Hansson, David

Sven-Erik Svensson
Anders TS Nilsson

2017

2019

Ekologisk produktion - inkl. förbättrad djurhälsa
Ett rikt odlingslandskap

I första delen av växtföljdsförsöket studerades en femårig ekologisk växtföljd med färskpotatis, morot, lök, höstspannmål och mellangrödor (del 1) under år 2014-2016. Del 1 av växtföljdsförsöket genomfördes med finansiering från SLF och Jordbruksverket på Norra Åsum (Kristianstad). Försökets huvudinriktning var att utvärdera effekten på nattskatta och andra ogräs i ett ekologiskt odlingssystem via miniträda (falska såbäddar) och mellangrödor (facelia/honungsört, oljerättika) samt rajgräs i höstspannmål. Via Jordbruksverkets delfinansiering 2014-2016 kunde även kvävedynamiken samt populationsutvecklingen av frilevande nematoder studeras översiktligt i växtföljden. En samlad rapportering från dessa tre första åren i växtföljden redovisas av Hansson m.fl. (2017) både i SLF:s och Jordbruksverkets projektdatabas.

Från och med 2017 finansieras del 2 av växtföljdsförsöket av SLU EkoForsk och Jordbruksverket. Del 2 har samma inriktning som del 1 och medför att hela växtföljdsomloppet 2014-2019 med dess påverkan på ogräsens fröbank, grödornas förfruktsvärde, kvävedynamiken och nematoder kan studeras mer fullständigt.

Om växtföljdsförsöket kan slutföras under 2019 så ges möjlighet att verifiera erhållna resultat under hela växtföljdsomloppet med de fem olika grödsekvenserna som ingår i försöket (GS1- GS5), se ”Bilaga Resultat 2018”.

Via Jordbruksverkets finansiering under 2017-2019 studeras följande:
1) Frilevande nematoders populationsutveckling.
2) Kvävemätning i huvud- och sommarmellangrödorna, samt N-min i matjordslagret.
3) Fröbankanalyser med provtagning både höst och vår för att studera hur olika åtgärder och grödor påverkar höstgroende ogräsarters, t.ex. åkerven, förekomst och vitalitet i växtföljden.

Enligt Hansson m.fl. (2017) så har skörden av färskpotatis, lök och morot generellt legat på en hög nivå. Vidare påverkas ogräsen av vilka behandlingar och grödor som ingår i växtföljden. Fröbanksanalyserna i ekoväxtföljden visar följande angående ogrässituationen i ekoväxtföljden:
• Nattskatta går att kontrollera med hjälp av den nya strategin färskpotatis–miniträda–mellangröda (facelia/honungsört). Antalet nattskattor reducerades med ca 76 % (sign.) i hela försöket från 2014 till 2016. Nattskatta var den 3:e vanligaste ogräsarten vid försökets början 2014 och den 7:e vanligaste 2016 och 2017.
• Under 2014 reducerade färskpotatis–miniträda–facelia samt korn–miniträda–oljerättika antalet ogräs effektivt.
• Under 2014 och 2015 visade det sig att lök och morot hade dålig ogräskonkurrerande förmåga, samt lök under år 2017.
• Under 2016 när lök och morot odlades efter råg med eftersådd oljerättika resp. efter potatis, miniträda och facelia, reducerades antalet ogräs fast det var relativt mycket ogräs i fröbanken våren 2016 innan grödorna etablerades.
• Vidare har vi fått en uppförökning av åkerven, troligen beroende på övergången från vårsådd till höstsådd spannmål i växtföljden.
• Under de försöksåren 2016-2017 har antalet våtarv ökat framför allt i det i höstspannmål insådda rajgräset som vuxit dåligt efter spanmålsskörden. Våtarv har även ökat i den eftersådda oljerättikan p.g.a. rättikans dåliga tillväxt.


Mängden kväve i jordprofilen under hösten resp. våren förändras starkt beroende på vilken huvud- och mellangröda som ingår i växtföljden. Lök och morot med efterföljande höstspannmål (rågvete resp. råg), verkar resultera i större risk för kväveläckage från höst till vår jämfört med de andra grödorna i växtföljden. Det vill säga att höstspannmålen inte kan ta upp kväve i den omfattning som finns tillgängligt under hösten.

Antal stubbrots- och rotsårsnematoder har minskat signifikant efter odling av lök och morot jämfört med de andra försöksleden med potatis-miniträda-facelia resp. höstspannmål med insått rajgräs.

Under hela växtföljdsomloppet har i princip samma ogrässtrategi används. Denna visar sig vara effektivt mot nattskatta och bägarnattskatta. Däremot har strategin varit sämre mot våtarv och korsört. För att hantera åkerven i höstspannmålen har vi utfört selektiva ogräsharvningar på våren. För att minska kväveläckaget från växtföljden har både hanteringen av mellangrödorna förändrats samt jordberarbetningsstrategin modifierats genom en senare bearbetning på hösten. För att öka kväveeffektiviteten i odlingssystemet skördas mellangrödorna på senhösten och dessa sätts in på ”biogasbanken” under vintern. På så sätt återförs mellangrödornas växtnäringsinnehåll till en ny huvudgröda följande vår som biogasgödsel.

Genom bekämpningsstrategin med miniträda under högsommaren, mellangröda på sensommaren, skördade mellangrödor och en modifierad jordbearbetningsstrategi och ogräsharvning i höstspannmål, kommer markbördigheten att öka, växtnäringsförlusterna att minska och växtnäringshushållningen att förbättras. Samtidigt kommer nattskattor och andra fröogräs samt åkerven att kontrolleras i den ekologiska växtföljden med färskpotatis, morot, lök och höstspannmål.

Erfarenheterna från detta växtföljdsprojekt i ekologisk odling bör till stor del kunna tillämpas även inom integrerad produktion av färskpotatis, lök, morot och höstspannmål. Detta projekt har under 2017 och 2018 gett möjlighet för andra forskare att utföra vetenskapliga studier rörande kolinlagring och kvävedynamik, i parallella projekt med sommarmellangrödor på Norra Åsum. Dessa studier har finansieras av Partnerskap Alnarp samt Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ett nytt parallellt projekt som är inriktat på innehållet av bioaktiva substanser i sommarmellangrödors ovanjordiska biomassa med finansiering från Partnerskap Alnarp har utfört under 2017-2018.

2017 Delredovisning finns

David Hansson, SLU. Inst. för biosystem och teknologi
tel 040-41 51 38
epost david.hansson@slu.se