Hansson, David
Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling
MOTIVERING
Ogräs anges ofta vara det största problemet för att lyckas med ekologisk odling av grönsaker och ogräsproblematiken är speciellt stor i kulturer som etableras tidigt på säsongen. Tidigt etablerade grönsaker, s.k. primörer, är dock en intressant nisch även för ekologisk odling. I grödor som etableras tidigt på våren har det hitintills inte getts någon större möjlighet till att bekämpa ogräset effektivt före grödans sådd eller plantering (ångning undantaget).
För att kunna bekämpa fröogräsen tidigt på våren bör de emellertid kunna lockas till att gro genom en kombination av täckning med fiberduk (som ger en högre jordtemperatur) och ogräsinducerande jordbearbetningar (falska såbäddar) i kombination med flamning strax före grödans uppkomst.
I ekologisk odling av grönsaker resulterar ogräsen i mycket höga kostnader och då framför allt handrensningen i radodlade grödor. För att minska kostnaderna för handrensning i tidigt etablerade kulturer är det av stor vikt att utveckla och utvärdera hela ogräsbekämpningsstrategier.
I sent etablerade kulturer, t.ex. sen morot, finns det stora möjligheter att lyckas med ogräsbekämpningen. Till stor del bör samma metoder som används för att bekämpa ogräs i sent sådda kulturer även kunna användas i tidiga kulturer. Metoderna och strategierna måste dock modifieras något för att ge tillräckligt bra effekt mot fröogräsen.
Behovet bör vara stort att genomföra praktiska och vetenskapliga studier där man fokuserar på att utforma effektiva bekämpningsstrategier vid tidig etablering av radodlade grödor i ekologisk odling, som syftar till att minska behovet av den tids- och kostnadskrävande handrensningen senare under odlingssäsongen.
FÖRDJUPAD MOTIVERING
Ogräsen anges ofta vara det största problemet för att lyckas med ekologisk odling av grönsaker. I radodlade grödor går det relativt lätt att ta bort ogräset mellan raderna, med vanliga radhackor. Den stora utmaningen är att bekämpa ogräsen inne i raden (Melander et al., 2005). Ogräsproblemen i radodlade grödor resulterar bl.a. i mycket höga kostnader för framför allt handrensningen. Förutom ökade kostnader och arbetskraftsbehov som ogräset orsakar, så konkurrerar ogräsen med grödan om vatten, ljus och näring, vilket kan leda till sänkt skörd och ökade skördekostnader. En del ogräsarter kan även vara värdar för växtskadegörare. Bägarnattskatta kan t.ex. angripas av potatisbladmögel.
I den ekologiska odlingen finns det därför ett stort behov av effektiva ogräsbekämpningsmetoder som minskar behovet av den tids- och kostnadskrävande handrensningen. Det är dessutom svårt och kostsamt att anställa duglig arbetskraft till handrensningsarbetet. I Sverige och Danmark ligger handrensningsbehovet på 100 till 300 h/ha för morot och lök, och under mycket besvärliga förhållanden kan tiden för handrensning uppgå till 500 h/ha (Sørensen et al., 2005). Handrensningsbehovet är betydligt större i sådda grödor jämfört med planterade. I Holland anges att handrensningsbehovet för direktsådd lök kan överstiga 175 h/ha, medan det kan reduceras till ca 45 h/ha för planterade grönsaker (Weide et al., 2008).
Det har dock visat sig att i sent sådda radodlade grönsaker, som t.ex. morötter, så finns det stora möjligheter till att kontrollera ogräset med väl genomförda ogräsbekämpningsstrategier. Handrensningsbehovet har i flera försök varit ca 60 h/ha med ca 4 st ogräs per löpmeter (Hansson & Svensson, 2009; Hansson & Svensson, 2010).
Vid odling av sent etablerade grödor, t.ex. sen morot, finns det gott om tid (speciellt i södra Sverige) till att utföra upprepade ogräsbekämpningsinsatser. De leder till en högst betydlig reduktion av ogräsen (Hansson & Svensson, 2009; Hansson & Svensson, 2010). Morötter i södra Sverige, kan med fördel sås så sent som i slutet av maj till i början av juni.
Vid tidig sådd saknas denna tid för att bekämpa ogräset före etableringen. Man blir då förlitad till att bekämpa ogräset efter grödans uppkomst. Kostnaderna för ogräsbekämpning i de tidigt sådda kulturerna blir därför högre, p.g.a. att bekämpningskostnaderna är generellt dyrare i växande gröda. De grödor som är mest konkurrensutsatta för ogräs är de direktsådda samt långsamtgroende radodlade grödorna som t.ex. morötter, palsternacka, rödbeta, lök, purjolök och dill (Jönsson, 2001).
I radodlade grödor som morötter, kål och sockerbetor sluter bladverket raderna i mitten av växtperioden. I morotsodling är den mest kritiska perioden ur ogrässynpunkt fram till den första handrensningen (Malmstöm pers. medd., 2008). Lök och purjolök får aldrig ett bladverk som täcker marken lika bra. I dessa grödor finns ett ogräsbekämpningsbehov under hela växtsäsongen. Detta leder till att lökväxterna är de mest krävande grödorna att hålla ogräsfria både tekniskt och ekonomiskt (Melander et al., 2005).
I det nu sökta projektet kommer vi i huvudsak att koncentrera oss på ogräsbekämpningsmetoder före grödans uppkomst alternativt plantering, d.v.s. förebyggande metoder (höst resp. vår). Även metoder efter grödans uppkomst, direkta metoder, kan dock vara viktiga att studera i kombination med de förebyggande metoderna, för att utveckla och utvärdera hela bekämpningsstrategier för tidigt etablerade grödor.
Behovet är stort att genomföra praktiska och vetenskapliga studier, där man fokuserar på att utforma effektiva bekämpningsstrategier vid tidig etablering av radodlade grödor. Ett deltagardrivet koncept bör passa bra för sådana studier (Eksvärd, 2007; Hansson & Svensson, 2009; Ögren & Rölin 2009). Det är viktigt att fånga upp framgångsrika odlares erfarenheter inom området.
Projektets exakta utformning fastställs i samråd med en referensgrupp som består av odlare, rådgivare och forskare samt specialister inom deltagardriven forskning.
MÅL
Målet med projektet är att utveckla, studera och utvärdera olika kombinationer av ogräsbekämpningsmetoder som har stor potential att minska handrensningsbehovet i kulturer som etableras tidigt på säsongen inom ekologisk grönsaksodling. För att uppnå detta mål kommer vi tillsammans med deltagarna i projektet att utveckla, studera och utvärdera de nu mest lovande metoderna för ogräsbekämpning i ekologiska grödor.
I projektet fokuserar vi på metoder och bekämpningsstrategier som är tillämpbara före uppkomst eller plantering av grödan, men även åtgärder efter denna tidpunkt fram till den första handrensningen kommer att studeras för att få fram effektiva bekämpningsstrategier.
Resultat från projektet bör även vara tillämpbart för utveckling av mer miljövänliga ogräsbekämpningsmetoder inom IP-odling. Erfarenheterna från södra Sverige med täckning av jorden med fiberduk för att via, falska såbäddar, fördröjd sådd och flamning, bekämpa fröogräs bör även kunna tillämpas lägre norrut i Sverige.
Hypotes: Med en lämplig kombination av olika ogräsbekämpningsåtgärder i en genomtänkt bekämpningsstrategi går det framöver att kontrollera ogräsproblem i tidigt etablerade ekologiska grödor, med en lägre manuell arbetsinsats och till en lägre kostnad jämfört med idag.
DELTAGARDRIVEN FORSKNING
För att uppnå projektmålet kommer vi tillsammans med deltagarna i projektet, d.v.s. odlarna, rådgivarna och forskarna i en referensgrupp att utveckla, studera och utvärdera effektiva metoder för ogräsbekämpning, vilka bedöms få en stor betydelse för tidigt sådda resp. planterade ekologiska grödor framöver.
Projektet kommer att utformas enligt modellen "deltagande forskning". Det innebär att de försök och experiment som skall utföras, kommer att planeras och utformas i nära samarbete med medlemmarna i projektets referensgrupp. Utformningen av försöken i projektet utgår ifrån hela referensgruppens erfarenheter och kunskaper om metodernas möjligheter och begränsningar.
Vi kommer regelbundet att genomföra två olika typer av möten. Dels stormöten (ca en gång per år) där referensgruppen träffas för att diskutera hur ogräsproblemen kan lösas i tidigt etablerade kulturer. I denna grupp kommer projektets inriktning och utformning att presenteras och diskuteras. På detta möte kommer vi även att redovisa och diskutera hitintills uppnådda försöksresultat. Ett antal personer från denna referensgrupp (odlare, rådgivare och forskare som är aktiva i projektet) kommer att ingå i en projektgrupp. Denna projektgrupp kommer att träffas minst en gång per år för att mer i detalj diskutera, planera och fastställa projektet utformning, främst de studier som skall utföras i projektet. Under odlingsperioden har vi regelbundna kontakter med odlarna var för sig. I projektet kommer Elisabeth Öhgren (Länsstyrelsen, Västmanland) ingå som processledare för den deltagardrivna forskningen.
Medlemmarna i referensgruppen föreslås bl.a. bestå av Johan Ascard SJV Alnarp, Marie Hanson HS Väst, Elisabeth Öhgren Länsstyrelsen, Västmanland (processledare i den deltagande forskningen). Odlarrepresentanterna i gruppen föreslås vara Johan Malmström Marianne's Farm AB, Strövelstorp och Owe Johansson Raggården, Vara, Thorsten och Lars Larsson Stockholmsgården, Löderup. Ytterligare odlare och rådgivare kommer att knytas till referensgruppen.
EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR
• Höstplöjning och falska såbäddar på hösten, leder detta förfarande till färre ogräs på våren och vid handrensningsstillfället på sommaren? Drilläggning redan på hösten?
• Hur tidigt på vårsäsongen kan falska såbäddar ge en ogräsbekämpningseffekt med och utan fiberduk vid handrensningstillfället? Skiljer sig effekten på olika ogräsarter?
• Vilka faktorer påverkar falska såbäddars effektivitet mot fröogräs speciellt tidigt på säsongen? Kan mätning av antalet graddagar vara till hjälp för att utvärdera ogräsbekämpningseffekten av ”tidiga” falska såbäddar?
• Hur varierar groningsvilans djup och groningsbenägenheten hos ogräsfröna vid tidpunkten för de falska såbäddarna med avseende på temperaturen, jordens kväveinnehåll och markfukten.
• Sådd i ogräsfritt substrat. Hur mycket ogräsfri jord/torv etc behöver läggas ut för att hindra olika ogräsarter att växa.
• Hur optimeras användningen av fingerhjul och skrappinnar samt täckning av ogräs med jord via radhackning eller kupning för att effektivt bekämpa ogräset. Hur påverkas skördens storlek och kvalitet av bekämpningsmetoderna. I vilket utvecklingsstadium uppnår man en effektiv bekämpning hos de mest förekommande ogräsen?
GENOMFÖRANDE
Tyngdpunkten i försöksverksamheten ute hos odlarna kommer preliminärt att ligga på de ogräsbekämpningsmetoder som används fram till den första handrensningen i syfte att minimera handrensningsinsatsen i kulturer som etableras tidigt.
Utformningen av det första försöksåret (2012) kommer att ske under ett referensgruppsmöte i februari 2012. Då skall vi diskutera vilka kunskapsluckor vi har och hur försöksverksamheten skall utformas för att fylla dessa luckor (se förslag nedan).
Inom projektet genomförs även en fördjupad litteraturgenomgång för att sammanställa den senaste kunskapen inom området. I arbetet med att samla in kunskap kommer nationella och internationella kontakter att etableras med forskare inom området. Under en lång tid har SLU Alnarp, Område Agrosystem, utvecklat ett samarbete med University of Aarhus Dept. of Integrated Pest Management, Flakkebjerg, för erfarenhets- och kunskapsutbyte (tidigare DJF). Vi har även etablerat goda kontakter med ogräsforskare i Holland, Italien och USA.
Försöksupplägg och utförande:
Försöken utförs på ett sådant sätt att det möjliggör statistisk bearbetning av resultaten, t.ex. genom ANOVA eller dos-responsanalys. Det innebär att försöken kommer att utföras med 4 upprepningar och att behandlingarna kommer att vara randomiserade på försöksfälten. Vissa försök kommer att ske som demonstrationsförsök, d.v.s. försök med inga eller få upprepningar. Detta gäller främst nya obeprövade metoder, där bl.a. metodens effekt och verkningssätt är mindre känd, men som bedöms ha utvecklingspotential i framtida försök.
Avläsningar kommer att utföras regelbundet under hela odlingssäsongen för att kunna studera den enskilda metodens bekämpningseffekt på ogräs i olika utvecklingsstadier och för att bedöma ev. skador som olika metoder åstadkommer på kulturen i olika utvecklingsstadier. Skördemätningar kommer att utföras i de försök där de olika åtgärderna förväntas ha en stor inverkan på skördens kvalitet eller storlek. Uppskattningsvis kommer totalt 4-5 fältförsök att genomföras per år, på 3-4 gårdar. Det exakta antalet försök beror på varje enskilt försöks omfattning.
TIDSPLAN
Projektet planeras pågå under 3 år med start 1 februari 2012. Slutredovisning av projektet sker februari 2015. Fält- och demonstrationsförsök kommer att ske under 2012-2014.
KOMPETENS INOM PROJEKTET
Forskare David Hansson (AgrD), Område Agrosystem, som har doktorerat på SLU Alnarp, har arbetat i gränszonen mellan teknologi och biologi med tillämpning inom ogräsbekämpning under många år. Han har under de senaste sex åren varit projektledare i två projekt som utformats enligt forskningsmetodiken ”deltagardriven forskning” och som finansierats av Jordbruksverket. Forskningen har genomförts ute hos odlare. Han har under många år bedrivit forsknings- och försöksverksamhet inom området ekologisk produktion.
Sven-Erik Svensson, Universitetsadjunkt, (Civilingenjör). Han har under många år bedrivit undervisning och försöksverksamhet inom områdena fältmaskiner för jordbruk och trädgårds-odling samt ogräsbekämpning i integrerad och ekologisk produktion.
Jan-Eric Englund, Universitetslektor i statistik. Har under många år arbetat med försöksdesign och fungerar som statistisk expert i projektet.
ÖVRIG FINANSIERING
Finns ej.
FORSKNINGSLÄGE
Ogräsbekämpning vid sent etablerade kulturer:
I kulturer som etableras sent på våren finns det sedan tidigare stora möjligheter att bekämpa ogräset i en väl utvecklad strategi via falska såbäddar, fördröjd sådd och flamning (Figur 1).
Falska såbäddar:
Vid en falsk såbädd ljusinduceras ogräsfröna till att gro (Milberg, 1997). När jorden bearbetas exponeras ogräsfröna av ljuset när de kastas upp i luften. Denna exponering leder till att ett flertal (främst småfröiga) ogräsarter börjar gro. Denna effekt kan utnyttjas för att bekämpa ogräs genom falska såbäddar i kombination med t.ex. flamning i sådda kulturer och genom den egentliga såbäddsberedningen i planterade kulturer.
Med hjälp av den falska såbäddsmetodiken kan fröogräs, i ett tidigt utvecklingsstadium, bekämpas före sådden eller planteringen av grödan. Vid falsk såbädd sker en ytlig och noggrann bearbetning av jorden ett upprepat antal gånger (minst 2 ggr) före den egentliga såbäddsberedningen. För att lyckas med falska såbäddar är det viktigt att jorden hålls fuktig (Hansson & Svensson 2010; Melander et al., 2005). Den falska såbäddsmetodiken används främst vid sent sådda och planterade grödor (Melander et al., 1999).
Falska såbäddar i kombination med flamning strax före grödans uppkomst har visat sig ge en god bekämpningseffekt på fröogräs (Hansson & Svensson, 2009). Även falska såbäddar i kombination med en täckt rotorharv (för att förhindra att ljus inducerar frön till att gro) har en bra effekt (Riemens et al., 2007).
Det visat sig att de falska såbäddarna bör utföras något djupare än den sista harvningen (den egentliga såbäddsberedningen). En för djup harvning vid själva såbäddsberedningen kan locka ogräsfrön till att gro från ett större djup. Risken blir då större att ogräsen kommer upp efter grödan, vilket medför att flamningen vid grödans uppkomst inte får avsedd effekt. Vid en ytligare såbäddsberedning induceras inte de djupare liggande ogräsfröna till att gro i samma utsträckning.
Falska såbäddar i kombination med en djupare rotorharvning, till sen morot, har dock visat att antalet ogräs har kunnat reduceras, även vid denna djupare såbäddsberedning eftersom rotorharven inte vänder ner ljusinducerade ogräsfrön i så stor utsträckning (Hansson & Svensson, 2009).
Groningsvilans djup och hur groningsbenägna ogräsfröna är vid tidpunkten för de falska såbäddarna, beror på temperaturen under fröutvecklingen, jordens kväveinnehåll och markfukten (Riemens et al., 2007).
Fördröjd sådd:
Fördröjd sådd innebär att man tidigarelägger den sista harvningen (den egentliga såbäddsberedningen) ett antal dagar (5-15 dagar) före sådden för att locka ogräsfrön till att gro och komma upp före grödan. Ogräset kan därefter förstöras genom flamning eller eventuellt blindharvning före grödans uppkomst. Även vid sådden bearbetas jorden av billarna, vilket medför att groende och uppkomna ogräs till viss del bekämpas av billarna, medan andra kan induceras till att gro.
Ett sätt att minska risken för att ogräsfrön induceras till att gro vid sådden är ”Punch planting” (Rasmussen et al., 2011). Vid Punsch planting gör såutrustningen små hål i jorden där fröna placeras med en minimal omrörning av jorden. Denna teknik minskade ogräsförekomsten i lök, men ej i morötter. Det saknas dock uppgifter på skördeutfallet i denna studie. Liknande etableringsteknik finns även för plantering av pluggplantor/torvkrukor där planteringsbillen endast går i marken vid själva planteringsmomentet (www Checchi & Magli). Denna teknik skulle ev. kunna tillämpas i kombination med flamning precis före planteringen, för att senare minimera uppkomsten av fröogräs inne i raden.
Flamning:
Flamning före grödans uppkomst är ett mycket konkurrenskraftigt alternativ till blindharv¬ning. Flamning är speciellt effektivt efter upprepade falska såbäddar i kombination med fördröjd sådd. Flamning ger endast effekt på uppkommet ogräs. Fördelen med flamning är att jorden lämnas orörd och därmed är risken mindre för att locka nya ogräs att gro (Gunnarsson, 2000). Många använder flamning strax före grödans uppkomst som en grundbehandling i långsamt groende grödor som lök, purjolök, morot och majs (Ascard et al., 2001; Melander et al., 2005). Flamning är mindre effektiv i snabbare groende grödor, t.ex. grönkål (Melander et al., 2005).
Det är viktigt att flamningen utförs precis vid grödans begynnande uppkomst. I ett försök visade det sig att antalet ogräs minskade med 10 % och handrensningsbehovet sjönk med 10-15 timmar per hektar, för varje dag som man fördröjde tillfället för flamning. En dags för tidig flamning innebar en ökad handrensningskostnad på 2600 kr per ha (Hansson & Svensson, 2009).
Nedan beskrivs, mer noggrant, några ogräsbekämpningsmetoder som bör vara intressanta att undersöka i ett kommande projekt, med fokus på att hitta effektiva metoder och bekämpningsstrategier för att kontrollera ogräs i tidigt etablerade grödor.
Höstharvning efter höstplöjning för att minska ogräsförekomsten på våren:
I tidigt etablerade grödor finns det inte finns så mycket tid till ogräsbekämpning på våren före sådd eller plantering. Det kan därför vara lämpligt att utforma bekämpningsstrategier som effektivt kan bekämpa ogräs redan på hösten. Begränsningen är dock att vårgroende ogräs är svåra att bekämpa på hösten, t.ex. gängel, nattskatta, svinmålla. Det finns dock ett flertal ogräsarter som kan gro både på hösten och på våren t.ex. baldersbrå, hönsarv, lomme, penningört, rågvallmo, rödplister, snärjmåra, veronika och våtarv (Fogelfors, 1973).
Efter en höstplöjning är det möjligt att utföra upprepade falska såbäddar (harvningar) redan på hösten, om vädret tillåter, för att locka ogräsen till att gro och för att bekämpa ogräsen. Höstplöjning kan med fördel ske på något tyngre jordar, t.ex. till lök. Denna strategi bör leda till att det efter vintern finns ett lägre antal ogräs som kan gro och då framförallt de ogräsarter som kan gro både på hösten och på våren.
Ett problem som kan uppstå vid harvning på hösten eller tidig vår, är att jorden kan vara så fuktig att den har dålig bärighet vid genomförandet av de falska såbäddarna. Problemen med detta bör kunna lösas genom att använda fasta körspår under odlingssäsongen. Fasta körspår (CTF = controlled traffic farming) kan lösas på flera olika sätt bl.a. med hjälp av GPS-teknik. Eventuellt kan dubbelmontage/breddäck med långt ringtryck (max 0,5 bar) alternativt bandförsedd traktor som ger lågt marktryck, tillämpas för att lösa markpacknings-problematiken på de allra lättaste jordarna.
På lätta jordar plöjer man normal på våren för att minimera risken för utlakning och för att jorden snabbare skall värmas upp. Här bör höstbearbetningar i form av falska såbäddar endast ge effekt på fröbanken i jorden, eftersom effekten av falska såbäddar som utförts på hösten troligen försvinner när jorden plöjs på våren.
Vidareutvecklad falsk såbädd tidigt på våren:
I kulturer som etableras tidigt på våren har det hitintills inte getts någon större möjlighet till att bekämpa ogräset före grödans uppkomst/plantering. För att kunna bekämpa ogräsen tidigt på våren kan de troligen lockas till att gro genom en kombination av tidig vårplöjning alternativt tidig djupkultivering, täckning med fiberduk (som ger en högre jordtemperatur) och falska såbäddar i kombination med flamning strax före grödans uppkomst eller såbäddsberedning före plantering (Figur 2).
Fiberduk alt. plastfolie i kombination med falsk såbädd och flamning
Täckning med fiberduk är en metod som flera odlare använder sig av för att tidigt sådda eller planterade kulturer snabbare skall komma igång med att växa. Om denna fiberduk/folie läggs ut några veckor före sådden/planteringen så bör det finnas möjlighet för att få ogräsfrö till att gro. Det innebär att de kan bekämpas före grödans uppkomst med t.ex. falsk såbädd och med fördröjd sådd i kombination med flamning.
Andra metoder för ogräskontroll vid tidig etablering av grönsaker:
Ångning av jord:
Ett mycket effektivt sätt att kontrollera ogräset i tidigt etablerade kulturer är ångning i smala band före sådd. Ångningsmetoden är dock endast ekonomiskt försvarbar i större odlingar. Ångning av jord ger en helt ogräsfri jord. Denna metod är därför mycket lämplig att använda vid tidigt sådda kulturer. En stor nackdel med metoden är att den förbrukar mycket energi. När hela jordbäddar värms upp med ånga till 150-200 mm djup blir dieselförbrukningen 2500-3500 L/ha (Anonym, 2000). En italiensk maskin för ångning av hela jordbäddar ned till 200 mm djup har en dieselförbrukning på ca 5000 L/ha och en kapacitet på ca 200 m²/h (Bàrberi, pers. medd., 2002; Peruzzi et al., 2002). Med t.ex. ett salt KOH kan effekten av ångningen ökas ytterligare (Barberi et al., 2009).
Vid ångning av jord i smala band före sådd av grödan (10 cm brett och 5 cm djupt band) kan energianvändningen reduceras till ca 700 L diesel/ha. Denna metod kan effektivt bekämpa ogräs i tidigt etablerade kulturer, men metoden behöver utvecklas/utvärderas på något tyngre jordar än ren sandjord (Hansson & Svensson, 2006). Denna metod har i försök reducerat handhackningsbehovet från ca 130 h/ha till ca 30 h/ha i ekologiska sockerbetor med bibehållen ekonomi för odlaren (Hansson & Svensson, 2005).
För att metoden skall bli allmänt accepterad i ekologisk odling krävs troligen att ånggenereringen sker med förnybara bränslen såsom RME, pellets eller spannmålskärna. Kontrollerade försök med ångning har gjorts i Danmark (Melander & Kristensen, 2011; Melander & Jørgensen, 2005) och Sverige under 2003-2005 (Hansson & Svensson, 2004; Hansson & Svensson, 2005), för att studera vilken bekämpningseffekt metoden har på ogräs i radodlade grödor.
Yding Smedie i Danmark (www Yding Smedie) säljer en kommersiell ångutrustning för ogräsbekämpning i smala band. Erfarenheter från Danmark är att ångutrustningen används mest i tidigt sådd lök och på lätta och mullrika jordar.
Marktäckningsmetoder:
Det finns olika typer av marktäckningsmetoder som kan användas för att minska ogräsföre-komsten inne i raden. Här kan nämnas utläggning och sådd i ogräsfritt substrat i smala band, sådd i plastlist, frömatta (Terraseed) etc., d.v.s. en annan funktion än att driva fram ogräsen så att de kan bekämpas via falska såbäddar och flamning före grödans uppkomst.
Sådd i ogräsfritt substrat: Täckning med kompost, sand och torr matjord har visat sig vara ett bra komplement till andra ogräsbekämpningsåtgärder och kan reducera antalet ogräs med mer än 50 % (Hansson & Svensson 2010). Idén till försöket med täckning har kommit från Pieter Bleeker Lelystad Holland som även har gjort försök inom området.
Etablering i frömatta eller plastlist: ”Grönsaksmattan” Terraseed är ett sätt att minska ogräsproblemen i tidigt sådda grödor. Terraseed är en frömatta som är tillverkad i 3 lager; ett lager papper som roten växer igenom, ett lager för sådda fröer och ett lager ”perforerad” plast som bevarar fukt samt håller pappret sträckt mot marken och för att förhindra ogräs att växa upp (www: Terraseed). Grönsaksmattan används bl.a. för Ruccola och buntmorötter. För att lyckas med Grönsaksmattan så är det viktigt att den har en mycket god markkontakt för att fröna i den skall gro. Det kan uppnås med jämna bäddar och med återpackning av jorden. För att gynna groningen av fröna i mattan skall den efter utläggningen hållas fuktig (7-10 dagar) genom bevattning ca 1 gång per dag (Björkman, 2011). Terraseed används bland annat på Stamgården, Tygelsjö (www: Grönsaksmattan).
Larsson (2005) har undersökt sådd i plastlist. I samband med sådden läggs ett smalt plastband ut, så att grödan kommer upp i ogräsfria smala band. Resultatet visade att det fanns en bra potential att reducera antalet ogräs. Plantantalet reducerades dock för morot, lök och rödbetor med plastlist. För vitkål och sockerbeta var plantantalet samma med och utan plastlist. Arbetsbesparingen för ogräsrensningen bedömdes vara mycket stor och skördarna var något högre med plastlist. Den använda maskinen för utläggning av plastlisten var en prototyp och var behäftad med vissa brister, vilka orsakade problem vid utläggningen. Stenförekomst orsakade också problem för maskinen. Larsson (2005) bedömde metoden vara mycket intressant p.g.a. den mycket höga ogräseffektiviteten och genom den förhållandevis låga kostnaden.
Försprång hos kulturväxten via pluggplantor alternativt klustersådd:
Pluggplantor: Sådd lök är mycket känslig for mekanisk påverkan strax efter uppkomst. Plant-lök däremot är ganska tålig mot mekanisk bearbetning redan en vecka efter utplantering (Ascard et al., 2001). Plantering av pluggplantor är ett sätt att ge grödan ett försprång jämfört med ogräsen och minskar handrensningsbehovet (Melander et al., 2005). Vid plantering av sockerbetor var det möjligt att minska antalet handrensningstimmar till mindre än 10 h/ha (Melander, 2000). Pluggplantor med lök planteras med ett avstånd på 18-20 cm med 5-6 plantor per plugg.
Plantering av olika kulturer med pluggplantor innebär att det blir möjligt att hacka bort ogräset mellan plantorna med kamerastyrda eller manuella radhackor som bearbetar inne i raden. Handrensningen underlättas även av att plantorna växer i tillsammans i ett kluster. I plantlök gav en ogräsharvning och tre radhackningar med skrappinnar 90 % färre ogräs i raden, och en kraftig minskning av arbetstiden för handrensning, jämfört med vanlig radhackning (Ascard & Fogelberg, 2001).
Klustersådd: Sådd av olika kulturer i kluster innebär att det är möjligt att hacka bort ogräset mellan plantorna inne i raden med kamerastyrda radhackor. Skörden vid klustersådd blir ungefär densamma som vid traditionell sådd (Bleeker et al., 2007). Handrensningen underlättas även av att plantorna växer i kluster.
Odling på drill/kupa:
Odling på drill kan underlätta tidig sådd (jorden i kupan värms upp snabbare jämfört med plan mark). Odling på drill/kupa innebär att jord kan kupas upp resp. rivas av drillen/kupan allteftersom ogräset växer. Groende ogräsplantor på drillen/kupan dör lättare av torka än vid t.ex. odling på plan mark. Ev. kan drillar/kupor läggas redan på hösten för vissa grödor.
Ogräsbekämpning i växande gröda:
Efter grödans uppkomst finns flera olika metoder för ogräsbekämpning att välja mellan; mekanisk bekämpning via selektiv ogräsharvning, fingerhjul, skrappinnar, täckning av ogräs med jord t.ex. via påläggning av jord i smala band över plantraden, radhackning eller kupning samt handrensning.
För att lyckas med mekanisk bekämpning inne i raderna är det viktigt att ogräsen är små (hjärtbladsstadiet) och att grödan är relativt stor och kraftigt förankrad. Blir ogräset större fordras det en intensivare bearbetning, vilket leder till en ökad risk för att kulturen skadas (Hatcher & Melander, 2003). Om behandlingar med fingerhjul och skrappinnar utförs skonsamt så är det dock möjligt att bekämpa ogräs i raden redan när grödan har 2-4 blad (Ascard, 2005).
I planterad lök gav en ogräsharvning och tre behandlingar med skrappinnar 85 % lägre antal ogräs i raden och reducerade handrensningstiden med 73 % utan att skörden reducerades i jämförelse med en normal strategi med en ogräsharvning och vanliga radhackningar (Ascard & Fogelberg, 2008). I sallatsodling kan fingerhjul, skrappinnar och radhacka reducera ogräsförekomsten inne i raden med 88-99% (Riemens et al., 2007). Fingerjul är enklare att använda än skrappinnar, och med mindre risk för att skador uppkommer på grödan.
Ett sätt att kontrollera ogräs i växande gröda är flamning. Denna metod fungerar i bl.a. lök och majs (Ascard & Dock-Gustavsson, 2003). Selektiv flamning i lök och majs är dock tämligen väl undersökt. Det finns billigare mekaniska metoder som kan ersätta den selektiva flamningen, t.ex. fingerhjul, som gör ett minst lika bra resultat och till en lägre kostnad (Ascard pers. medd., 2011).
I dag finns det nya maskintyper som kan klara av att rena bort ogräs inne i raden t.ex. Robocrop (England), Robovator (Danmark) och Steketee (Nederländerna). Gemensamt för maskinerna är att skären i utrustningen (radhackan) är kamerastyrd. Hackskären kan därmed gå in i raden och ta bort ogräset utan att skada den planterade eller klustersådda grödan. Det finns dock behov av att utvärdera robottekniken. Vissa robotar t.ex. Robocrop ser ut till att ha vissa brister eftersom den inte kan bekämpa runt hela plantan, medan Robovator och Steketee kan bekämpa på bådar sidor om plantan.
För att grödan skall klara av mekanisk kontakt av olika utrustningar är det viktigt att den är kraftigare än ogräset. Lök t.ex. behöver var mer än 10 cm hög för att tåla direktkontakt med mekanisk ogräsbekämpningsutrustning (Melander & Hartvig, 1995).
Ogrässanerande grödor året före sådden:
Vid tidigt etablerade grödor finns hitintills inga bra metoder att bekämpa ogräsen före grödans uppkomst/planteringen. Det är därför viktigt att välja fält med ett lågt ogrästryck. Det kan med en väl igenomtänkt växtföljd med ogrässanerande grödor (Brainard et al., 2008) som t.ex. vall och fiberhampa.
Referenser
ANONYM (2000) Damp mod ukrudt og svampe. Grøne Fag 11,10-11.
ASCARD J (2005) Fingrar på maskinen minskar behovet av mänskliga fingrar. Ekologiskt Lantbruk (7), 13-14.
ASCARD J (2011) Personligt meddelande. Jordbruksverket. Alnarp.
ASCARD J & DOCK-GUSTAVSSON AM (2003) Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling. In: Jordbruksinformation, 23pp. Jordbruksverket, Jönköping.
ASCARD J & FOGELBERG (2008) Mechanical in-row weed control in transplanted and direct-sown bulb onions. Biological Agriculture & Horticulture 25 (3), 235-251.
ASCARD J, FOGELBERG F, GERTSSON U & EKBLADH G (2001) Ekologisk odling av kepalök - ogräsreglering och växtnäringsanvändning. Ekologiskt Lantbruk, Uppsala, 275-278.
BÀRBERI P (2002) Personlig information. Scuola Superiore Sant’Anna, Pisa, Italy.
BÀRBERI P, MOONEN AC, PERUZZI A, FONTANELLI M & RAFFAELLI M (2009) Weed suppression by soil steaming in combination with activating compounds. Weed Research 49, 55-66.
BJÖRKMAN LL (2011) Smidigare grönsaksodling med frömatta? Hemträdgården 6, s58-59.
BLEEKER PO, SCHANS DA & WEIDE RY (2007) New ways of sowing or planting onions for innovative intra-row weeders. 7th EWRS. Workshop on Physical and Cultural Weed Control. Salem, Germany, 11-14 March 2007. 103-104.
BRAINARD DC, BELLINDER RR, HAHN RR & SHAH DA (2008) Crop rotation, cover crop, and weed management effects on weed seedbanks and yields in snap bean, sweet corn and cabbage. Weed Science 56: 434–441. (http://dx.doi.org/10.1614/WS-07-107.1).
EKSVÄRD K (2007) Ett möte mellan olika forskningsprocesser – deltagardriven forskning i ett multidisciplinärt projekt. Ekologiskt lantbruk, Vol. 48, 50. Centrum för uthålligt lantbruk, Uppsala.
FOGELFORS H (1973) Åkerogräs i Sverige. Uppsala. Lantbrukshögskolan.
HANSSON D & SVENSSON S-E (2004) Ogräsfröna ångas bort. Potatis & Grönsaker (4), 16-17.
HANSSON D & SVENSSON S-E (2005) Ångning i smala band för kontroll av ogräs i radodlade ekologiska grödor. Konferensen "Ekologiskt Lantbruk". SLU, Uppsala 22-23 november 2005.
HANSSON D & SVENSSON S-E (2006) Ångning av jord i smala band för bekämpning av ogräs i ekologiska radodlade grödor. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik Alnarp. Kompendium 2006:1, 27 s.
HANSSON D & SVENSSON S-E (2009) Effektiva ogräsbekämpningsstrategier i ekologiska radodlade grönsaker. Slutrapport till Jordbruksverket i projektet (25-8543/05) Februari 2009. Område Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp. 35s.
HANSSON D & SVENSSON S-E (2010) Effektiva ogräsbekämpningsstrategier i ekologiska radodlade grönsaker. Delrapport till Jordbruksverket i projektet (25-11006/09) Oktober 2010. Område Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp. 14s.
HATCHER PE & MELANDER B (2003) Combining physical, cultural and biological methods: prospects for integrated non-chemical weed management strategies. Weed Research 43 (5) 303-322.
JÖNSSON B (2001) Trädgårdsnäringens växtskyddsförhållanden. Jordbruksverket, Jönköping, Rapport 2001:7A.
LARSSON H (2005) Marktäckning med plast i samband med sådd av radodlade grödor. Programmet ‘SLU:s Ekoforsk’ – resultat 2004, 20-22, Uppsala.
MALMSTRÖM J (2008) Personligt meddelande. Rådgivare Mariannes Farm Stövelstorp.
MELANDER B (2000) Mechanical weed control in transplanted sugar beet. Page 24 in Proceedings of the 4th EWRS Workshop on Physical Weed Control, March 20–22, Elspeet, The Netherlands.
MELANDER B & HARTVIG P (1995) Weed harrowing in seeded onions. Proceedings 9th EWRS (European Weed Research Society) Symposium. p 543–549. Challenges for Weed Science in a Changing Europe, Budapest, Hungary. Doorwerth, The Netherlands.
MELANDER B & Jørgensen M H (2005) Soil steaming to reduce intrarow weed seedling emergence. Weed Research 45(3): 202-211.
MELANDER B, KORSGAARD M & WILLMUSEN J (1999) Results and experiences with weed control in organic outdoor vegetables. Resultater og erfaringer med ukrudtsbekampelse i økologiske frilandsgrønsager. DJF Rapport, Markbrug, 85-95.
MELANDER B, RASMUSSEN IA & BÀRBERI P (2005) Integrating physical and cultural methods of weed control - Examples from European research. Weed Science 53, 369-381.
MELANDER B & KRISTENSEN JK (2011) Soil steaming effects on weed seedling emergence under the influence of soil type, soil moisture, soil structure and heat duration. Annals of Applied Biology 158, 194-203.
MILBERG P (1997) Weed seed germination after short-term light exposure: germination rate, photon fluence response and interaction with nitrate. Weed Research, 37 (157-164).
PERUZZI A, RAFFAELLI M, GINANNI M & MAINARDI M (2002) Development of innovative machines for soil disinfection by means of steam and substances in exothermic reaction. 5th EWRS Workshop on Physical Weed Control. Pisa, Italy, 11-13 March 2002, Pisa, Italy.
RASMUSSEN J, HENRIKSEN CB, GRIPENTROG HW & NIELSEN J (2011) Punch planting, flame weeding and delayed sowing to reduce intra-row weeds in row crops. Weed Research 51(5), 489-498.
RIEMNS MM, VAN DER WEIDE RY, BLEEKER PO & LOTZ LAP (2007) Effect of stale seedbed preparations and subsequent weed control in lettuce (cv. Iceboll) on weed densities. Weed Research 47 (2), 149-156.
SØRENSEN CG, MADSEN NA & JACOBSEN BH (2005) Organic Farming scenarios: operational analysis and costs of implementing innovative technologies. Biosystems Engineering 91, 127–137.
WEIDE RY, BLEEKER PO, ACHTEN VT, LOTZ L, FOGELBERG F & MELANDER B (2008) Innovation in mechanical weed control in crop rows. Weed Research 48, 215-224.
ÖGREN E & RÖLIN Å (2009) Ökad odlingssäkerhet i ekologisk grönsaksodling med fokus på växtnäringsutnyttjande. Länsstyrelsen Västmanlands län. Länsstyrelsens rapportserie 2009:8, 120 s.
WWW CHECCHI & MAGLI; http://www.checchiemagli.com/ (2011-11-25).
WWW GRÖNSAKSMATTAN; http://www.gronsaksmattan.se/index.htm (2011-11-25).
WWW TERRASEED; http://www.terraseed.com/ (2011-11-25).
WWW YDING SMEDIE; http://www.ydingsmedie.dk/index.php?tid=64 (2011-11-28).
I N L E D N I N G
Målet med projektet har varit att via deltagardriven forskning studera, utveckla och utvärdera olika kombinationer av ogräsbekämpningsmetoder som har stor potential att minska handrensningsbehovet i radsådda kulturer inom ekologisk grönsaksodling. Projektet ”Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling” (Jordbruksverket – Dnr 4.1.18-11215/13) har utförts under tre års tid i samarbete med fyra odlare av ekologiska grönsaker, tre rådgivare och forskare från SLU Alnarp. Projektet har under åren 2012-2014 finansierats av Jordbruksverket och med extra medel från Partnerskap Alnarp 2013-2014.
Projektet som huvudsakligen varit inriktat på ogräsbekämpning i ekologisk morot har drivits enligt arbetssättet ”deltagardriven forskning”. En arbetsgrupp har bildats som består av odlarna, rådgivarna och forskarna. I denna grupp har olika slags erfarenheter utbytts. Det har medfört att vi tillsammans har arbetat med aktuella frågor med fokus på ogräsbekämpning i ekologisk morot.
Den deltagardrivna arbetsgruppen har under åren 2012-2014 bestått av David Hansson, Sven-Erik Svensson, båda från SLU Alnarp, Johan Ascard Jordbruksverket Alnarp, Marie Hanson HS Väst, Elisabeth Ögren Länsstyrelsen Västmanland (facilitator i den deltagardrivna forskningen). Odlarrepresentanterna i gruppen har varit Owe Johansson Raggården Vara, Johan Malmström Mariannes Farm AB Strövelstorp, Per Modig Österslöv Kristianstad och Trygve Wålstedt Dala-Floda. Utöver ovan nämnda odlare har ytterligare tre företag varit kopplade till projektet som försöksvärdar: Hvilan utbildning (Göran Göransson), Ramdala Karlskrona (Märta och Kalle Johansson) samt Ugerups gård Kristianstad (Inge Schwagermann och Marcel van Sitteren). I projektet har vi haft en nära dialog med odlarna och olika typer av försök har utförts i samarbete under projektiden.
Utformningen av försöken utgick ifrån odlarnas erfarenheter och kunskaper om metodernas möjligheter och begränsningar. Motiv för befintliga bekämpningsstrategier analyserades och jämfördes med alternativa möjligheter. Under odlingsperioden har vi haft regelbundna kontakter med odlarna var för sig. Under vintern kallade vi till årliga möten med hela gruppen, där vi redovisade och diskuterade det gångna årets försök. Samtidigt diskuterade och planerade vi lämpliga bekämpningsstrategier och försök inför kommande säsong.
Under projektperioden 2012-2014 utfördes 18 försök; 7 st 2012, 5 st 2013 och 6 st år 2014. I 16 försök grundar resultatet sig på försök som har utförts på ett sådant sätt att det möjliggjort statistisk bearbetning. Det innebär att försöken har utförts med 3-6 upprepningar och att behandlingarna har varit randomiserade på försöksfälten. Två av försöken var dock av mer orienterande pilotförsök. Under projektperioden utfördes 17 försök i ekologiskt odlade morötter och ett försök i ekologiskt odlad lök.
Under åren 2013-2014 har projektet utvidgats med en del inriktad på att utveckla ogräsbekämpningsmetodik där man med hjälp av ”Fiberduk förbättrar flamningens ogräsbekämpningseffekt vid tidig sådd av ekologisk morot”. Denna del har genomförts på Hvilan utbildning med delfinansiering från Partnerskap Alnarp, SLU Alnarp, (PA-projekt 661 år 2013, PA-projekt 747 år 2014).
Under hela projektet har olika åtgärder som har en potential att minska ogräsbekämpningsbehovet i tidigt etablerade grödor utvärderats i fältförsök med ekologiska morötter. Det innebär att vi har studerat olika ogräsbekämpningsstrategier som används för att locka ogräsfrön till att gro, som därefter bekämpas genom flamning precis före grödans uppkomst. I tidigt etablerade grödor finns mindre tid till att bekämpa ogräs före grödans uppkomst. I projektet har vi därför även studerat olika mekaniska metoder för ogräsbekämpning i växande gröda t.ex. hackning nära raden, selektiv harvning i raden och marktäckning med ensilage.
Resultatet av de olika bekämpningsåtgärderna registrerades genom att mäta ogräsbekämpningseffekten och handrensningsbehovet i de flesta försöken. I vissa utvalda försök har vi även studerad effekten av de olika insatserna på skördens storlek och skördekvaliteten.
I projektet har vi studerat olika icke-kemiska ogräsbekämpningsmetoder lämpliga för ekologisk produktion. Flera resultat som har kommit fram i projektet bör även vara av intresse för Integrerad Produktion (IP). De metoder som bör vara intressanta för IP är främst de som har en hög kapacitet, bra effekt och som är förknippade med låga kostnader t.ex. falska såbäddar, fördröjd sådd och bevattning, som ökar effekten av de falska såbäddarna.
De ogräsbekämpningsmetoder som studerats var:
2012. kombination av täckning med fiberduk och falska såbäddar med fördröjd sådd i kombination med en flamning strax före grödans uppkomst. Selektiva harvningar i raden några veckor efter morotens uppkomst. Marktäckning med ensilage för att hindra ogräs i planterad lök.
2013. radhackning nära raden för att minska tiden för handrensning. Selektiv harvning inne i raden några veckor efter morotens uppkomst. Sådd i ”mörker” och ljus på olika sådjup. Fiberdukars uppvärmningseffekt för att värma upp marken och därmed få fler ogräs till att komma i gång och gro och växa till sig tidigare på säsongen.
2014. selektiv harvning i raden. Sådd i ”mörker” och i ljus på normalt sådjup. Falska såbäddar på plan mark med och utan vältning. Falska såbäddar på upphöjd bädd med modifierad långfingerharv. Fiberdukens potential för att förbättra flamningens ogräsbekämpningseffekt vid tidig sådd av ekologisk morot.
S A M M A N F A T T N I N G AV P R O J E K T E T
(Texten nedan finns med figurer och figurtexter i bifogad slutrapport.)
I ett tidigare projekt finansierat av Jordbruksverket, ”Ogräsbekämpande åtgärder i ekologiska grönsaker - före grödans uppkomst och i dess tidiga utvecklingsstadier”, som gick ut på att utveckla ogräsbekämpningsstrategier i sent etablerade kulturer, var fokus på bekämpnings-metoder före grödans uppkomst, se figur 1 i slutrapport.
Metoden med ångning av jord i smala band har studerats i ett annat projekt finansierat av Jordbruksverket (Hansson & Svensson, 2006). Ångning av jord i smala band är ett mycket effektivt sätt att bekämpa fröogräs vid tidig sådd på lätt sandjord. Ångningen innebär att fröna kan sås i ett smalt band av jord som i princip är fritt från fröogräs. Denna metod kan radikalt minska handrensningsbehovet till relativt låg kostnad i storskalig odling. Ogräset mellan raderna bekämpas med en radhacka. Ångningsmetoden har testats både i Sverige och i Danmark. I nuläget har användningen av metoden upphört i Sverige och verkar vara mycket begränsad i Danmark. Ångning av jord i smala band kan eventuellt tillämpas framöver vid tidig sådd av t.ex. morot eller lök, på mycket lätt sandjord, om ytterligare teknikutveckling av metoden sker (se figur 2 i slutrapport).
Utifrån den framgångsrika och nu praktiskt tillämpade ogräsbekämpningsstrategin i ekologisk odling, som utvecklats för sent etablerade kulturer, såsom sen morot (Figur 1), är idén att vidareutveckla denna strategi även för tidigt etablerade kulturer. Den bärande idén i en sådan strategi för tidiga kulturer bygger även här på att i så stor utsträckning som möjligt locka fram ogräset och bekämpa det via flamning, precis före eller i samband med kulturväxtens uppkomst.
Under 2012-2014 har vi vidareutvecklat olika ogräsbekämpningsstrategier för fröogräs med målet att minska handrensningsbehovet i ekologisk morotsodling som etableras tidigt på säsongen. Studier har genomförts för att bekämpa ogräset både före och efter morötternas uppkomst.
I detta projekt som utvecklat ogräsbekämpningsstrategier för tidigt etablerade kulturer, har försöken i större utsträckning genomförts i växande morötter. Orsaken till detta är att vid tidigt sådda kulturer finns det inte mycket tid till att bekämpa ogräset före sådden, t.ex. genom falska såbäddar och fördröjd sådd. Nedan beskrivs översiktligt de metoder som använts och resultaten vid bekämpning av ogräs i tidigt etablerade grödor under projektperioden 2012-2014.
Fiberduk
Täckning med fiberduk (se figur 3 i slutrapport) är en metod som många odlare använder sig av för att tidigt sådda eller planterade kulturer snabbare skall komma igång med att växa. Ett sätt att bekämpa fröogräs tidigt på våren är att de lockas till att gro genom en kombination av täckning med fiberduk (som ger en högre jordtemperatur), ogräsinducerande jordbearbetningar (falska såbäddar) och fördröjd sådd i kombination med en flamning strax före/vid grödans uppkomst.
Fiberduk i kombination med falska såbäddar före sådd av morot, gav i ett försök en större reduktion av antalet ogräs vid tiden för handrensning, jämfört med falska såbäddar utan fiberduk. Fiberduk minskade dessutom jordens fröbank mer än om man inte har fiberduk. I försöket var det ingen skillnad i ogräsbekämpningseffekt om det utförs en eller två falska såbäddar under ca en månads tid med fiberduk. Utan fiberduk är det dock effektivare med två falska såbäddar jämfört med en falsk såbädd.
För att få en god effekt av flamningen det viktigt att den fördröjda sådden blir tillräckligt lång. Är den för kort kommer ogräset upp ur jorden senare än grödan. Det innebär att många fler ogräs måste handrensas bort i den växande grödan, vilket är mycket kostsamt. Har man ont om tid på våren så är det troligen bättre att utföra endast en ytlig ljusinducerande harvning (falsk såbädd) så att man får tillräckligt lång tid till den fördröjda sådden. På så sätt kan man uppnå tillräckligt hög temperatursumma, vilket resulterar i många uppkomna ogräs som kan bekämpas via flamningen.
Utan fiberduk och tidigt på säsongen (beroende på jordtemperaturen) bör den fördröjda sådden troligen vara minst 14 dagar för att ogräsbekämpningseffekten från flamningen skall bli tillräckligt stor. Med fiberduk kan längden på den fördröjda sådden minskas speciellt under perioder med soligt och varmt väder. Med fiberduk på marken under april månad gav längden den på den fördröjda sådden, i intervallet 6-19 dagar, ingen skillnad i antalet ogräs vid tiden för handrensning i juni månad. I försöksleden utan fiberduk gav en kortare fördröjd sådd på 6 dagar fler ogräs jämfört med 12 dagars fördröjd sådd vid tiden för handrensning.
Om dukarna ligger kvar på marken efter morötternas uppkomst, t.ex. för att få fram extra tidiga morötter, blir behovet av ogräsbekämpning troligen extra stort och dessutom extra besvärligt på grund av att duken måste tas bort vid handrensningen. Om kravet på att få fram tidiga morötter inte är så stort, så bör man troligen ur ogrässynpunkt överväga att ta bort duken efter morötternas uppkomst.
I ett försök utvärderades vilken typ av fiberduk som är bäst på att värma fram ogräs tidigt på våren. I undersökningen ingick 4 olika tjocka dukar (17, 19, 22 och 30 g/m²) som placerades på ett fält strax efter morotssådden. Här studerades hur effektivt de värmde jorden och hur de påverkade ogräsens resp. morotens uppkomst och utveckling. Temperaturen i marken registrerades på 2 cm djup under ca 1 månads tid (2 maj - 5 juni). Resultatet från försöket visade bl.a. att de dukar som effektivast värmer upp jorden och därmed är mest intressanta för att värma fram ogräs är fiberdukarna med vikten 19 och 22 g/m².
Falska såbäddar
På upphöjd bädd
Falska såbäddar på upphöjd bädd är i princip omöjligt att genomföra med traditionella ogräs- eller såbäddsharvar. Vid sådan bearbetning är risken stor att bäddens form skadas och att harvens bearbetningsdjup blir för stort och ojämnt. Till ett försök modifierades därför en långfingerharv till att kunna utföra falska såbäddar på upphöjd bädd (se figur 4 i slutrapport).
I försöket som genomfördes i slutet av maj månad och början av juni påverkades de upphöjda bäddarnas form inte negativt av de falska såbäddsharvningarna. En falsk såbädd reducerade antalet ogräs med knappt 30 %, medan två falska såbäddar reducerade antalet ogräs med drygt 40 % jämfört med den obehandlade kontrollen utan falska såbäddar.
I kombination med vältning
Effekten av falska såbäddar i kombination med vältning studerades för att undersöka om åtgärderna leder till en bättre kontakt mellan ljusinducerade ogräsfrön och fuktig jord samt om det återställer vattnets kapillära stigning i jorden. Denna åtgärd skulle ev. kunna ha en liknande effekt som en bevattning, för att öka effekten av de falska såbäddarna. I ett försök gav vältning efter falska såbäddar dock ingen signifikant reduktion av antalet ogräs. Det kan eventuellt ha berott på att strax efter den första falska såbädden, kom det ett regn som gav ogräsfröna tillräckligt med markfukt för att gro. Falska såbäddar i kombination med vältning gav signifikant fler morötter per löpmeter. Den återpackning av jorden som vältningen gjorde ökade kontakten mellan frön och jord, samt resulterade i en gynnsammare groningsmiljö för morotsfröna. En vältning som packar jorden på djupet ökar risken för att morötterna blir kortare.
Selektiv harvning i raden
Normalt sett utförs inga selektiva harvningar inne i morotsraden. Det anses att morötterna är alltför känsliga för att klara av denna mekaniska bekämpning. Den selektiva harvningen i raden förutsätter att den föregås av en effektiv flamning vid grödans uppkomst och att denna resulterar i ett bra bekämpningsresultat. En misslyckad flamning innebär att ogräset blir alltför stort och motståndskraftigt för att den selektiva harvningen skall ge en god effekt.
Erfarenheterna från försöken visar att den selektiva harvningen bör utföras när morotsblasten är 4-5 cm hög och med en max körhastighet på ca 2 km/h (se figur 5 och 6 i slutrapport). Försöksresultaten tyder på att det bör vara 2-3 veckor mellan flamning och selektiv harvning. Runda harvpinnar i fjäderstål (3 mm i diameter) var den bästa harvpinnen i försöken, eftersom de gav en bra ogräsbekämpningseffekt och var relativt skonsamma mot morötterna. Vid högre körhastigheter än 2 km/h blev ogräseffekten sämre och minskade antalet morötter per löpmeter. Den selektiva harvningen påverkade inte andelen oformliga morötter t.ex. grenade morötter och nackskadade. Lyckas man med den selektiva harvningen så finns det en potential att minska antalet ogräs med 40-50 %. Resultaten tyder på att det bör vara intressant med selektiv harvning i raden när det finns minst 10-12 ogräs per löpmeter. Vid färre ogräs är det troligen bättre att endast handrensa. Kostnaden för selektiv harvning i raden beräknas vara i intervallet 1000 till 2000 kr per ha och år beroende på hur avancerad den tekniska utrustningen är se figur 4 och 5. Detta betyder att den selektiva harvningen måste inbespara 6 till 12 timmars handrensning per ha för att vara ekonomiskt försvarbart.
Radhackning nära raden
Ett sätt att minska antalet ogräs vid handrensningen är att vid radhackningen minska det obearbetade bandet där grödan växer. I ett försök med radhackning nära raden undersöktes om tiden för handrensning kan minskas om radhackningen utförs närmre raden och hur denna hackning påverkar morötternas kvalitet. Det blev ingen tydlig minskning av handrensningstiden då hackningen utfördes närmre raden. En förklaring till det relativt låga antalet ogräs i kontrolledet (med bredast obearbetat band på 143 mm) var att radhackningen här hade en något kupande effekt. I de övriga leden med smalare obearbetade band hade radhackan ingen kupande effekt. Vid radhackning utan kupande effekt var antalet ogräs lägst vid det smalaste obearbetade bandet (100 mm). Slutsatsen från försöket var att radhacka så nära raden som möjligt och om möjligt med en viss kupande effekt.
Sådd i mörker
De ogräsbekämpningsstrategier som har utvecklats i projektet bygger på ljusinducerade falska såbäddar, fördröjd sådd i kombination med flamning för att minska antalet ogräs vid tiden för handrensningen. Utförs sådd på ett normalt sätt i ljus så induceras nya ogräsfrön till att gro. En stor andel av dessa kommer upp efter grödan, vilket resulterar i sämre effekt av flamningen och därmed ett större handrensningsbehov. För att minska antalet ogräs i växande gröda kan sådd ske med metoder där ljusinduceringen av ogräsfrö i markens översta skikt undviks. Detta kan ske genom sådd i ”mörker” via övertäckta såaggregat i fullt dagsljus. Mörkersådd minskar mängden ogräs som växer i eller alldeles intill såraden, d.v.s. de ogräs som är svårast och dyrast att ta bort.
Resultaten från tre års försök (2011, 2013 och 2014) har visat på att mängden ogräs vid mörkersådd ger 25-35 % lägre antal ogräs vid tiden för handrensning. Sådden i försöken utfördes med en övertäckt såutrustning, för att undvika att ogräsfrön inducerades till att gro vid sådden. Denna teknik behöver utvecklas, främst p.g.a. att det är svårt att övervaka sådden om såaggregaten är täckta.
SCHEMAN MED FÖRSLAG TILL NYA OGRÄSBEKÄMPNINGSSTRATEGIER
Nedan presenteras förslag på 3 tänkbara strategier för olika såtider med tillhörande metoder för ogräsreglering. Baserade på såtidpunkterna beskrivs dessa 3 ogräsbekämpningsstrategier:
A. Extremt tidig sådd (södra Sverige), sådd. fr. ca 25/3. Fiberduk används, men det finns inte tid för falsk såbädd – skörd runt midsommar.
B. Mellantidig sådd från 25/4. Falska såbäddar kan hinnas med, ev. kan fiberduk användas. Denna strategi kan kompletteras med selektiv harvning i raden efter grödans uppkomst för att minska handrensningsbehovet.
C. Sen sådd, ca 25/5. Inget behov av fiberduk p.g.a. högre jordtemperaturer. För sent sådda kulturer har en ogräsbekämpningsstrategi redan utvecklats se figur 1. Även denna strategi kan kompletteras med selektiv harvning i raden efter grödans uppkomst.
Förklaring till olika metoder i de nya bekämpningsstrategierna
Med falsk såbädd avses en grund harvning, 2-4 cm djup, där ogräsfrön induceras till att gro och växande ogräs bekämpas via själva harvningen samt en senare utförd flamning. Den sista falska såbädden bör utföras grundare på ca 2 cm djup, medan de föregående bör utföras något djupare 3-4 cm. Falska såbäddar kan numera utföras på upphöjda bäddar med en nyutvecklad ogräsharv för upphöjda bäddar se figur 4 i slutrapport. På plan mark kan de falska såbäddarna utföras med en vanlig ogräsharv eller såbäddsharv.
Med såbäddsberedning avses en djup såbäddsberedning med t.ex. bäddfräs/rotorkultivator, rotorharv eller Kvik-Up för odling på plan mark eller upphöjd bädd.
Fördröjd sådd definieras som tiden som förflyter mellan sista harvningen (såbäddsberedningen eller falsk såbädd) och såtidpunkten. Fördröjd sådd innebär dock att man vid etableringen av sen morot sår vid ”normal såtidpunkt” p.g.a. den tidigarelagda såbäddsberedningen.
Vältning i samband med de falska såbäddarna kan eventuellt (ej belagt i våra försök) vid torra förhållanden ersätta bevattning och på så sätt öka effekten av de falska såbäddarna. Denna vältning bör endast utföras ytligt så morötternas längd och form inte påverkas negativt.
Sådd i mörker i kombination med fördröjd sådd (bekämpningsstrategier B och C) ger lägre antal ogräs vid tiden för handrensningen. I försök på Raggården år 2012-2014 har mörkersådd reducerat antalet ogräs med 25-35 %. Om sådden sker direkt efter såbäddsberedningen, så erhålls ingen effekt på antalet ogräs vid ”mörkersådd”. Detta betyder att sådden då kan utföras på ett normalt sätt i ”ljus”.
A. Extremt tidig sådd
Ogräsbekämpningsstrategi A1. Täckning med duk är en metod som normalt tillämpas vid mycket tidig sådd av morot för att erhålla en tidig skörd (se figur 7 i slutrapport). Den tidiga skörden innebär ett högre kilopris för morötterna och därmed större intäkter som kan bära de högre kostnaderna för handrensningen, eftersom flamning inte kan tillämpas när duken ligger på marken.
Ogräsbekämpningsstrategi A2. Täckning med duk i kombination med flamning (se figur 8 i slutrapport) är uppskattningsvis ca 5000 kr dyrare per ha (1500 kr för dukhantering och 3500 kr för en flamning) jämfört med bekämpningsalternativ A1. Flamning kostar 3500 kr per ha (då flammaren används totalt på 10 ha per år och då 60 kg gasol åtgår per ha). För att denna bekämpningsstrategi skall vara lönsam så bör handrensningstiden reduceras med ca 30 timmar per ha (då handrensningen beräknas kosta 170 kr/tim). Se beräkning i bilaga i slutrapport.
B. Mellantidig sådd
Vid sådd i slutet av april i södra Sverige, finns det möjlighet till att locka fram ogräs med fiberduk. Duk tillsammans med falska såbäddar och fördröjd sådd kombineras med en flamning strax före grödans uppkomst (se figur 9 i slutrapport). Detta kan utföras både på upphöjd bädd och på plan mark.
C. Sen sådd
Strategin för sen sådd (se figur 1 i slutrapport) på upphöjd bädd och på plan mark kan kompletteras med selektiv harvning (se figur 10 i slutrapport) för att minska handrensningsbehovet. Den selektiva harvningen utförs när morotsblasten är 4-5 cm hög (2-3 veckor efter flamningen) vid en körhastighet på max ca 2 km/h. Försöksresultaten tyder på att det bör vara intressant med selektiv harvning i raden när det finns minst 10-12 ogräs per löpmeter. Vid färre ogräs är troligen bättre att handrensa.