Liljeroth, Erland

Eva Edin

2017

2019

Giftfri miljö

Vi vill undersöka hur fungicidbehandlingar i potatis kan optimeras för bästa effekt mot torrfläcksjuka som orsakas av den växtpatogena svampen Alternaria solani. I stärkelsepotatis som har en lång odlingssäsong finns ett behov av bekämpning mot denna sjukdom som annars kan orsaka betydande skördeförluster. Antalet preparat som finns godkända och tillgängliga mot torrfläcksjuka är dock begränsat och under senare år har resistens mot vissa av de aktiva substanserna konstaterats i flera områden. Vi har i fältförsök under de senaste åren observerat en minskad effekt av bekämpningsmedel baserade på strobiluriner och under 2016 fanns sådana tecken även för boscalid, ett SDHI-medel. Dessa aktiva substanser har under senare år utgjort ryggraden i bekämpningen av torrfläcksjuka och den försämrade effekten kan vara ett hot mot stärkelsepotatisodlingen.
Behovet av kemisk bekämpning mot torrfläcksjuka i svensk matpotatis är förmodligen inte så stort men detta har inte utretts ordentligt. Matpotatisen blastdödas inför skörd oftast i slutet av augusti och det är först då som sjukdomsförloppet vanligen tar fart. Eftersom angreppen kommer först en kort tid före beräknad blastdödning kan det ifrågasättas om det finns ett verkligt behov av fungicidbehandlingar i matpotatis. Vissa år, och i vissa regioner, kommer dock infektionerna tidigt och svampbekämpning är nödvändigt men det är då viktigt att bestämma rätt strategi för maximal bekämpningseffekt. Behovet av bekämpning kan också vara olika beroende på graden av motståndskraft i den odlade potatissorten. Det kan vara så att idag sker en överanvändning av fungicider mot torrfläcksjuka i matpotatis som kanske bidrar till en snabbare utveckling av resistens mot bekämpningsmedlen.
För att motverka ytterligare uppkomst av fungicidresistens är det viktigt att alternera och kombinera medel med olika verkningsmekanismer på ett klokt sätt. Vi ansöker här om medel för att kunna genomföra bekämpningsförsök mot torrfläcksjuka där de bäst fungerande kemiska medlen alterneras och kombineras med växtstärkande medel som kaliumfosfit och kisel-preparat. Vi vill också öka kunskapen om skillnader i motståndskraft mellan potatissorter och vilken betydelse detta har för bekämpningseffekten.

2018 Delredovisning finns

Erland Liljeroth, SLU. Växtskyddsbiologi
tel 040-415567
epost Erland.Liljeroth@slu.se