Ångning i smala band för att kontrollera ogräs i radodlade ekologiska grödor
Omfattningen av den ekologiska grönsaksodlingen på friland är i dagsläget ca 8% av den totala grönsaksarealen Det är alltså långt kvar till Regeringens mål att 20% av åkermarken ska vara ekologiskt odlad 2005. Ekonomiskt realistiska metoder för att lösa ogräsproblemen har stor betydelse för att nå detta mål, eftersom ogräsbekämpning inom ekologisk odling normalt är mycket kostnadskrävande.
För radodlade ekologiska grönsaker finns det idag teknik som klarar av att bekämpa ogräs som växer mellan raderna, t.ex. genom precisionsradhackning. Det saknas dock teknik för effektiv bekämpning av ogräs som växer i raden, d.v.s. flamning, mörkerharvning, blindharvning respektive ogräsharvning är oftast otillräckliga. Vidare ligger ogräsrobotens utvecklingspotential troligen i grödor med relativt stort plantavstånd, vilket medför att ogräsproblemen inne i raden i sådda grödor med små plantavstånd som morot, lök etc knappast kan lösas med ogräsroboten i dagsläget.
I Danmark utvecklas en teknik för ångning av jord i smala band, som kan förebygga problem med ogräs i radsådda grödor. Vid ångbehandlingen värms jorden upp till ca 70 °C ner till 4-5 cm djup. Därefter etableras grödan i det ångade bandet. Metoden bör ha en stor utvecklingspotential och den bedöms vara ett alternativ där kemisk bekämpning inte kan användas. För att metoden ska komma till praktisk användning i Sverige behöver den utvärderas och vidareutvecklas tillsammans med svenska ekologiska odlare.
Projektets mål är att utvärdera, demonstrera och utveckla den nya ångmetoden för ogräsbekämpning i radsådda ekologiska grödor. Detta föreslås ske genom:
a. fält- och demonstrationsförsök där metodens ogräseffekt, energianvändning, kapacitet och kostnader bedöms för olika kulturer,
b. att ge rekommendationer till odlare och rådgivare om metodens möjligheter i praktisk odling genom att anordna fältdemonstrationer och ta fram informationsmaterial,
c. att sammanställa praktiska erfarenheter från främst Danmark och Sverige av metoden, som kan ligga till grund för utveckling av tekniken samt ge underlag till fortsatt försöksverksamhet,
d. kunskaps- och litteratursammanställning om olika fröslags känslighet för ångbehandling, för att i samma moment kunna ångbehandla jorden och så,
e. insamling av erfarenheter rörande automatisk styrning av såmaskiner, för att med precision så i det ångbehandlade avkylda smala bandet, i de fall simultan ångning och sådd ej kan genomföras,
f. fördjupad försöksverksamhet för att precisera metodens möjligheter samt undersöka olika fröns värmetålighet vid ångning med simultan sådd.
Projektet inriktas på att i ett helhetsperspektiv undersöka om metoden är ett realistiskt alternativ för ogräsbekämpning i radsådda ekologiska grödor. Detta inkluderar grunddata som principiell funktion, verkningssätt, förväntad ogräseffekt och markegenskapernas inverkan på resultatet, men också tekniska och ekonomiska data såsom behandlingsdjup, behandlingsbredd, maximal körhastighet, energiåtgång, jordtemperatur m.m. Metodens varaktighet efter behandlingen kommer att studeras, eftersom detta påverkar grödans möjlighet att konkurrera med ogräs som etablerar sig efter ångbehandlingen. Detta påverkar metodens praktiska och ekonomiska förutsättningar i mycket stor utsträckning.
GENOMFÖRANDE 2005
Försöksverksamhet & demonstrationsdagar
I fördjupade studier kommer ogräseffekten och dess varaktighet att studeras närmre i relation till uppnådd temperatur i det ångade bandet för några olika kulturer t.ex. lök och morot alternativt palsternacka. Vidare preciseras utrustningens energianvändning, kapacitet och kostnader. Metodens användbarhet för radsådda grödor kommer också att preciseras under skilda förutsättningar, t.ex. jordarter eller ogrästryck.
Kulturerna följs översiktligt hela vägen fram till skörd, där etablering, planantal, plantutveckling samt ogrästrycket studeras.
Teknikens lönsamhet i studerade grödor beräknas genom att kostnaden för ångning av jord i smala band jämförs med inbesparade kostnader för minskad ogräsbekämpning.
Demonstrationsdagar för odlare och rådgivare kommer att genomföras i samarbete med organisationer för ekoodlare under 2005. Resultatet från projektet kommer att sammanställas i en slutrapport under slutet av 2005.
Litteratur och kunskapsinsamling
I projektet kommer information om ångmetoden att inhämtas från odlare, testinstitut och forskningsinstitutioner i t.ex. Danmark, Norge, Litauen, Holland och Italien.
Parallellt genomförs litteraturstudier av kunskapen inom området. Studierna inriktas främst på att inhämta erfarenheter av ångning av jord och olika fröslags känslighet för termisk behandling. Vidare studeras översiktligt hur både nyttiga och skadliga organismer påverkas av ångbehandlingen. En minskad förekomst av skadliga patogener kan leda till minskade problem i odlingen som är förknippade med grödornas etablering och tillväxt.
Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik, SLU Alnarp, genomförde under åren 2003, 2004 och 2005 försök med ångning av jord i smala band före sådd av radodlade ekologiska grödor. Under de två första åren utfördes försök i ekologiska sockerbetor. Det sista året utfördes försök i ekologiska sockerbetor, lök och morot.
Mot bakgrund av genomförda försök och litteraturstudier inom området bedöms ångning av jord i smala band vara en ekonomisk intressant metod inom ekologisk odling. Detta motiveras främst av att lönsamheten i odlingen förbättras genom att den totala kostnaden för ångning och handrensning blir lägre än handresningskostnaden i grödor där fältet ej ångats. I långsiktigt hållbar ekologisk odling är det dock viktigt att ångningsutrustningen inte använder fossila bränslen utan konverteras till förnybara bränslen.
Försöken med ångning av jord i smala band var placerade på sandiga jordar i sydöstra Skåne i närheten av Kåseberga, Löderup. Försöken har genomförts i samarbete med Stockholmsgården, Löderup för att studera vilken effekt som ångning i smala band har på främst fröogräs. Under 2005 studerade vi även handresningsbehovet efter ångbehandlingen i ekologiskt odlade sockerbetor och morötter.
Behandlingarna utfördes med en ångutrustning med en arbetsbredd på 5,1 m. Denna består av 9 ångapplikatorer som har utvecklats och byggts av Stockholmsgården samt en 700 kW dieseldriven ånggenerator från Regero (RJ Maskiner, Bjuv). Den upphettade ångan värmde upp jorden till 80-90°C med hjälp av ångapplikatorerna. Mängden ånga per ha och därmed temperaturen i det ångade bandet samt dieselförbrukningen per ha varierades med traktorns körhastighet från ca 210 till ca 370 m/h (det motsvarar en kapacitet på 0,11-0,19 ha/h). När jorden svalnat såddes grödan i det ångade "ogräsfria" bandet.
ÅNGNING I SOCKERBETOR 2005
I försöket behövdes det 580 L diesel/ha för att reducera antalet ogräs med 90 % (LD90). Detta resulterade i en maxtemperatur på ca 82°C på 40 mm djup, mitt i det ångade bandet. Höjs temperaturen till 92°C kan antalet ogräs reduceras med 95 %. Dieselförbrukningen blir då ca 690 L/ha (LD95). Svinmålla (Chenopodium album), våtarv (Stellaria media), nattskatta (Solanum nigrum) och bägarnattskatta (S. physalifolium) var ungefär lika lätta att bekämpa.
Ogräset i raden handhackades bort vid två tillfällen, 6 och 9 veckor efter ångningen. Efter ångningen och en efterföljande flambehandling (strax för sockerbetornas uppkomst) blev det totala handhackningsbehovet i sockerbetorna; 32 h/ha vid ångning med 650 L diesel/ha och 47 h/ha vid 580 L diesel/ha. Det kan jämföras med 132 h handhackning per ha på ej ångade parceller som flambehandlats före grödans uppkomst.
Hade fältet ej flammats skulle det totala handhackningsbehovet blivit något högre, i framför allt kontrolledet och i ledet med den lägsta dosen. I leden med de två högre ångdoserna fanns det vid tillfället för flamningen en lägre förekomst av ogräs, vilket resulterar i att flamningen inte ger någon nämnvärd ogräsbekämpningseffekt.
Ångningen av jord i smala band i ekologiskt odlade sockerbetor visade sig ha en signifikant positiv effekt på uppkomsten av antalet sockerbetsplantor. Ångbehandlingen påverkade de i jorden levande hoppstjärtarna (Hans Larsson pers. medd., 2005), vilket resulterade i 9-12 % bättre plantuppkomst i den ångade jorden 2005 och 150 % under 2004.
ÅNGNING I MOROT 2005
I försöket behövdes det 590 L diesel/ha för att reducera antalet ogräs med 90 %. Det resulterade i en maximumtemperatur på ca 91°C på 40 mm djup, mitt i det ångade bandet.
Det totala handhackningsbehovet för handresningen som utfördes 49 dagar efter ångningen var; ca 70 h/ha vid hög dos, 160 h/ha vid normal dos, 205 h/ha vid låg dos och 236 h/ha i den obehandlade kontrollen. Det höga handhackningsbehovet beror delvis på att det var svårt att rensa bort ogräset mellan morötterna som växte i trippelrader (i ett 100 mm brett band). Det var ofta helt omöjligt att bort ogräset med handhackan. Ogräset fick därför tas bort för hand. Ytterligare bidragande orsaker till det höga handrensningsbehovet var att grödan etablerade sig långsamt, samtidigt som ogräsen etablerade sig snabbt.
Vid den handresning som utfördes 57 dagar efter ångningen behövdes ca 600 h/ha vid hög dos, 780 h/ha (normal dos), 900 h/ha (låg dos) och 1500 h/ha (kontroll). Vid detta tillfälle rensades ogräset bort för hand. Det var nämligen ej möjligt att ta bort ogräsen genom handhackning. Försöket visade med stor tydlighet vikten av att ej vänta för länge med handresningen. När handresningen senarelades med 8 dagar ökade tiden för handresning med 760 % (från 70 till 600 h) vid hög dos (680 L/ha).
När kulturer sås i dubbel- resp. trippelrader måste ångbehandlingen vara kraftigare jämfört med kulturer som sås i enkelrader (t.ex. sockerbetor) för att minska handresningsbehovet till samma nivå. Detta visades i tidsstudier om handresningsbehovet i morot. Studien visade att det är betydligt svårare och mer tidskrävande att rensa bort ogräset i en dubbel- resp. trippelrad jämfört med enkelrad.
För att minska det totala behovet av handrensning i dubbel- och trippelrader, så skall den påbörjas så tidigt som möjligt utan att kulturen skadas. Ångning av jord i smala band före sådd av grödor i dubbel- och trippelrader bör utföras i något bredare band och med något högre maximumtemperatur jämfört med ångning före sådd av grödor i enkelrader (t.ex. sockerbetor).
ÅNGNING I RÖDLÖK 2005
Vid 670 liter diesel/ha kunde mängden ogräs reduceras med ca 86 %. I försöket uppskattas dieselförbrukningen till 820 L/ha för att minska antalet ogräs med 90 %. Det är ca 40 % högre dieselförbrukning jämfört med försöket i sockerbetor 2005. Den höga dieselförbrukningen kan bero på den höga vattenhalt i marken (12,3 %) vid ångbehandlingen och att jorden var relativt kall vid behandlingen. En bidragande orsak till det höga LD90-värdet kan även vara den relativt sent utförda ogräsavläsningen (49 dagar efter ångbehandlingen).
EKONOMISK BEDÖMNING AV ÅNGMETODEN
Kostnaden för ångning av jord i smala band beror på flera olika faktorer som energianvändningen, energikostnad och kostnad för arbetskraften etc. Den totala kostnaden per hektar beräknades för ångning d.v.s. både den fasta kostnaden och den rörliga kostnaden.
Kostnaden för att handhacka i sockerbetor var 22 300 kr/ha på ej ångade ytor. Kostnaden för handhackning på delar av fältet som ångades med normal dos (500 L diesel/ha) var 11 800 kr/ha och för hög dos (650 L diesel/ha) var kostnaden 5 500 kr/ha.
Under förutsättning att utrustningen används på 15 ha per år är kostnaden för ångning lönsam. Vid hög dos (650 L diesel/ha) är ångningen lönsam, upp till ett dieselpris på 13,7 kr/L, jämfört med ej ångade fält. Vid en årlig användning på 10 ha är ångning blir det lönsamt upp till ett något lägre dieselpris (12,1 kr/L).
Ångmetodens lönsamhet i den enskilda odlingen kan öka ju mer utrustningen används. Det kan t.ex. uppnås genom att den används i flera kulturer, allt ifrån sådd lök till sent sådda morötter.
En kraftfullare ångbehandling, 650 L diesel/ha jmf. 500 L diesel/ha, leder till att handhackningsbehovet kan reduceras med 37 h/ha och att de totala kostnaderna för ogräsbekämpningen då reduceras med ca 4300 kr/ha om dieselpriset är 6 kr/L. Är dieselpriset 8,5 kr/L reduceras kostnaden för en kraftfullare ångbehandling med ca 3900 kr/ha. Samma resultat erhålls om ångningen utförs på 10 alternativt på 15 ha/år.
KONVERTERING AV ÅNGUTRUSTNING TILL FÖRNYELSEBARA ENERGIKÄLLOR
Ångmetoden kräver idag fossilt bränsle. Det är dock möjligt att konvertera ångutrustningen till förnyelsebara energikällor (Mattsson pers. medd., 2005).
Ett sätt att öka ångningsmetodens ekologiska hållbarhet är att driva ånggeneratorn med förnyelsebara bränslen såsom rapsolja, rapsdiesel (RME), havrekärna eller halmpellets. Av dessa bränsleslag är rapsdiesel och rapsolja lättast att använda i dieseldrivna ångningsutrustningar. RME leder troligen till lägst konverteringsbehov hos utrustningen. Drift med rapsolja kräver förmodligen att den förvärms innan den förbränns i ånggeneratorns oljebrännare samt att pumpar, packningar, filter, etc. byts så de klarar av rapsoljan. Med spannmålskärnor som bränsle måste dock brännaren bytas ut i ånggeneratorn och ånggeneratorn behöver eventuellt modifieras.
En energimängd som motsvarar 650 L diesel kan odlas på 0,3-0,4 ha för att producera havre-spannmål och ca 0,25 ha höstvete för att producera halm.
Energikostnaden per ha för ångning av jord i smala band med en energidos motsvarande 650 L diesel/ha d.v.s. 6500 kWh/ha är;
· 5500 kr för diesel (dieselpris på 8,5 kr/L),
· 3900 kr för diesel (dieselpris på 6,0 kr/L),
· 1440 kr för havre (0,9 kr/kg).
AVSLUTANDE DISKUSSION 2005
Ångning med tillräckligt höga doser gör det möjligt att radikalt minska det manuella handresningsarbetet och minska behovet av andra termiska eller mekaniska bekämpningsmetoder. Metoden gör det även möjligt med ekologisk odling av morot, palsternacka och lök m.m. i dubbel- och trippelrad. Fältets produktionsförmåga kan därmed utnyttjas bättre än om odling sker i enkelrader.
I försöken har det visat sig att det är möjligt att bekämpa fröogräs men ej rotogräs som växer i det ångade bandet (105 mm brett ˙ 50 mm djupt). Frön som har tillräckligt med energi så att de kan växa från större djup har möjlighet att växa upp i det ångade bandet. Det innebär att dessa frön kommer att gro relativt sent på säsongen. Grödan har då en betydligt större konkurrensförmåga jämfört med ogräsen och dess tolerans för olika bearbetningar är större än ogräsens. Det gör det möjligt bekämpa ogräsen utan att grödan skadas.
Försöken med Stockholmsgården utrustning har enbart utförts på sandjordar. Därför saknas uppgifter på hur utrustningen fungerar på andra jordar. Erfarenheter från försöken tyder på att utrustningen fungerar bäst om den är relativt fri ifrån stenar och jordklumpar som kan fastna i ångaggregatet. Detta problem bör dock kunna åtgärdas med en viss modifiering av utrustningen. Enligt Melander et. al. (2004) är ångmetoden effektivare i sandjordar jämfört med lerjordar. Det beror främst på att ångan fördelar sig bättre i sandjordar medan den har svårt att tränga in i aggregaten på lerjordar. Ångans ogräsbekämpningseffekt, vid en viss maximumtemperatur i jorden, ökade vid ökad vattenhalt i jorden (Melander et. al., 2004). Energianvändningen bör dock ha ökat vid alt högre vattenhalter.
Danska laboratorieförsök visar att frön från de ogräsarter som studerades dör vid ångning om en temperatur på 70-75°C uppnås i jorden. Enligt andra danska försök krävs en jordtemperatur på ca 90°C ute i fält, för att uppnå minst 70-75°C inuti eventuella jordklumpar. (Jørgensen et al., 2003). Skillnaden i ogräsdödande maximumtemperatur mellan laboratorieförsök och fältförsök kan även bero på att avkylningshastigheten är olika stor.
Ångutrustningens kapacitet kan teoretiskt höjas med nuvarande ånggenerator under förutsättning att det ångade bandet kan göras smalare. Utrustningens kapacitet kan troligen ökas om en ännu jämnare temperaturfördelning uppnås i det ångade bandet genom att vidareutveckla Stockholmsgårdens ångapplikator. Kapaciteten kan givetvis också höjas om en ånggenerator med högre effekt än 700 kW används. Erfarenheter från Danmark 2004 visar att en annan typ av applikator för ångning av jord i smala band kräver en lägre energiinsats för att kontrollera ogräset (Kristensen, pers. medd., 2004).
I det ångade bandet dör det mesta av jordens mikroliv. I försöken med ekologiskt odlade sockerbetor resulterade ångningen i en bättre plantuppkomst av sockerbetor. Det beror på att en del skadegörare (hoppstjärtar) bekämpades som påverkar plantuppkomsten. Den del av jorden som påverkas av ångning av jord i smala band är dock relativt liten i förhållande till hela jordvolymen. När jorden markbereds inför för nästa säsong kommer jorden att blandas om så att det troligtvis inte är möjligt att observera ångningens effekt på mikrolivet.
Mot bakgrund av egna studier och litteraturstudier bedöms ångning av jord i smala band vara av stor vikt och dessutom lönsam i ekologisk odling. Metoden kan även vara ett alternativ i konventionell odling där kemisk bekämpning av någon anledning inte kan användas. I långsiktigt hållbar odling är det dock viktigt att utrustningen konverteras till alternativa biobränslen.
*********************************************************************
FÖRSÖK MED ÅNGNING I SMALA BAND 2004
Vid ångbehandlingen under 2004 värmdes jorden upp till max 90°C i smala band med 10 cm bredd och 4-5 cm djup. Försöket utfördes på en sandjord fri från jordkokor, med en vattenhalt på ca 6,3 % och en jordtemperatur på ca 11°C. Ogräseffekten studerades vid olika doser av ånga. Ångdosen varierades genom att variera traktorns körhastighet från 200 till 370 meter per timma. Två dagar efter behandlingen såddes grödan i det "ogräsfria" ångade bandet med en vanlig precisionssåmaskin.
De mest förekommande ogräsen var bägarnattskatta (Solanum physalifolium), nattskatta (Solanum nigrum), svinmålla (Chenopodium album) och våtarv (Stellaria media). För att reducera antalet ogräs med 90 % behövdes det ca 560 liter diesel per ha (LD90), med Stockholmsgårdens ångningsutrustning, d.v.s. 34 % lägre dieselförbrukning jämfört med 2003. Det motsvarades av en körhastighet på ca 250 meter per timma. Energianvändningen per ångbehandlad ytenhet vid LD90 var 0,32 liter diesel per m2= 3,2 kWh per m2= 11400 kJ/m2. Energianvändningen per behandlad ytenhet var något mindre jämfört med 2003 då den var 12500 kJ/m2.
Resultaten från 2004 visar att Stockholmsgårdens ångningsutrustning ger en signifikant och säker bekämpningseffekt på alla ovan nämnda ogräs. Årets försök visade att det var möjligt att bekämpa de båda arterna av nattskatta, vilket ej var möjligt under 2003 p.g.a. otillräcklig temperatur i mitten av det ångade bandet.
Noggranna temperaturmätningar som utfördes 2004 visade att temperaturfördelningen tvärs det ångade bandet var jämnare fördelad och högre jämfört med 2003. Detta beror på att det ångade bandets bredd minskats från 14 cm till 10 cm. De högsta temperaturerna (ca 90°C) kunde uppmätas mitt i det ångade bandet på de två översta cm, d.v.s. den del av jorden där kulturväxtfröna placeras (utsås) och där ogräsfröna ställer till störst problem.
Även om vi under 2004-års försök uppnådde 75 - 90°C, beroende på djupet i det ångade bandet, så var det ett fåtal ogräsfrö som överlevde behandlingen. Dessa frön har förmodligen grott på ett större djup än som ångades. Detta resultat stämmer väl överens med danska laboratorieförsök och fältförsök. Labbförsöken visar att ogräsfrön dör vid ångning om temperaturer på 70-75°C uppnås i jorden. Enligt fältförsöken krävs en jordtemperatur på ca 90°C, för att uppnå minst 70-75°C inuti eventuella jordklumpar. (Jørgensen et al., 2003).
Metoden visar sig ha en stor potential eftersom den radikalt minskar det dyra manuella ogräsrensningsarbetet i ekologisk odling. Årets ångbehandling gjorde det möjligt att minska antalet timmar för handhackning i eko-sockerbetor från ca 110 timmar per ha till ca 40 timmar per ha. Ångbehandlingen gav grödan ett stort försprång gentemot ogräsen, vilket gav grödan en större konkurrensförmåga jämfört med om sådden utfördes i ej ångad jord. Cirka 6 veckor efter ångbehandlingen, i mitten av juni, handhackades hela fältet med eko-sockerbetor som ångats den 27 april. Detta visar att en ångbehandling, med en dieselförbrukning på 520 L per ha, har en relativt lång varaktighet mot ogräsen.
Med Stockholmsgårdens utrustning som bygger på en ånggenerator på ca 700 kW och ett ångat band på 10 cm blir arbetsbehovet vid ångningen ca 8 h timmar per ha. Under dessa förutsättningar uppnås en tillräcklig bekämpningseffekt där 90 % av ogräsen bekämpas. Kapaciteten kan teoretiskt höjas med nuvarande ånggenerator under förutsättning att det ångade bandet kan göras smalare. Utrustningens kapacitet kan troligen ökas om en ännu jämnare temperaturfördelning uppnås i det ångade bandet genom en vidareutvecklad ångapplikator. Kapaciteten kan givetvis också höjas om en ånggenerator med högre effekt än 700 kW används. Erfarenheter från Danmark 2004 visar att en annan typ av applikator för ångning av jord i smala band kräver en lägre energiinsats för att kontrollera ogräset (Jens Kristian Kristensen, Bygholm, Danmark, pers. medd., 2004).
Ångningen i eko-sockerbetor under 2004 visade sig ha en positiv effekt på uppkomsten av antalet plantor. Det såddes 8 frön per meter. På de delar av fältet som ej ångades var plantuppkomsten ca 3 plantor per meter, men där det ångades var plantantalet 7,5 plantor per meter.
ORIENTERANDE FÖRSÖK MED SIMULTAN SÅDD UNDER 2004
Följande studier har utförts för att studera möjligheten till simultan sådd i samband med ångning:
* Kulturväxters värmetålighet
* Temperaturmätningar i det ångade bandet
På Hvilan utfördes ett orienterande försök med ångning av hela bäddar med en maskin (Regero, effekt 775 kW) som vid behandlingen av jorden står still och därefter körs den fram en bit för att behandla nästa del av fältet. Med denna utrustning testades bl.a. olika kulturväxtfröns värmetålighet. På så sätt utvärderades vilka kulturväxter som har potential att användas vid simultan ångning och sådd. Preliminära resultat visar att av de fyra fröslag som studerades så rangordnades fröna ur värmetålighetssynpunkt enligt följande: majs var det mest värmetåliga fröslaget, följt av lök och pelleterade palsternacksfrön som var ungefär lika värmetåliga samt nakna palsternacksfrön som var minst värmetåligt.
På Stockholmsgården utfördes temperaturmätningar i jorden i det ångade smala bandet. Resultatet från temperaturmätningarna visar att det dröjer ca 6 minuter till dess att temperaturen i det ångade bandet sjunker under 70°C, d.v.s. till en temperatur som under en relativt kort exponeringstid ej dödar kulturväxtens frö. På 6 minuters tid kommer Stockholmsgårdens utrustning att förflytta sig ca 25 meter. Det innebär att avståndet mellan ångapplikatorn och såmaskinen måste vara minst 25 meter. Slutsatsen i dagsläget rörande simultan sådd blir att den inte kan genomföras i praktiken p.g.a. att avståndet blir för stort mellan ångapplikator och såmaskin. För att i framtiden kunna tillämpa simultan sådd vid ångning krävs att fröna förses med ett värmeisolerande skydd (pelletering, coating). Mot denna bakgrund föreslår vi att inga ytterligare aktiviteter rörande simultan ångning och sådd genomförs inom projektet.
Eftersom simultan ångning och sådd ej kan genomföras i dagsläget kan man med hjälp av automatisk styrning få såmaskinen att med god precision hitta det smala ångade bandet. Utvecklingen av detta teknikområde sker för närvarande snabbt. Egen efterforskning på AgroMek i Danmark och Royal Show i England under 2004 visar att utrustning finns på marknaden både i Danmark och i England. Detta medför att vi inte prioriterar automatisk styrning inom projektet framöver.
RESULTATFÖRMEDLING & FORSKARKONTAKTER
Resultat från projektet presenterades på 6th Workshop of the EWRS Working Group: Physical and Cultural Weed Control, Lillehammer, Norge 6-10 mars 2004. En fältvandring arrangerades på Stockholmsgården den 17 juni 2004 i samverkan med SJV Alnarp då försöken visades för odlare och rådgivare. Resultaten från försöksverksamheten under år 2003 och 2004 kommer att presenteras i posterform och abstract på Jordbrukskonferensen 2004, Ultuna den 23-24 november 2004.
Under år 2004 har vi byggt vidare på nätverket inom ångningsområdet med forskare från Danmark, främst Bo Melander, Flakkebjerg, Martin Heide Jørgensen samt Jens Kristian Kristensen, Bygholm och Lars Elsgaard, Tjele, som alla aktivt forskar inom området och utvecklar metoden.
Denna danska forskargrupp har under 2004 rapporterat om vilka effekter som ångning i smala band ger på ogräs och jordens mikroliv samt förändringen i dess kemiska och fysikaliska egenskaper. Danskarna har även under 2004 utvärderat en vidareutvecklad ångapplikator för ångning i smala band inför sådd av radodlade grödor. (Elsgaard et al., 2004).
I Holland planerades ett försök där ogräsfri jord läggs ut i smala band för att sedan kunna så radodlade grödor i det ogräsfria bandet. Forskningsarbetet i Holland om ångning av jord i smala band planerades ej att utföras under 2004. (Pieter Bleeker, Lelystad, Holland, pers. medd., 2004).
Mot denna bakgrund av erfarenheterna från försöken under 2003 och 2004 bedöms ångningsmetoden fortfarande vara av stor vikt för ekologisk odling. Den kan även vara ett alternativ i konventionell odling där kemisk bekämpning av någon anledning inte kan användas. Det skulle dock vara en stor fördel ur hållbarhetssynpunkt om ångaggregat kunde drivas av ett förnyelsebart bränsle istället för dieselolja.
*********************************************************************
SAMMANFATTADE RESULTAT FRÅN FÖRSÖKSÅRET 2003
Vid ångbehandlingen under 2003 värmdes jorden upp till 70-80°C i smala band på 14 cm bredd och 4-5 cm djup. Försöket utfördes på en sandjord fri från jordkokor, med en vattenhalt på ca 5,5 % och en jordtemperatur på ca 11°C. Ogräseffekten studerades vid olika doser av ånga. Ångdosen varierades genom att variera traktorns körhastighet från 200 till 280 meter per timma. Några timmar efter behandlingen såddes grödan i det "ogräsfria" ångade bandet med en vanlig precisionssåmaskin.
De mest förekommande ogräsen var korsört (Senecio vulgaris), bägarnattskatta (Solanum physalifolium), nattskatta (Solanum nigrum), svinmålla (Chenopodium album) och åkerbinda (Fallopia convolvulus). För att reducera ogräsvikten med 90 % och antalet ogräs med 90 % behövdes det ca 700 liter diesel per ha (ED90) respektive ca 850 liter diesel per ha (LD90), med Stockholmsgårdens ångningsutrustning. Det motsvarades av en körhastighet på ca 220 meter per timma resp. ca 180 meter per timma. Energianvändningen per ångbehandlad ytenhet vid LD90 var 0,35 liter diesel per m2= 3,5 kWh per m2=12500 kJ/m2.
Resultaten från 2003 visar att Stockholmsgårdens ångningsutrustning ger en signifikant bekämpningseffekt på korsört och svinmålla. Det var inte möjligt att vid ett 14 cm brett behandlat band och studerade energidoser påvisa en signifikant bekämpningseffekt på de båda arterna av nattskatta och på åkerbinda. Noggranna temperaturmätningar som utfördes på Stockholmsgårdens utrustning vid ångbehandlingen av jorden visar på en ojämn temperaturfördelning tvärs det ångade bandet. Vissa delar av jordvolymen, ner till 4-5 cm djup, uppnådde ej 70°C. Ångbehandlingen i eko-sockerbetor gjorde det ändå möjligt att minska antalet timmar för handhackning från ca 110 timmar per ha till ca 60 timmar per ha.
Kostnaden för ångbehandling i smala band med Stockholmsgårdens utrustning under år 2003 kan teoretiskt beräknas till ca 7500 kr per hektar under följande förutsättningar: Investering 300 000 kr, 79 liter diesel per timme, 4 kr per liter diesel, förare 150 kr per timme, traktor 100 kr per timme, kapacitet 0,1 hektar per timme och 20 hektar per år.
En fältdemonstration genomfördes på Stockholmsgården måndagen den 16 juni 2003 i samverkan med SJV Alnarp och Länsstyrelsen i Skåne. Under demonstationen var ett stort antal odlare samt fackpressen närvarande, bl.a. Hortica. (En artikel från fältdemonstrationen "Stockholmsgården ångar bort ogräset" är publicerad i Hortica nr 7, 2003). Resultaten från försöksverksamheten under år 2003 presenterades på konferensen "Ekologiskt lantbruk - Vägar, Val, Visioner" Ultuna den 18-19 nov 2003.
*********************************************************************
REFERENSER
ELSGAARD L, ELMHOLT S & JØRGENSEN M H (2004) Damp påvirker jordens mikroliv. Frugt & grønt 3 (3), 114-115.
JØRGENSEN M H, KRISTENSEN E F & KRISTENSEN J K (2003) Termisk båndbehandling til ukrudsbekæmpelse i planterækken. Status 2003. pp. 1-5. Afd. for JordbrugsForskning, Forskningscenter Bygholm, Bygholm, Danmark.
KRISTENSEN J K (2004) Personlig information. Jordbrugsteknik, Forskningscenter Bygholm, Horsens, Danmark.
LARSON H (2005) Personligt meddelande. Institutionen för växtvetenskap, SLU Alnarp.
MATTSSON J E (2005) Personligt meddelande. Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik, SLU Alnarp.
MELANDER B, ELSGAARD L & JØRGENSEN M H (2004) Band-steaming reduces laborious hand-weeding in vegetables. Danish Research Centre for Organic Farming. DARCOFenews (3), 1-4.