Slutredovisning 2004

Nilsson, Eskil

Koncentrationer av bekämpningsmedel i samband med deras hantering.


Projektet har delats upp i två delar som redovisas var för sig.

PESTICIDHALTER I UPPSAMLINGSBRUNNAR KOPPLADE TILL PÅFYLLNINGSPLATTOR
Betongplattor kopplade till olika typer av uppsamlingstankar används ofta vid påfyllning och rengöring av utrustning för spridning av bekämpningsmedel. Tankarna kan vara särskilt tillpassade för användningen eller även fungera som urinbehållare eller flytgödselbehållare. Det har observerats skador i gröda då innehållet från tankar spritts på åker. Frågeställningar har uppkommit i vilka koncentrationer av bekämpningsmedel som kan finnas i uppsamlad vätska samt hur stor mängd bekämpningsmedelsrester som kan uppsamlas från en påfyllningsplats.
I denna undersökning har två uppsamlingstankar kopplade till plattor provtagits under en respektive två sprutsäsonger under år 2000 och 2001.
På Gård 1 har prover tagits i tanken tre gånger under året för att följa utveckling av koncentrationen i tanken. På Gård 2 har prover tagits från uppsamlingstanken då den tömts, sammanlagt 13 gånger under perioden. Vattenprover har analyserats efter halt bekämpningsmedel. Total uppsamlad mängd har beräknats genom att anta att tanken varit helt full vid tömning.
På gårdarna har koncentrationen av bekämpningsmedelsrester varit låg jämfört med den koncentration som används vid bekämpning. De uppsamlade mängderna är för Gård 1 cirka 1 gram aktiv substans för år 2000. På Gård 2 uppsamlades ca 160 gram år 2000 och 395 gram aktiv substans under år 2001.
Hanteringsrutiner och mängd som hanteras på platsen verkar ha inverkan på de mängder som skall tas om hand i uppsamlingstanken.
Uppsamlade bekämpningsmedelsrester hade utgjort en risk för skada i vattenmiljön om de letts till avlopp i stället för att uppsamlas.
Uppsamlad vätska kan lämpligen spridas på åkermark där nedbrytning av bekämpningsmedelsrester sker. Sådan spridning måste ske med hänsyn till miljörisker och risk för skada på vegetation på marken.
Det kan finnas juridiska frågeställningar om hur uppsamlad vätska bör hanteras.

RESTER AV KEMISKA BETNINGSMEDEL I TÖMDA UTSÄDESFÖRPACKNINGAR
Förpackningar som innehållit utsäde betat med kemiska bekämpningsmedel kan utgöra en miljörisk om de innehåller rester av bekämpningsmedel och hanteras på fel sätt. Förpackningar som innehållit farliga ämnen omfattas av lagstiftning för hur de skall hanteras då resterna överskrider vissa definierade halter. Tillåtna halter av ämnen regleras efter deras faroklass.
Detta projekt har haft syftet att försöka ge svar på frågeställningen om tomma utsädesförpackningar av olika material innehåller halter av betningsmedel och den nivå dessa halter då kan ligga på samt om det är skillnad på olika medel.
Ur 12 tomma förpackningar som innehållit betat utsäde har tagits prover som analyserat efter förkomst av rester av betningsmedel.
I förpackningarna har ingått 13 olika substanser av vilka 5 varit möjliga att analysera i Sverige.
Uppmätta resthalter av analyserbara halter har varit mycket låga, 0,000027 % - 0,00124 % av den tomma förpackningens vikt.
Definitiva slutsatser kan inte dras då alla ämnen inte kunnat analyseras.

Tillbaka 


Kontaktperson:

Eva Dahlberg tfn 036-15 51 76, e-post fou@jordbruksverket.se

Jordbruksverket, Miljöanalysenheten, 551 82 Jönköping