Hansson, David

Ogräs och kväveläckage kontrolleras i en ekologisk växtföljd med färskpotatis, morot, lök och spannmål via miniträda, mellangröda och anpassad jordbearbetning

LITTERATURGENOMGÅNG
Grödorna i en växtföljd har stor betydelse för mängden ogräs och dess utveckling. Konkurrensstarka grödor som stråsäd och flerårig vall konkurrerar bra med ogräsen medan konkurrenssvaga grödor som ärter, potatis och sockerbetor konkurrerar sämre (Lundkvist, 2014).

I ett deltagardrivet projekt, finansierat av Jordbruksverket, som pågick under nio år utvecklades ogräsbekämpningsstrategier för främst sent sådd morot, men även andra radsådda ekologiska grönsaker. En slutsats av projektet var att det är mycket viktigt med en bra växtföljd för att hålla nere ogrästrycket (Hansson et al., 2012) och för att kunna kontrollera olika typer av problemogräs t.ex. nattskatta. Ogräsregleringen är tidskrävande i morot främst p.g.a. det stora handrensningsbehovet. Man bör därför välja en växtföljd och förfrukt som minskar ogrästrycket under morotsåret (Ögren et al., 2003). Resultaten från ett annat försök inriktat på integrerad odling av lök var bl.a. att löken inte har någon förmåga att konkurrera med ogräsen. Lökens placering i en växtföljd bör därför vara efter en ”ogrässanerande” huvudgröda eller mellangröda och inte efter grödor med liten ogräskonkurrerande förmåga (Hansson et al., 2015).

I södra Sverige är nattskatta och bägarnattskatta problemogräs och då speciellt i grödor med stora radavstånd såsom lök, morot, majs, sockerbetor och potatis. Nattskattorna har grunda rotsystem vilka gynnas av bevattning (Wuolo, 2003). Sen sådd eller sättning på försommaren gynnar nattskattorna som fordrar relativt hög groningstemperatur. (Detta gäller speciellt i grödor med stora radavstånd och dålig ogräskonkurrerande förmåga). Ett varmare klimat i Sverige riskerar att nattskattans utbredningsområde utvidgas norrut (Eckersten et al., 2007). Bägarnattskattan är extra problematisk eftersom den kan angripas av potatisbladmögel (Andersson et al., 2003; Grönberg et al., 2012). Bekämpning av bägarnattskatta är därför en viktig strategi mot potatisbladmögel.

Båda arterna av nattskatta är vårgroende. Groningsvila induceras av höga temperaturer under juli-augusti. Denna groningsvila bryts av låga temperaturer på senhösten. Falska såbäddar utförda i mitten av april inducerar nattskattorna till att gro även vid relativt låga marktemperaturer (Hansson & Svensson, 2007). Groning och uppkomst är dock normalt som störst under perioden slutet av maj till mitten av juli (Taab & Andersson, 2009a). Optimal temperatur för groning hos nattskatta är 26-30 °C (Taab & Andersson, 2009b), vilket förklarar den sena uppkomsten i fält.

Vid kontroll av ogräs finns ett stort behov av effektiva strategier som kombinerar både indirekta (passiva) åtgärder, som varierad växtföljd med konkurrensstarka huvud- och mellangrödor, vilka missgynnar ogräsen, hindrar eller minskar fröproduktionen och därmed nyrekryteringen till fröbanken. Vidare kan ogräskontrollen ske med direkta (aktiva) åtgärder t.ex. i form av miniträda (falska såbäddar), radhackning, kupning och handrensning. Falska såbäddar stimulerar ogräsfrön till att gro, som sedan dödas vid en senare harvning alternativt genom flamning. Viktigt vid denna typ av aktiv reducering av fröbanken är att bearbetningen sker vid rätt tidpunkt, d.v.s. när fröna är som mest groningsvilliga och det finns fukt i marken. I den studerade växtföljden på Norra Åsum maximerar vi ogräsbekämpningen genom att kombinera aktiva åtgärder (miniträda med falska såbäddar) efter tidig skörd av färskpotatis respektive helsäd. Vidare använder vi passiva åtgärder i form av eftersådda mellangrödor, höstsådd spannmål samt insådd av rajgräs på våren i höstspannmål.

Vårgroende ogräs som nattskatta missgynnas av höstsådda grödor eftersom de har ett konkurrenskraftigt bestånd vid tidpunkten för ogräsens uppkomst.

Risken för växtnäringsläckage i ekologiska odlingssystem kan vara stor, främst på grund av användning av ettåriga kvävefixeringsgrödor och användning av organiska gödselmedel som mineraliseras långsamt under växtodlingsåret. Risken för växtnäringsläckage är speciellt stor när man gödslar för hög skörd med organiska gödselmedel och mineraliseringen inte kan styras.

Enligt Söderberg (2005) som citerar Aronsson och Torstensson har följande fem odlingsfaktorer stor betydelse för växtnäringsutnyttjandet och risken för utlakning: 1. Tidpunkt för jordbearbetning 2. Gödselgiva i förhållande till grödans behov 3. Tidpunkt och teknik för spridning av gödsel 4. Grödors kväve-efterverkan 5. Höstväxande grödors kväveupptag.

Utöver dessa fem punkter spelar även markfukten mycket stor roll för organiska gödselmedels mineralisering och därmed tillgänglighet för växtnäring samt risk för utlakning. Tillgång till bevattning kan därför vara viktig för att styra mineralisering under den tid grödan behöver växtnäring. Enligt Torstensson et al., (2007) visar flera undersökningar att grödor som har god vattenförsörjning också utnyttjar växtnäringen i marken effektivare. Bevattnade grödor ökar i genomsnitt kväveupptagningen med 15-20 % vid oförändrad gödsling. Den ökade upptagningen av kväve beror dels på att tillfört kväve utnyttjas bättre och dels på att mineraliseringen av markens kväve ökar vid god vattenförsörjning, vilket resulterar i att växtnäringen i marken utnyttjas effektivare (Malm et al., 2006).

Kväveutlakningen minskar med 1-4 kg per ha beroende på jordart när höstsäd (råg) odlas eller används som fånggröda. Jordbearbetningen som krävs för att etablera höstsäd ökar kväveutlakningen med 1-2 kg per ha på lerjord och med 4-5 kg på en lättare jord. Detta betyder att den ökade kväveutlakningen p.g.a. jordbearbetningen balanseras av rågens kväveupptag på hösten. (Torstensson et al., 2007).

HITINTILLS UPPNÅDDA RESULTAT
Resultaten från de första åren (2014-2016) i det ekologiska växtodlingsförsöket på Norra Åsum visar att vi uppnår en hög produktion av färskpotatis, lök, morot. Morotsskörden var dock något lägre under 2016 jämfört med tidigare år p.g.a. torkan på sensommaren.

Resultatet från fröbanksanalyser pekar hitintills på att antalet ogräs i fröbanken påverkas både av förfrukten och det senaste odlingsårets grödor, bekämpningsinsatser och vädret. Försöket visar att lök och morot, som normalt har dåliga ogräskonkurrerande egenskaper, kan odlas utan att uppföröka ogräs i någon större utsträckning, när de odlas efter bra förfrukter med goda ogräskonkurrerande egenskaper som potatis-miniträda-facelia alt. vårkorn-oljerättika. Under 2016, med en torr sensommar, kunde lök och morot minska antalet ogräs i fröbanken även om det fanns gott om ogräs i fröbanken våren 2016. Resultatet rörande problemogräset nattskatta visar att det går att kontrollera med hjälp av den valda strategin, vilket beskrivs noggrannare nedan.

Antalet nattskattor reducerades med i snitt ca 76 % (sign.) i hela försöket med alla grödsekvenser från 2014 till 2016. Nattskatta var den 3:e vanligaste ogräsarten vid försökets början 2014 och den 7:e vanligaste 2016. Generellt verkar antalet nattskattor i fröbanken påverkas av hur effektivt detta ogräs bekämpats och kontrollerats under föregående odlingsår.

Under 2015 minskade antalet nattskattor med ca 70 %, efter havre med insått rajgräs. Även strategin med tidigt skördad färskpotatis, miniträda och facelia år 2014 och år 2015 minskade antalet nattskattor i fröbanken med ca 50 % (ej sign.). Vidare minskade antalet nattskattor med ca 80 % (ej sign.) i färskpotatis-miniträda-facelia (2016) efter rågvete med insått rajgräs. Detta resultat är mycket intressant eftersom nattskatta normalt anses uppförökas vid odling av potatis och då speciellt vid sent skörad potatis.

I plantlök uppförökades antalet nattskattor 3-5 gånger i under 2014 med endast vårkorn som förfrukt. Under 2015 ligger antalet nattskattor i plantlök kvar på en låg nivå efter förfrukterna potatis, miniträda och facelia samt vårkorn med eftersådd oljerättika. Under 2016 minskade antalet nattskattor i plantlök när råg med eftersådd oljerättika varit förfrukt (ej sign.). I morot är det normalt svårt att kontrollera antalet nattskattor i fröbanken. I morot ökade antalet nattskattor i fröbanken under 2014 med 70 % till 100 % (ns) när endast vårkorn varit förfrukt.

Generellt visar försöket annars att antalet nattskattor i fröbanken efter odling av sent sådd morot kan hållas på en låg nivå om förfrukten resulterat i ett lågt antal nattskattor i fröbanken på våren när moroten etablerats efter ett antal falska såbäddar. Generellt var de dominerande ogräsen på försöksfältet åkerviol och svinmålla (år 2015-2016). Den torra sensommaren 2016 verkar resultera i att flera ogräsarter i fröbanken reducerades mer än de tidigare försöksåren.

Åkerven var inget problemogräs under det första försöksåret 2014 i de vårsådda spann- målsgrödorna. När vårkorn ersattes med höstråg resp. havre med höstrågvete, så resulterade det i att åkerven uppförökades under 2015 i flera grödor dock främst i höstspannmålen. Insatser har gjorts under våren 2016 via selektiva harvningar i höstspannmålen för att kontrollera åkerven. Morot och lök ser dock ut till att kunna minska antalet åkerven även om antalet åkerven var högt i fröbanken på våren.

I försöket gav plantlök och morot en stor reduktion av antalet stubbrotsnematoder (Trichodorus+Paratrichodorus) och rotsårsnematoder (Pratylenchus). När rågvete med rajgräs odlas efter morot eller plantlök, så ökar antalet stubbrotsnematoder signifikant.

Mängden kväve i jordprofilen 0-90 cm förändras starkt från höst till vår beroende på vilken huvudgröda samt vilka mellan- och bottengrödor som odlas. Lök och morot med efterföljande höstspannmål (råg resp. rågvete) verkar tappa en hel del N-min i jordprofilen från höst till vår. När de andra huvudgrödorna kombineras med mellangrödorna facelia, oljerättika eller rajgräs, så fanns det förhållandevis mer kväve i form av N-min kvar i det översta jordskiktet 0-30 cm på våren. Skörderesultatet från de tre första åren visar att vi uppnår en hög produktion av färskpotatis, plantlök och morot.

Sammanfattningsvis visar resultatet från växtföljdsförsöket att problemogräset nattskatta går att kontrollera med hjälp av den valda strategin. Antalet ogräs i fröbanken påverkas både av förfrukten och till viss del det senaste odlingsårets grödor och ogräsbekämpningsinsatser samt vädret. Försöket visar att lök och morot, som normalt har dåliga ogräskonkurrerande egenskaper, kan odlas utan att uppföröka ogräs i någon större utsträckning, när de odlas efter bra förfrukter med goda ogräskonkurrerande egenskaper som potatis-miniträda-facelia alt. vårkorn-oljerättika. Under 2016, med en torr sensommar, kunde lök och morot minska antalet ogräs i fröbanken även om det fanns många ogräs i fröbanken våren 2016.

MOTIVERING TILL PROJEKTET
Det nu pågående projektet modifieras något ur ogrässynpunkt, jämfört med perioden 2014 till 2016, även om vi har lyckat bra med att reducera både nattskattorna och andra fröogräs i huvudgrödorna färskpotatis, planterad lök och morot. Vi har dock lyckats något sämre med ogräsbekämpningen i höstspannmålen jämfört med vårspannmålen som odlades under det inledande försöksåret. Enligt planen ersattes vårspannmål med höstspannmål fr.o.m. 2015 för att ha mer vintergrön mark i växtföljden. Den sämre ogräsbekämpningseffekten på gräsogräs i höstspannmålen kräver en utveckling av ogräskontrollen t.ex. via blindharvning och selektiv harvning för att främst reducera förekomsten av åkerven. Eventuellt skulle en tidigare sådd och skörd av morot möjliggöra falska såbäddar före etablering av spannmålen på hösten.

Vi har även noterat under de inledande försöksåren att risken för kväveutlakning under vintern verkar vara stor efter odling av lök respektive morot, även om höstspannmål etablerats efter dessa grödor. Risken för kväveläckage medför dock att vi i det nu pågående projektet skördar facelian/honungsörten samodlad med persisk klöver samt oljerättikan på senhösten som biogassubstrat. För att ytterligare minska risken för kväveutlakning från odlingssystemet kan man förslagsvis så in en bottengröda i form av rajgräs i facelian med persisk klöver. Växtnäringen från biogassubstratet, d.v.s. i rötresten, återförs följande vår till en ny huvudgröda vid optimal tidpunkt. Dessutom flyttas den huvudsakliga jordbearbetningen efter skörd av mellangrödorna till senhösten/vintern för att ytterligare minska risken för utlakning.

Genom den nu föreslagna modifierade bekämpningsstrategin med miniträda under högsommaren, mellangröda på sensommaren, skördade mellangrödor till ”biogasbanken”, insått rajgräs i höstråg och en anpassad jordbearbetning, kommer växtnäringsförlusterna att minska, markbördigheten att öka och växtnäringshushållningen att förbättras. Samtidigt kommer nattskattor och andra ogräs att kontrolleras ännu bättre i den ekologiska odlingen av färskpotatis, morot, lök och höstspannmål på lätta jordar.

I växtföljden reduceras ogräsens fröbank genom passiva och aktiva åtgärder. En miniträda (falska såbäddar) som utförs under juli efter färskpotatis och höstkorn, vilket aktivt reducerar fröbanken. Passiva åtgärder som mellangrödor (facelia + persisk klöver, oljerättika), spannmål (höstkorn resp. höstråg) och insått rajgräs i höstråg kontrollerar ogräsen. Erfarenheterna från detta fortsättningsprojekt i ekologisk odling bör till stor del kunna tillämpas även inom integrerad produktion av färskpotatis, lök och morot.

ARBETSHYPOTESER OCH MÅLSÄTTNING
Projekts övergripande mål är att ta fram en hållbar ogräsbekämpningsstrategi mot nattskatta och andra ogräs, i en ekologisk växtföljd med färskpotatis, morot, planterad lök, höstspannmål och mellangrödor på en lätt jord som är lämpad för grönsaksodling där utlakningen av kväve kan minimeras.

Delmål 1 är att ge svar på vilka bekämpningsåtgärder i kombination med de studerade huvudgrödorna respektive mellangrödorna som har störst effekt på fröbanken i växtföljden.

Delmål 2 är att beskriva och värdera risken för kväveutlakning från de olika grödorna i växtföljden beroende på hanteringen av mellangrödornas biomassa samt när jordbearbetningen efter mellangrödorna genomförs.

Hypotes 1 är att nattskatta och andra fröogräs kan bekämpas effektivt i en ekologisk växtföljd, med stor andel radodlade grödor (färskpotatis, morot, planterad lök), genom att använda en kombination av passiva och aktiva ogräsbekämpande åtgärder. På så sätt kan ogräsens population och fröbank hållas så låg att de inte påverkar odlingen negativt.

Delhypoteser: a) Falska såbäddar (miniträda) vid tidpunkter då nattskattorna och andra vårgroende ogräs är som mest groningsvilliga bidrar till att tömma fröbanken (aktiv reducering). b) Odling av konkurrensstark höstspannmål, konkurrensstarka sommarmellangrödor samt insått rajgräs som bottengröda i höstspannmål (insådd på våren) bidrar till att tömma fröbanken (passiv reducering).

Hypotes 2 är att kväveläckaget kan reduceras via skörd och bortförsel av mellangrödor på hösten samt genom att den huvudsakliga jordbearbetningen efter mellangrödornas skörd utförs på senhösten/vintern istället för tidigare på hösten.

Relevans: Genomförs detta fortsättningsprojekt bör följande resultat kunna presenteras för näringen: 1) strategi för effektiv bekämpning av nattskatta, bägarnattskatta och andra fröogräs i ekologisk odling. 2) högavkastande grödor i en ekologisk växtföljd som ger möjlighet till effektiv bekämpning av ogräs genom "aktiva" och "passiva" åtgärder. 3) minskat kväveläckage via skörd och bortförsel av mellangrödor på hösten samt huvudsaklig jordbearbetning på senhösten/vintern istället för tidigare på hösten efter skörd av mellangrödorna.

Genomförs detta fortsättningsprojekt kommer odlingsförsöket med den femåriga ekologiska växtföljden att pågå under totalt 6 år. Det avslutande året odlas vårkorn på hela försöksfältet för beskrivning av sluteffekten från växtföljden, d.v.s. skördenivå i vårkornet, ogrässituationen och risken för kväveutlakning.

Odlingsförsök: Genom fortsatta odlingsförsök utvärderas grödornas skördenivå samt hur ogräspopulationen förändras under växtföljdsomloppet med huvudgrödorna; färskpotatis, morot, planterad lök, höstråg och höstkorn i kombination med mellangrödorna (facelia + persisk klöver och oljerättika) samt rajgräs som bottengröda i höstråg. Dessutom ges möjligheten att visa förfruktens betydelse vid odling av lök och morot. Med odlingsförsökets upplägg med odling av lök resp. morot i delade parceller (se fig. 1 i bilaga) kan vi jämföra hur avkastning, kvalitet samt ogrässituationen i lök resp. morot påverkas av förfrukten färskpotatis + mellangröda resp. höstkorn + mellangröda.

Alla grödor i växtföljden odlas i ett radomiserat fyrblocksförsök, enligt principen ”alla grödor varje år” för att minimera effekten av olika ”årsmåner” (Fig. 1, bilaga). Försöket är placerat på en sandjord med bevattningsmöjlighet vid Norra Åsum (strax söder om Kristianstad). All skötsel av försöket kommer att utföras av Hushållningssällskapet Skåne, Kristianstad.

Fröbanksanalys: Genom uttagning av jordprov på olika djup under hösten resp. våren varje försöksår bedöms de olika fröogräsens populationsutveckling via fröbankens storlek och vitalitet. Detta ger svar på vilka åtgärder i kombination med huvud- och mellangrödor som har störst effekt på ogräsfröbanken i växtföljden, för att fastställa en hållbar bekämpningsstrategi. Fröbanksprover tas på 0-5 cm respektive 5-25 cm djup. Odlingslådor med jordproverna placeras i växthus. Uppkomna ogräs artbestäms och räknas. Fröbanksproverna ger svar på vilka bekämpningsåtgärder i kombination med huvud- och mellangrödorna som har störst reducerande effekt på fröbanken i växtföljden.

Ogräsavläsning i fält: Parallellt med förändringen i nattskattornas fröbank utförs i fält ogräsavläsning i de olika försöksleden för att bedöma de enskilda bekämpningsåtgärdernas effekt mot nattskatta och andra ogräs. Detta utförs vid upprepade tillfällen under varje odlingssäsong. För att kunna jämföra ogräsförekomsten från år till år, utförs dessa avläsningar vid ungefär samma tidpunkter varje år, då temperatursumman är ungefär den samma som det föregående året. För att möjliggöra en ekonomisk utvärdering av växtföljden bedöms skördens storlek och yttre kvalitet.

Kvävemätningar i jord: Jordens kväveinnehåll mäts både höst och vår på djupen 0-30 cm, 30-60 cm, 60-90 cm, för att bedöma risken för kväveläckage från de olika grödorna i växtföljden. N-min mäts även i matjordslagret 0-30 cm efter miniträdorna (efter färskpotatisen och höstkornet) för att beskriva vilka kvävemängder som finns tillgängligt inför etableringen av sommarmellangrödorna.

Kvävemätningar i sommarmellangrödorna: I samband med skörden av sommarmellangrödorna mäts dess kväveinnehåll, för att bedöma risken för kväveläckage från de olika grödorna i växtföljden och för att kunna göra kvävebalans. Kväveinnehåll i skörden av lök och morot mäts även.

Resultat_2017_DH&SES.pdf

Denna redovisning sammanfattar resultatet från ett fältförsök med en femårig ekologisk växtföljd med färskpotatis, plantlök, morot och spannmål på Norra Åsum. I detta fältförsök ingick även sommarmellangrödorna facelia (honungsört) och oljerättika samt en bottengröda av engelskt rajgräs i spannmål. Fokus har varit att hitta nya bekämpningsstrategier mot nattskatta och andra annuella ogräs i växtföljden. Den valda strategin mot nattskatta har fungerat bra växtföljden.

Resultat från de första åren i projektet visar på hög produktion av färskpotatis, lök och morot samt att ogräsen påverkas beroende på vilka behandlingar och grödor som ingår i
växtföljden. Enligt Hansson m.fl. (2017) så visar fröbanksanalyserna angående ogrässituationen i ekoväxtföljden följande:
• Nattskatta går att kontrollera med hjälp av den nya strategin färskpotatis–miniträda–mellangröda (facelia/honungsört). Antalet nattskattor reducerades med ca 76 % (sign.) i hela försöket från 2014 till 2016. Nattskatta var den 3:e vanligaste ogräsarten vid försökets början 2014 och den 7:e vanligaste 2016.
• Under 2014 reducerade färskpotatis–miniträda–facelia samt korn–miniträda–oljerättika antalet ogräs effektivt i fröbanken.
• Under 2014 och 2015 visade det sig att lök och morot hade dålig ogräskonkurrerande förmåga.
• Under 2016 när lök och morot odlades efter råg med eftersådd oljerättika resp. efter potatis, miniträda och facelia, reducerades antalet ogräs i fröbanken fast det var relativt mycket ogräs i fröbanken våren 2016.
• Det har noterats att effekten på ogräs från rajgräs varit varierande och något osäker.
• Vidare har vi fått en uppförökning av åkerven i fröbanken, troligen beroende på övergången till höstsådd spannmål fr.o.m. 2015 i växtföljden.

Mängden kväve i jordprofilen under hösten resp. våren förändras starkt beroende på vilken huvud- och mellangröda som ingår i växtföljden. Lök och morot med efterföljande höstspannmål, verkar resultera i större risk för kväveläckage från höst till vår jämfört med de andra grödorna i växtföljden. Antal stubbrots- och rotsårsnematoder har minskat signifikant efter odling av lök och morot. De har dock ökat efter odling av spannmål.

Nedan finns en mer detaljerad sammanfattning av resultatet från utförda fröbanksanalyser i projektet. Utvärderingen av hur ogräset påverkas av grödorna och olika ogräsbekämpningsåtgärder i växtföljden, har utförs genom att studera förändringar i ogräsets fröbank. Vid provtagningen i mars avläses hur ogräsförekomsten i fröbanken har förändrats sedan förra våren. Den senaste vårprovtagningen som utfördes i mars 2017 ger svar på effekten från odlingsåret 2016.
Nedan redovisas ogräseffekten av de olika grödsekvenserna (GS1-GS5) och de olika ogräs-bekämpningsinsatser som tillämpats i försöket. Om inget annat anges, så är resultatet signi-fikant med ett p-värde <0,05. Om resultatet har ett p-värde mellan 0,05 och 0,10, så anges det att resultatet är en trend. Är resultatet inte signifikant, så anges det med (ns = ej signifikant).

FRÖBANKSANALYS FÖR DE FEM GRÖDSEKVENSERNA
Mot bakgrund av att förfrukten har en avgörande roll för antalet ogräs i matjordslagret, i den efterföljande grödan, så har vi valt att beskriva ogrässituationen uppdelat för de fem olika grödsekvenserna GS1-GS5 under hela försöksperioden (Tabell 1, i bilaga 1.). Den första fröbanksanlysen våren 2014 efter odling av vårkorn på hela fältet 2013, visade att det var en jämn ogräsförekomst över hela försöksfältet.

I grödsekvens 1 (GS1) visas att antalet ogräs i fröbanken halveras efter odling av färskpotatis, miniträda och facelia under 2014 (Figur 2, bilaga 1). Antalet ogräsfrö i fröbanken uppförökas inte i någon större utsträckning i lök och morot under 2015. Råg med eftersådd oljerättika resulterade inte heller någon större uppförökning av ogräs under 2016.

I grödsekvens 2 (GS2) där lök och morot odlas efter vårkorn utan mellangröda så ökar antalet ogräs i lök 3,1 gånger och i morot 2,0 gånger (ns) under 2014. Denna förhöjda nivå av antalet ogräsfrö i fröbanken reduceras inte av den efterföljande rågen med eftersådd oljerättika under 2015. Under 2016 när lök och morot odlades efter råg och oljerättika minskade dock antalet ogräs med ca 60 %.

I grödsekvens 3 (GS3) minskar antalet ogräs i fröbanken med ca 35 % efter odling av vårkorn med eftersådd oljerättika under 2014. Antalet ogräsfrö i fröbanken uppförökas inte i någon större utsträckning i lök och morot under 2015. I rågvetet med insått rajgräs under 2016, ökade antalet ogräs i fröbanken med ca 84 % efter odling av lök under 2015 och ca 57 % efter odling av morot under 2015 (ej sign.).

I grödsekvens 4 (GS4) där morot och lök, under 2014, odlas efter vårkorn så ökar antalet ogräs i lök 2,3 gånger (trend) och 1,7 gånger i morot (ns). Antalet ogräs i fröbanken reduceras inte under 2015 av det efterföljande rågvetet med bottengrödan rajgräs. Under 2016 reducerades antalet ogräs i fröbanken med 53 % i potatis/miniträda/facelia jämfört det föregående året med rågvete och insått rajgräs.

I grödsekvens 5 (GS5) där havre med insådd av rajgräs odlas efter vårkorn bibehålls antalet ogräs i fröbanken under 2014. I efterföljande gröda under 2015 med färskpotatis, miniträda och facelia ökade antalet ogräs något i fröbanken. År 2016 i lök och morot förändrades inte antalet ogräs i fröbanken.

Under projektets gång har vi erhållit olika resultat från fröbanksanalyserna på antalet ogräs när lök resp. morot odlas:
• Under 2014 har lök och morot dålig ogräskonkurrerande förmåga. Antalet ogräs ökade vid odling av lök (sign.) och morot (ns) jämfört med förfrukten, se GS2 och GS4 i Figur 2.

• Under 2015 har lök och morot relativt dålig ogräskonkurrerande förmåga, se GS1 och GS3 i Figur 2. Detta tenderar till att öka antalet ogräs i fröbanken (P= 0,08).

I detta fall odlades lök resp. morot efter de ogräskonkurrerande grödorna färskpotatis, miniträda och facelia (GS1) resp. vårkorn/oljerättika (GS3), vilket resulterade i en måttlig uppförökning av antalet ogräs i fröbanken.
• Under 2016 när lök och morot odlades efter råg med eftersådd oljerättika resp. efter potatis, miniträda och facelia, reducerades antalet ogräs i fröbanken fast det var relativt mycket ogräs i fröbanken våren 2016. En orsak till att morot och lök inte uppförökat antalet ogräs i fröbanken kan bero på den torra sensommaren 2016.

Antalet ogräs i fröbanken reducerades inte i råg med eftersådd oljerättika (GS2) resp. rågvete med insått rajgräs (GS4) när de under 2015 odlades efter lök och morot (Figur 2, bilaga 1).

DETALJERAD BESKRIVNING AV OGRÄSSITUATIONEN PÅ FÖRSÖKSFÄLTET
Antalet nattskattor reducerades med i medeltal ca 76 % (sign.) i hela försöket med alla grödsekvenser från 2014 till 2016. Nattskatta var den 3:e vanligaste ogräsarten vid försökets början 2014 och den 7:e vanligaste 2016. Generellt verkar antalet nattskattor i fröbanken påverkas av hur effektivt detta ogräs bekämpats/kontrollerats under föregående odlingsår.

Under 2015 minskade antalet nattskattor med ca 70 %, efter havre med insått rajgräs (GS5), se Figur 3. Även strategin med tidigt skördad färskpotatis, miniträda och facelia (GS1 år 2014 och GS5 år 2015) minskade antalet nattskattor i fröbanken med ca 50 % (ns). Vidare minskade antalet nattskattor med ca 80 % (ns) i färskpotatis/miniträda/facelia (2016) efter rågvete med insått rajgräs. Detta resultat är mycket intressant eftersom nattskatta normalt anses uppförökas vid odling av potatis och då speciellt vid sent skördad potatis.

I plantlök uppförökades antalet nattskattor ca 5 gånger i GS2 och ca 3 gånger i GS4 under 2014 med endast vårkorn som förfrukt. Under 2015 ligger antalet nattskattor i plantlök kvar på en låg nivå efter förfrukterna potatis, miniträda och facelia (GS1) samt vårkorn med eftersådd oljerättika (GS3). Under 2016 minskade antalet nattskattor i plantlök när råg med eftersådd oljerättika varit förfrukt (GS2) (ns). I morot är det normalt svårt att kontrollera antalet nattskattor i fröbanken. I morot ökade antalet nattskattor i fröbanken under 2014 med ca 70 % till ca 100 % (ns) när endast vårkorn varit förfrukt.

Generellt visar försöket annars att antalet nattskattor i fröbanken efter odling av morot kan hållas på en låg nivå om förfrukten resulterat i ett lågt antal nattskattor i fröbanken på våren när den sent sådda moroten etablerats efter ett antal falska såbäddar.

Generellt var de dominerande ogräsen på försöksfältet åkerviol och svinmålla (år 2015-2016).

Den torra sensommaren 2016 verkar resultera i att flera ogräsarter i fröbanken reducerades mer än de tidigare försöksåren.

Åkerven var inget problemogräs under det första försöksåret 2014 i de vårsådda spann-målsgrödorna. När vårkorn ersattes med höstråg och havre med höstrågvete resulterade det i att åkerven uppförökades under 2015 i flera grödor, dock främst i höstspannmålen. Insatser har gjorts under våren 2016 via selektiva harvningar i höstspannmålen för att kontrollera åkerven. Morot och lök ser dock ut till att minska antalet åkerven även om antalet åkerven var högt i fröbanken på våren.

Åkerviol är det dominerande ogräset på försöksfältet. Detta ogräs är relativt svårt att kontrollera i den valda växtföljden. Viss reduktion erhölls dock efter odling av färskpotatis, miniträda och facelia (GS1) 2014.

Svinmålla är det näst vanligaste ogräset på försöksfältet. Lök ökade kraftig antalet svinmållor under 2014 och 2015, men ej under 2016. I färskpotatis, miniträda och facelia ökade också antalet svinmållor under 2014 och 2015, men ej under 2016.

Generellt ser det ut som att ett stort antal svinmållor i fröbanken tar relativt lång tid att reduceras till en lägre nivå. Men ett bra utgångsläge, med ett lågt antal svinmållor i fröbanken, gör att man kan hålla antalet svinmållor i fröbanken på låg nivå i den valda växtföljden.