års försök har därmed gjorts under gruppens gemensamma möte. Den detaljerade planeringen av försöken har därefter skett ute på respektive gård och gjorts av projektledaren, David Hansson, och odlaren på respektive gård. Under odlingssäsongen har projektledaren haft täta kontakter med odlarna.

Projektledaren har oftast själv stakat ut försöken, men i några fall har odlaren gjort detta. Projektledaren har vidare genomfört de flesta ogräsräkningarna, höjdmätningarna för bestämning av grödans tillväxt, avkastningsmätningar etc. För att kunna få statistiskt tillförlitliga resultat har försöken lagts ut som randomiserade försök i fyra till sex block.

Odlarna har skött det löpande arbetet i grödan samt genomfört de varianter på t.ex. jordbear-betning, sådd, täckning, bevattning, flamning, handrensning som studerats i försöken samt en del av de avkastningsmätningar som genomförts. Odlarna har dokumenterat alla odlings-åtgärder som varit kopplade till grödan - förfrukt, samt tidpunkt för sådd, flamning, gödsling, handrensning o.s.v.

Vid gruppens möte i januari 2012 gjordes en avslutande utvärdering i form av en enkät. Enkäten innehöll 19 positivt formulerade påståenden som deltagarna fick ta ställning till. Påståendena berörde följande områden: erfarenhetsutbyte, förväntningar, huruvida gruppen bidragit med ny och användbar kunskap, gruppens inre arbete (delaktighet, samtalsklimat m.m.), planering av försöken, utvärdering av resultat, spridning av resultat samt intresse av att arbeta i deltagardrivna projekt i framtiden. Av enkätsvaren och kommentarerna framgår att samtliga medlemmar upplevt sin medverkan som meningsfull och att gruppen varit en mötesplats för erfarenhetsutbyte.

Projekten har genererat både ny och användbar kunskap som lett till förändringar inom medlemmarnas arbetsområde. Samtliga anser att de kunnat uttrycka sig fritt och att det varit ett bra samtalsklimat i gruppen. Man tonar dock ner sin egen insats och instämmer bara delvis med att man själv bidragit till gruppens arbete. Samtliga i gruppen är intresserade av att fortsätta arbeta deltagardrivet. Samtliga anser att deltagardriven forskning är ett lämpligt arbetssätt för forskning inom ogräsreglering.

Vid gruppens möte i januari 2012 gjordes även en SWOT-analys i storgrupp där styrkor, svagheter, möjligheter och hot med arbetssättet ”deltagardriven forskning” och vår specifika grupps arbete analyserades. Bland styrkor nämns bland annat att arbetssättet medfört att försöken är relevanta, att kunskapen som genererats är tillämpbar och att vi kan nå ut med ett färdigt koncept. Försöken har gett uppgifter på vad olika åtgärder innebär arbetsmässigt, d.v.s. i handrensningstid. Resultaten kommer ut fortare, från försök till tillämpad användning och kan spridas av alla i gruppen. Gruppens arbete har även gett inspiration till andra forskningsprojekt. Bland svagheter nämns att vi borde ha kopplat ihop åtgärder även mot odlingsekonomin. Det hade varit önskvärt med fler odlare i gruppen, men samtidigt har genomförandet av försöken satt en gräns för hur många gårdar som kunnat medverka. I framtida projekt kan fler odlare ingå i den deltagardrivna gruppen utan att de genomför försök på den egna gården.

LITTERATUR OCH KUNSKAPSINSAMLING
Under projektet genomfördes löpande bevakning av aktuell forsknings- och populärvetenskaplig litteratur, för att sammanställa den senaste kunskapen inom området. I arbetet med att samla in kunskap har nationella och internationella kontakter, främst genom ”Working group - Physical Weed Control” inom EWRS, nyttjats. Resultatet från litteratur och kunskapsinsamling, se bifogad Slutrapport.

TIDSPLAN
Projektet har pågått under 3 år, 2009 - 2012. Fältförsök har genomförts under 2009, 2010 och 2011. Slutredovisning av projektet sker under 2012.

GENOMFÖRANDE
Tyngdpunkten i försöksverksamheten hos odlarna under projekttiden har inriktats på ogräsbekämpningsmetoder som används fram till den första handrensningen i syfte att minimera handrensningsinsatsen.

Följande försök har genomförts:
• Falsk såbädd och såbäddsberedning, här undersöktes olika redskap (såbäddsharv, ogräsharv, rotorharv och Kvik-Up), olika bearbetningsdjup, olika antal behandlingar, olika tidpunkter för behandlingen och i kombination med fördröjd sådd och flamning.
• Flamning och naturligt förekommande herbicider (ättiksyra) vid grödans uppkomst.
• Täckning av såraden med sand, kompost etc. jämfört med flamning.
• Förlängd groningstid för att undersöka om flamningens effektivitet kan ökas.
• Grödans tillväxthastighet för att undersöka om mekaniska bekämpningsåtgärder kan sättas in tidigare och förbättra effektiviteten i ogräsbekämpningen.
• Bekämpningsmetodernas påverkan på skördens storlek.

Försöksupplägg och utförande:
Försöken utfödes på ett sådant sätt att det möjliggjorde statistisk bearbetning av resultaten genom ANOVA och dos-responsstudier. Försöken har utförts med 4-6 upprepningar och behandlingarna var randomiserade på försöksfälten. Vissa orienterande försök genomfördes dock utan upprepningar.

Avläsningar utfördes regelbundet för att studera den enskilda metodens bekämpningseffekt på ogräs i olika utvecklingsstadier och för att bedöma ev. skador som de olika metoderna åstadkommit på kulturen. Under projekttiden har 5-6 fältförsök genomförts per år hos de tre odlarna.

KOMPETENS INOM PROJEKTET
Forskare David Hansson (AgrD), som har doktorerat vid SLU Alnarp, har arbetat i gränszonen mellan teknologi och biologi med tillämpning inom ogräsbekämpning under många år. Han har under de senaste 6 åren varit projektledare för två Jordbruksverksfinansierade projekt som genomförts enligt forskningsmetodiken ”deltagardriven forskning”. Forskningen har genomförts till stor del ute hos odlare. Han har under många år bedrivit forsknings- och försöksverksamhet inom området ekologisk produktion.

Sven-Erik Svensson, Universitetsadjunkt, (Civilingenjör). Han har under många år bedrivit undervisning och försöksverksamhet inom områdena ogräsbekämpning i integrerad och ekologisk produktion samt fältmaskiner för jordbruk och trädgårdsodling.

Jan-Eric Englund, Universitetslektor i statistik. Har under många år arbetat med försöksdesign och fungerar som statistisk expert i projektet.

ÖVRIG FINANSIERING
Partnerskap Alnarp har delfinansierat projektdelen med ”Sammyllad startgiva till morot i ekologisk produktion”.

REFERENSER
För referenser till denna Sakredovisning, se bifogad Slutrapport.

Slutrapport_2009-2011_DH&SES.pdf

I N L E D N I N G
Målet med projektet har varit att via deltagardriven forskning studera, utveckla och utvärdera olika kombinationer av ogräsbekämpningsmetoder som har stor potential att minska handrensningsbehovet i radsådda kulturer inom ekologisk grönsaksodling. Projektet ”Ogräsbekämpande åtgärder i ekologiska grönsaker - före grödans uppkomst och i dess tidiga utvecklingsstadier” (Jordbruksverket - projektnummer 25-11976/10) har utförts under tre års tid i samarbete med odlare av ekologiska grönsaker, rådgivare och forskare från SLU Alnarp. Projektet har under åren 2009-2011 finansierats av Jordbruksverket

Projektet som huvudsakligen varit inriktat på ogräsbekämpning i ekologisk morot har drivits enligt arbetssättet ” deltagardriven forskning”. En grupp bildades som bestod av odlarna, rådgivarna och forskarna. I denna grupp har olika slags erfarenheter utbytts. Det har medfört att vi tillsammans har arbetat med aktuella frågor med fokus på ogräsbekämpning i ekologisk morot under ett stort engagemang.

Utformningen av försöken utgick ifrån odlarnas erfarenheter och kunskaper om metodernas möjligheter och begränsningar. Motiv för befintliga bekämpningsstrategier analyserades och jämfördes med alternativa möjligheter. Under odlingsperioden har vi haft regelbundna kontakter med odlarna var för sig. Under vintern kallade vi till årliga möten med gruppen, där vi redovisade och diskuterade det gångna årets försök. Samtidigt diskuterade och planerade vi lämpliga bekämpningsstrategier och försök inför kommande säsong.

Försöken har under åren 2009-2011 utförts hos Anders Andersson Ramdala Karlskrona och Owe Johansson Raggården Vara. Med Johan Malmström som odlingsansvarig på Mariannes Farm har försök på följande lokaler utförts; 2009 Björkhaga Vinslöv, 2010 Kvidinge och 2011 Åraslöv Vinslöv. Totalt utfördes 16 försök under denna period.

Under åren 2010-2011 har projektet utvidgats med en del inriktad på ogräsproblematiken vid ”Sammyllad startgiva till morot i ekologisk och integrerad produktion”. Denna del har genomförts med delfinansiering från Partnerskap Alnarp, SLU Alnarp. Forskningsmedlen från Partnerskap Alnarp har även gjort det möjlig att i projektet studera vilken effekt startgivan har på morötternas kvalitet.

Under 2011 studerades olika typer av ogräsinducerande jordbearbetningar (falska såbäddar), sådd på olika djup i kombination med marktäckning med kompost, uppkomstiden och tillväxten för olika morotssorter. Vi har även utvärderat om ökad fukthalt i såbäddarna kan öka effekten av falska såbäddar. I en studie undersöktes vilken effekt sammyllad startgiva med olika organiska gödselmedel; biogödsel, Biofermjöl och DCM minigranulat har på ogräsförekomsten, antalet morötter per ha, morotsblastens höjd samt på skörden.

I de fem försöken som utfördes 2011 grundar resultatet sig på försök som har utförts på ett sådant sätt att det möjliggjort statistisk bearbetning. Det innebär att försöken har utförts med 4-6 upprepningar och att behandlingarna har varit randomiserade på försöksfälten.

S A M M A N F A T T N I N G
Under 2011 har vi vidareutvecklat olika ogräsbekämpningsstrategier med mål att minska handrensningsbehovet i ekologisk morotsodling. De metoder som studerades var falska såbäddar, sådd på olika djup i kombination med marktäckning med kompost, uppkomstiden och tillväxten för olika morotssorter. Vi har även utvärderat om ökad fukthalt i såbäddarna kan öka effekten av falska såbäddar i kombination med flamning. I en studie undersöktes vilken effekt sammyllad startgiva med olika organiska KRAV-godkända gödselmedel; biogödsel, Biofermjöl och DCM minigranulat, har på ogräsförekomsten, antalet morötter per ha, morotsblastens höjd och på skörden.

I ett försök studerades effekten av sådd vid olika sådjup i kombination med marktäckning med kompost. Alla leden flammades strax före grödans uppkomst. Sådd på 2 cm djup i kombination med 2 cm kompost (S2K2), som lades ut direkt efter flamningen, gav ca 60 % lägre antal ogräs jämfört med normal sådd på 2 cm djup (S2). Åtgången var ca 40 m3 kompost per ha. Skörden var bibehållen med ca 75 ton handskördad morot per ha.

Antalet morötter per löpmeter var ca 30 % lägre där jorden efter sådd, på 2 cm djup, täcktes med 2 cm (S2K2) jämfört med sådd på 2 cm djup. Tiden efter att den mörka trädgårdskomposten hade lagts ut i såraden var det en period av mulet och regnigt väder, vilket troligen bidrog till den sämre uppkomsten där jorden täcktes med 2 cm kompost.

Den tidiga tillväxten hos morötter studerades i ett försök med 7 olika morotssorter. På morotsfält med sorter som växer snabbt efter uppkomst, kan den mekaniska bekämpningen påbörjas tidigare. De två sorter som hade den snabbaste tillväxten var Bentley följt av Nagadir. Dessa sorter hade de största 1000-kornsvikterna (TKV) 2,18 g respektive 1,89 g. De hade en signifikant större tillväxt än alla de andra sorterna i försöket. Bentley och Nagadir hade 29 dagar efter sådd ca 50 % större höjdtillväxt jämfört med Nerac och Narbonne, som hade den lägsta tillväxten. För Nerac och Narbonne var TKV 1,03 g resp. 1,14 g.

I ett annat försök studerades effekten av olika antal falska såbäddar (1, 2 och 3 falska såbäddar). I försöket reducerade varje falsk såbädd (harvning med Hatzenbichler) antalet ogräs med ca 60 per m². Detta samband mellan antalet falska såbäddar och antalet ogräs var linjärt när de falska såbäddarna genomfördes med 7 till 8 dagars mellanrum.

I ett annat försök studerades om bevattning eller regn kan öka effekten av falska såbäddar. På de fuktiga bäddarna hade en större mängd ogräs lockats till att gro före flamningen jämfört med de torra bäddarna. Allt ogräs som kom upp före grödans uppkomst flammades bort. Det resulterade i att vid tiden för handrensningen var antalet ogräs ca 57 % lägre på de bäddar som var fuktiga efter såbäddsberedningen fram till grödas uppkomst. Den torra bädden hindrades från att bli fuktig under 23 dagar från bäddläggningen den 16 maj, till den 8 juni, tre dagar efter morötternas uppkomst, genom att den täcktes med vit plast vid regn (bevattning var ej nödvändig under perioden).

Vid sammyllad startgiva placeras gödsel i såraden tillsammans med fröna. Vid lämpliga gödselgivor gynnas kulturväxtens tillväxt och utveckling, men även de ogräsfrön som finns i närheten av gödseln kan gynnas. Störst positiv effekt av den sammyllade startgiva på morötternas tillväxt, får man troligen vid tidig sådd. Tidigt på våren vid låga marktemperaturer är markens fosfor inte så växttillgängligt (Haby, 2006).

I försöken visade det sig att för att lyckas med sammyllad startgiva är det av stor vikt att den sker på relativt ogräsfri mark. Alltför höga salthalter i jorden vid sammyllad startgiva kan leda till att morötternas tillväxt blir hämmad samtidigt som problemen med ogräsen ökar.

En liten sammyllad startgiva med Biogödsel (max ca 600 l/ha, NPK 13-2-4 kg per 10 m³), Eco-Mix (ca 30 kg/ha, NPK 7-3-8) och Eco-Fos (max 60 kg/ha, NP 4-10) gav en något högre skörd. Vid en startgiva på ca 400 l/ha med biogödsel från Hagavik, ca 30 resp. 60 kg Eco-Fos per ha var skörden ca 5 ton högre per ha.

En ökad mängd gödsel vid sammyllad startgiva kan leda till ökad ogräsförekomst och att morötterna får en ökad höjdtillväxt. I detta försök var det dock inte möjligt att se att de olika gödselgivorna för de olika gödselmedlen påverkade ogräsförekomsten och morötternas höjdtillväxt.


R E S U L T A T__F R Å N__DE__E N S K I L D A__F Ö R S Ö K E N

RAGGÅRDEN (OWE JOHANSSON), FÖRSÖKSPLATS: VARA
Tre försök utfördes på en jord med jordartsbeteckningen måttligt mullhaltig lerig sandjord (mmlsa). Förfrukten var potatis.


Olika sådjup i kombination med marktäckning:

Material och metod
Försöket var placerat i 6 sådrag i bredd, med 7 sårader per sådrag. Försöket utformades som ett randomiserat blockförsök med 6 upprepningar och 4 försöksled. Varje parcell bestod av 7 sårader och den var 3,5 meter bred och 8 meter lång.

I försöket såddes morötterna på 2 olika djup (2 cm respektive 3 cm). I hälften av de parceller som såddes på 2 cm djup, täcktes såraderna med trädgårdskompost strax efter flamningen (d.v.s. strax före morötternas uppkomst). Åtgången var ca 40 m3 kompost per ha. Hälften av parcellerna som såddes på 3 cm djup, såddes i ”mörker” och den andra hälften i ljus. Sådden i ”mörker” utfördes med en täckt såutrustning, för att undvika att ogräsfrön inducerades till att gro vid sådden.

I detta försök gjordes en skördeanalys. På mittenraden under traktorn skördades (15 oktober) 4 meter per parcell. På 1 ha fanns det 20 000 lpm morötter (radavstånd 50 cm). Skördeuppskattning utfördes enbart på mittraden under traktorn, p.g.a. risk för skador på de yttre morotsraderna från traktordäck.

Utförda behandlingar etc.: Sådden utfördes 7/6. Flamning 16/6 i alla försöksled. Kompost lades ut 16/6 direkt efter flamningen. Morötternas uppkomst var den 17/6 för de ej marktäckta leden. I kompostledet var morötternas uppkomst den 20/6. Vid avläsningen som utfördes strax före handrensningen (5/7- 6/7) var morötterna i 2-bladstadiet och 4-5 cm höga.

Det var mulet väder vid tiden då komposten lades på och under tiden då morötterna växte igenom komposten. Det mulna kalla vädret kan ha orsakat morötternas försenade uppkomst i försöksledet med kompost. Om det hade varit soligt väder (ev. även varmt) hade komposten troligen inte missgynnat morötternas uppkomst.

Resultat och diskussion
Sådd på 2 cm gav en signifikant högre skörd, 79 ton/ha (S2), jämfört med sådd på 3 cm i ljus 62 ton/ha (S3) och sådd i ”mörker” 56 ton/ha (S3M). Det var ingen signifikant skillnad i skörd mellan sådd på 2 cm (S2) och sådd på 2 cm i kombination med 2 cm kompost (S2K2). Skörden var ca 76 ton/ha för S2K2.

Sådd på 2 cm djup i kombination med 2 cm kompost (S2K2), som lades ut direkt efter flamningen, gav det lägsta antalet ogräs ca 3,3 ogräs per löpmeter (lpm) i ett 10 cm brett band. Sådd på 2 cm i kombination med kompost (S2K2) reducerade antalet ogräs med 58 % jämfört med normal sådd på 2 cm djup (S2). Antalet ogräs var ca 7,9 per lpm i led S2.
Sådd på 3 cm djup (S3) gav det största antalet ogräs med ca 9,1 per lpm (en ökning med ca 16 % jämfört med S2). Såddes morötterna i ”mörker” på 3 cm djup reducerades antalet ogräs med 35 % jämfört med sådd i ljus på 3 cm.

Flest morötter blev det där man sådde på 2 cm (normalt) sådjup ca 48 per lpm och lägst antal morötter 33 per lpm var det vid 2 cm sådjup i kombination med 2 cm kompost. Vid sådden var såmaskinen inställd på 80-85 frö per lpm.

Tiden efter att den mörka trädgårdskomposten hade lagts ut i såraden var det en period med mulet och regnigt väder. Komposten hindrade en del morrötter att komma upp. Hade det varit ett soligt väder skulle den mörka komposten förmodligen värmt upp jorden mer än den ej marktäckta jorden och därmed hade uppkomsten troligen blivit bättre. Det förklarar troligen varför det inte var någon skillnad i morötternas uppkomst år 2010 mellan S2 och S2K2. Det året var det soligare väder i samband med grödans uppkomst.

På jordar där uppkomsten av morötter ofta är låg, kan täckning med kompost ev. leda till sämre uppkomst om det efter utläggningen av komposten är kallt och mulet väder. Men den rejält förbättrade ogräseffekten, en reduktion med ca 60 % av antalet ogräs, måste vägas mot den sämre uppkomsten som ev. kan kompenseras via en något ökad utsädesmängd.

Förekomsten av olika ogräsarter påverkades till viss del av sådjupet och täckningen. Det var ett lägre antal baldersbrå, lomme, rödplister och åkerviol vid S2K2 (2 cm sådjup i kombination med 2 cm kompost) jämfört med S2 (2 cm sådjup). Denna skillnad var endast signifikant för rödplister. Teoretisk kan större frön lättare gro från större djup. I försöket var det dock inte möjligt att se att de ogräsarter som har större frön lättare kunde växa från större djup.

Fröstorlekarna för de fem vanligast förekommande ogräsen var i fallande ordning: rödplister (Lamium purpureum) 2,3*1,3*0,9 (längd, bredd och höjd i mm), åkerviol (Viola arvensis), baldersbrå (Tripleurospermum inodorum), våtarv (Stellaria media), och lomme (Capsella bursa-pastoris), 1,1*0,6*0,4 (Nielsen, 1998).


Uppkomstiden och tillväxten för 7 olika morotssorter:

Material och metod
I ett försök studerades uppkomstiden och den tidiga tillväxten för 7 olika morotssorter. På morotsfält med sorter som växter snabbt efter dess uppkomst, kan den mekaniska bekämpningen påbörjas tidigare. De 7 morotssorter som ingick i försöket var: Bentley, Nagadir, Narbonne, Nepal, Nerac, Niland och Nipomo. Försöket var placerat i 2 sådrag i bredd, med 7 sårader per sådrag. Försöket utformades som ett blockförsök med 4 upprepningar och 7 olika morotssorter. Den 7 radiga såmaskinen sådde ut 7 olika morotssorter i ett enda sådrag, med en sort i varje såhus. Varje parcell bestod av 1 sårad och den var 15 m lång.

Utförda behandlingar etc.: Vårplöjning utfördes 15/4, Harvning 23/4, Kvik-Up bearbetningar 2/5, 12/5 och 20/5. Sådd 7/6. Flamning 16/6 på alla sorter. Morötternas uppkomst 17/6. Vid avläsningen som utfördes strax före handrensningen (6/7) var morötterna i 2-bladstadiet.

Skörden uppskattades genom att mäta den sträcka som behövdes för att få 25 kg morötter. Skördeprover togs 16/10 på en representativ del av fältet för varje morotssort.

Resultat och diskussion
Det var ingen signifikant skillnad i antalet morötter per löpmeter. Det var ingen skillnad i uppkomsttid mellan de olika morotssorterna. Alla sorter började komma upp samma dag. De skiljde sig åt på några timmar. De tidigaste var Nagadir och Bentley.

De två sorter som hade den snabbaste tillväxten var Bentley följt av Nagadir. Dessa sorter hade de största 1000-kornsvikterna (TKV) 2,180 g respektive 1,887 g. De hade en signifikant större tillväxt än alla de andra sorterna i försöket. Även Nepal hade en hög TKV 1,887 g. Tillväxten för denna sort var dock relativt låg. De två sorter som hade den lägsta tillväxten var Nerac och Narbonne (TKV var 1,033 g respektive 1,138 g). Bentley och Nagadir hade 29 dagar efter sådd ca 50 % större höjdtillväxt än Nerac och Narbonne.

Det var ingen signifikant skillnad i antalet ogräs mellan de olika sorterna. Det berodde på att alla parceller flammades vid samma tillfälle, p.g.a. att alla sorter började komma upp under samma dag.

I försöket gav Bentley 106 ton/ha följt av Nepal (88 ton/ha) den största skörden. Nerac var den sort som gav den lägsta skörden (60 ton/ha).


Falska såbäddar:

Material och metod
I försöket studerades effekten av olika antal falska såbäddar. Försöket var placerat i ett enda sådrag, med 7 sårader per sådrag. Försöket utformades som ett blockförsök med 4 upprepningar och 3 försöksled (1, 2 och 3 falska såbäddar). Varje parcell bestod av 1 sårad och den var 20 meter lång.

Vårplöjningen utfördes den 15/4. Rotorharvning och falska såbäddar utfördes med en Hatzenbichler ogräsharv (långfingerharv) med inställt djup på 2 cm.

I försöket utfördes följande behandlingar; rotorharvning 3/5, de falska såbäddarna utfördes med 7 dagars intervall genom ogräsharvning 11/5, 18/5, 26/5. Sådden av morötter utfördes 31 maj (sort Nerak). Flamning utfördes 7/6 och morötternas uppkomst var den 8/6. Avläsningen utfördes strax före handrensningen (5/7). Vid avläsningen var morötterna i 3-4 bladstadiet och 9-10 cm höga.

Resultat och diskussion
I försöket visade det sig att varje falsk såbädd (harvning med Hatzenbichler) reducerade antalet ogräs med igenomsnitt 61,5 per m². Detta samband mellan antalet falska såbäddar och antalet ogräs var linjärt när de falska såbäddarna genomfördes med 7 till 8 dagars mellanrum. I försöksledet med endast en falsk såbädd var det 23 dagar mellan rotorharvningen och ogräsharvningen. Denna tid mellan behandlingarna var för lång för att vara optimalt. Det resulterade i större ogräs som var svåra att bekämpa senare under säsongen.

I försöket var tiden för den fördröjda sådden 5 dagar. Antalet ogräs hade troligen varit ännu lägre vid tiden för handrensning om den fördröjda sådden hade förlängts med ytterligare ca 1 vecka.

Den optimala tiden mellan de falska såbäddarna och såbäddsberedningen studerades ej i försöket. Tiden mellan de falska såbäddarna och såbäddsberedningen bör dock vara ungefär lika lång som den fördröjda sådden. I försök visade det sig att den optimala tiden på den fördröjda sådden är 10 till 14 dagar (Hanson & Hansson, 2010). Det är troligt att varje falsk såbädd hade reducerat mer ogräs om tiden mellan de falska såbäddarna hade varit 10-14 dagar.

RAMDALA (ANDERS ANDERSSON), FÖRSÖKSPLATS: KARLSKRONA

Bevattning/regn för att öka effekten av de falska såbäddarna:

Ett försök i ekologiska morötter utfördes under 2011 hos Anders Andersson Ramdala, Blekinge. I försöket studerades om fuktig jord i bäddarna kan locka fler ogräs till att gro och därmed öka effekten av falska såbäddar etc. En miljö som är gynnsam för frögroning, har i inledande försök visat sig leda till att fler fröogräs kan bekämpas strax före grödans uppkomst med flamning (Hansson & Svensson 2010).

Material och metod
Försöket utfördes på en jord med jordartsbeteckningen sandig mjäla. Förfrukten var en vall (gröngödslingsblandning med bl.a. lusern). Försöket placerades på en bädd och det utforma-des som ett randomiserat blockförsök med 4 upprepningar. Strax före regn täcktes marken på 4 olika ställen med plast för att skapa en torr bädd. Varje plastremsa täckte en bädd och den var ca 10 meter lång. Plasten låg på 15 meters avstånd från varandra i bäddens längdriktning, så att vatten ej stänkte från plasten till den yta som fungerade som kontrollyta. Omedelbart efter regnet togs plasten bort. Under perioden från bäddläggning till tiden strax efter flamningen kom det regelbundet regn. Detta medförde att vi inte behövde bevattna de parceller/bäddar på försöksfältet som skulle ha en högre fukthalt i jorden.

Utförda behandlingar etc.: Bäddarna frästes 16 maj. Det regnade 15 mm 22 maj, 4 mm 29 maj och 6 mm 1 juni. Hälften av bäddarna var täckta med plast. Det kom ytterligare ett regn den 8 juni på 15 mm, men då var plasten borttagen från fältet. Sådden med morotssorten Bolero utfördes 30 maj. Flamningen utfördes 5 juni. Marken täcktes ej med plast vid regn efter grödans uppkomst. Radrensning gjordes 15 och 21 juni. Avläsningen utfördes 30 juni strax före handrensningen 1 juli.

Resultat och diskussion
På de fuktiga bäddarna lockades en större mängd ogräs till att gro före flamningen jämfört med de torra bäddarna. Allt ogräs som kom upp före grödans uppkomst flammades bort. Det resulterade i att vid tiden för handrensningen var antalet ogräs ca 57 % lägre (P=0,014) på de bäddar som var fuktiga efter såbäddsberedningen fram till grödas uppkomst (Figur 4:9). Den torra bädden hindrades från att bli fuktig under 23 dagar från bäddläggningen den 16 maj, till den 8 juni, tre dagar efter morötternas uppkomst, genom att den täcktes med vit plast vid regn (bevattning var ej nödvändig under perioden p.g.a. regn).

Morötternas uppkomst var god i hela försöket, oavsett om morötterna växte i försöksled som skulle hållas torra respektive fuktiga.


MARIANNES FARM AB (JOHAN MALMSTRÖM), FÖRSÖKSPLATS: ÅRASLÖVSGÅRDEN

Sammyllad startgiva till morot i ekologisk produktion:

Material och metod
Årets försök utfördes i samarbete med ekoodlaren Torsten Thuresson, Åraslövsgården (strax utanför Vinslöv, Skåne) och Mariannes Farm AB. Försöken var placerade i en odling med ekologiska morötter på en jord med jordartsbeteckningen ”måttligt mullhaltig lerig sandjord” (mmhlSa). Förfrukten var svartträda. Här studerades vilken effekt sammyllad startgiva har på ogräs och morötter med olika gödselmedel; biogödsel, Biofermjöl, Eco-Fos och Eco-Mix 4.

För att möjliggöra statistisk bearbetning av avläsningarna i fält, utformades de båda fältför-söken som randomiserade blockförsök med 3 gödselnivåer, en ogödslad kontroll och 4 upprepningar (block). På fältet var antalet löpmeter per ha 18000.

Bäddarna anlades den 27 april och flamningen utfördes den 19 maj. Strax före behandlingen med sammyllad startgiva gödslades fältet med en grundgiva på 40 kg N/ha (i form av Vinass).
Den sammyllade startgivan utfördes 12 maj samtidigt med sådden. I försöket såddes 100 frön per löpmeter. Morotssorten i försöket var Bolero (storlek 1,6-1,8 mm, tusenkornsvikt 2,226 g). Vid sådden var det växlande molnighet, tidvis sol och 17-18 °C. De mest förekommande ogräsarterna var; lomme, näva, svinmålla, trampört, vitgröe, våtarv och åkerviol.

I försöket studerades vilken effekt sammyllad startgiva hade på antalet morotsplantor, ogräsförekomsten och morötternas höjdtillväxt. Vidare beräknades skördens storlek och dess kvalitet. I försöket ingick 4 gödselmedel:
1. Hagaviks flytande biogödsel
2. Biofermjöl 7-9-0
3. Eco-Fos NP 4-10 + Mikro, DCM (minigranulat)
4. Eco-Mix 4 NPK 7-3-8 + Mikro, DCM (minigranulat)

För varje gödselmedel testades 3 doser och 1 obehandlad kontroll. För det flytande gödselmedlet varierades doserna genom att variera traktorns körhastighet. För de fasta gödselmedlen varierades doserna genom att justera gödselutrustningens utmatning.

Antalet ogräs avlästes (den 6 och 14 juni) före handrensning som utfördes den 19 juni. Vid den första avläsningen den 6 juni avlästes även antalet morötter per löpmeter och morötternas tillväxt mättes. Handskörd utfördes den 15 och 16 september på en sträcka av totalt 4 meter/parcell (2+2 meter).

Resultat och diskussion
En liten sammyllad startgiva med Biogödsel (upptill ca 600 l/ha), Eco-Mix (27 kg/ha) och Eco-Fos (upptill 60 kg/ha) gav en något högre skörd. Vid en dos på 384 l/ha med Hagaviks biogödsel, 29 samt 60 kg Eco-Fos per ha var skörden ca 5 ton högre per ha. Denna skördeökning var dock inte signifikant. Högre doser med Biogödsel och Eco-Fos gav ingen förändring i skörd jämfört kontrollen.

Sammyllad startgiva med olika doser Eco-Mix förändrade inte skördens storlek. Sammyllad startgiva med Biofermjöl (7-9-0) gav ingen ökad skörd. Den blev signifikant lägre vid 134 kg Biofer per ha. Även vid 70 kg Biofer per ha blev skörden lägre, denna skillnad var dock inte signifikant.

En ökad mängd gödsel vid sammyllad startgiva kan leda till ökad ogräsförekomst och att morötterna får en ökad höjdtillväxt (Hansson & Svensson, 2010). I detta försök var det dock inte möjligt att se att de olika gödselgivorna för de olika gödselmedlen påverkade ogräsförekomsten och morötterna höjd. Det kan ev. bero på att försöket låg på ett fält med ett lågt ogrästryck. I hela försöket var antalet ogräs ca 19,9 st per m² (± 16,1 S.D.) 25 dagar efter begynnande uppkomst och morötternas höjd var i genomsnitt ca 32 mm (± 1,7 S.D.) 17 dagar efter begynnande uppkomst av morötterna.

Biogödsel upptill den högsta givan (943 l/ha) och Eco-Mix gödsel upptill den högsta givan (102 kg/ha) hade ingen signifikant inverkan på antalet morötter. Den högsta dosen Eco-Fos (123 kg/ha) reducerade antalet morötter med ett signifikant resultat, men ej för givorna 29 och 60 kg/ha. Biofermjöl var det gödselmedel som hade störst negativ inverkan på antalet uppkomna morötter. Antalet uppkomna morötter minskade vid ökade gödselgivor. Antalet morötter var ungefär de samma vid avläsningen den 6 juni som vid skörden 15 och 16 september. Vid sådden var såmaskinen inställd på 100 frön per löpmeter, vilket normalt ger ca 85 uppkomna morötter per löpmeter.

I detta försök med få ogräs så gav avläsningarna av antalet morötter samma resultat både precis för handrensningstillfället som vid skörd. Detta beror på att få ogräs vid handrensningstillfället, som i detta fall, leder till att få morötter rycks upp när ogräset tas bort.