Delårsredovisning för 2014

Ninkovic, Velemir

Vilka korn sortblandningar ska man odla?

Vi vill reda ut vilka av kornsorterna som finns på marknaden som kan kombineras för att minska skadegörarangrepp, ge högre och stabilare avkastning och bidra till ökad förekomst av naturliga fiender och biologisk bekämpning (ekosystemtjänster). Vi vill bidra till utvecklingen av robusta växtodlingssystem baserat på intra-specifik botanisk variation som bidrar till ett långsiktigt hållbart växtskydd och att minskar behovet av akuta växtskyddsinsatser. Vi avser att inom projekttiden kunna ge rekommendationer angående sortblandningar som kan användas av både ekologiska och konventionella odlare och med det stödja utvecklingen av integrerat växtskydd.(se mer i bilaga nr.1 under 1 Mål).

Metodiken hämtas från tidigare projekt med liknande approach (se bilaga nr. 1 under 4. Metodik).


Syftet är att undersöka om ett kemiskt samspel mellan olika vårkornsorter i sortblandning kan minska bladlusacceptans, vilket i en fältsituation skulle kunna leda till minskat bladlusangrepp och virusspridning. Det specifika syftet med labbförsöket var att identifiera de mest effektiva sortkombinationerna som krävs för att minska värdväxtacceptansen av bladlöss, till nytta för vidare laboratorie- och fältförsök.

I screeningförsöken i växthus testades 14 vårkornsorter, som för närvarande är tillgängliga på marknaden i 44 kombinationer, för att hitta lämpliga kombinationer. Fokus låg på den roll som kemiska signalämnen spelar i interaktionerna mellan växter. Vårkornplantor exponerades för flyktiga ämnen från angränsande vårkornplantor av en annan sort (inducerare) under fem dagar i våra egendesignade exponeringskammare. Förändringen i bladlusacceptans testades sedan på de exponerade plantorna (mottagare) jämfört med icke exponerade plantor (kontroll) (se bilaga Rapport).

De flesta testade sortkombinationerna visade en reducering av bladlusacceptansen, 75 % med sorter från Scandinavian seeds och 79 % med sorter från Lantmännen SW seed. En ökning av acceptansen observerades bara i 15 % respektive 21 % av de testade sortkombinationerna. Tjugo procent av de testade kombinationer med Scandinavian seeds sorter visade en signifikant reducering av värdväxtacceptansen för bladlöss (se bilaga Rapport), medan ingen av de testade kombinationerna med sorter från Lantmännen SW seed visade sådan effekt (se bilaga Rapport).

Efter exponering för luftburna signaler från sorten Salome som inducerare observerades signifikant reducering av bladlusacceptansen hos de mottagande sorterna Fairytale, Anakin och Luhkas. Sorten Salome som mottagare visade samma reduceringseffekt efter exponering med Fairytale (se bilaga Rapport). Reduceringsnivåerna låg mellan 15-20%. Intressanta resultat erhölls beträffande inducerings- och mottagningsförmågor: Salome som är bra inducerare är samtidigt en bra mottagare i kombinationen med Fairytale vilket tyder på att en sort kan ha båda allelobiotiska egenskaperna.

I samfinansiering med SLF gjordes därför ett fältförsök 2014 för att undersöka om bladlössens populationsutveckling skulle minska i sortblandningar. Sortkombination Salome/Fairytale, som visade signifikant reducering av bladlusacceptans och Fairytale/Rosalina utan effekter i laboratoriet, testades i fältförsöket (Bild 1 i bilaga Rapport). Preliminära resultat från fältet och burar, där effekterna av bladlössens naturliga fiender var förhindrade, visade att Salome och Fairytale hade signifikant lägre bladlusangrepp när de odlades i en blandning än vid odling var för sig i rent bestånd. Däremot var bladlusangreppet på samma nivå i en blandning av Fairytale och Rosalina som när dessa sorter odlades i rent bestånd. Resultaten stärker tidigare utfall avseende allelobiotiskt inducerad bladlusresistens i korn och öppnar för utveckling av sortmaterial och växtbestånd som bättre tillvaratar allelobiotiska mekanismer. Resultat presenterade i olika sammanhang (se bifogade Rapport).

Vi är tacksamma att vi fick finansiellt stöd av Jordbruksverket för att testa ett stort antal sortkombinationer, vilket givit oss en bättre förutsättning i vårt arbete att hitta robusta odlingssystem med hållbart växtskydd. Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete med Jordbruksverket och kommer förmedla resultat som vi förväntar oss att få med hjälp av finansiellt stöd av SLF och Formas.

Tillbaka 


Kontaktperson:

Eva Dahlberg tfn 036-15 51 76, e-post fou@jordbruksverket.se

Jordbruksverket, Miljöanalysenheten, 551 82 Jönköping