Käck, Åsa
Växtnäringsförsörjning vallfrö
Syftet med denna undersökning är att undersöka både hur olika mängder samt olika form av kvävegödsel påverkar skörden vid vallfröodling av timotej och rajsvingel
Målen var att få kunskap om:
var rajsvingel (hykor) behov av kväve.
hur en rötrest fungerar som gödselmedel jämfört med nötflyt i timotej
Fyra olika organiska gödselmedel användes; Vinass, nötflytgödsel, Biofer och rötrest från biogasproduktionen. Vinass är en biprodukt i jästtillverkningen (Jästbolaget AB, Rotebro) med stort innehåll av melass. Produkten är flytande och innehåller 4 % N huvudvsakligen i organiskt form, men med 0,25 % av kvävet som ammoniumkväve (Bergman, 2000). Biofer 10-3-1 (Ekoväx, Hova) är en pelleterad produkt och består av kött- och benmjöl och innehåller 10 % N. Nötflytgödeln som användes innehöll cirka 0,4 % total N, varav 50 % organiskt bundet N och 50 % NH4-N. Rötresten från hushållskompost (Ragn-Sell Heljestorp AB, Vänersborg) innehöll 0,2 % N, varav 30 % organiskt bundet N och 70 % NH4-N .
Gödselmedlen jämfördes i fältförsök hos odlare med kontrakterad ekologisk fröodling av timotej och rörsvingelhybrid cv Hykor. De flytande gödselmedlen Vinass och nötflytgödsel spreds med en spridare med släpbillar (Närke) och slangspridare (Dalsland och Östergötland). Rötresten spreds manuellt med slang. Biofer spreds med försökssåmaskin alternativt en valsspridare. Fältförsöken utfördes av HS Konsult AB, Örebro, Hushållningssällskapet Skaraborg och Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB. I försöken utfördes axräkning, gradering av stråstyrka och bestämning av ogräsförekomst. Rutskördarna rensades hos Hushållningssällskapet, Sandby Gård, Borrby och bestämningen av vattenhalt, renvaruhalt och tusenkornvikt har utförts vid Frökontrollen Mellansverige AB, Örebro. Prover för mineralkväveanalyser i jorden uttogs. Före gödsling på våren togs ett profilprov general 0-30 respektive 30-60 cm och efter skörd togs ledvisa profilprov i led A, C, E, G och I på 0-30 respektive 30-60 cm. På försöksplatserna i Skänninge togs rutvisa prover. Analyserna utfördes vid Eurofins Sweden Agro AB, Kristianstad.
Statistik
Seriesammanställningar har gjorts med Mixed Models i SAS 9.2 (SAS Institute Inc-. Cary, N.C ., USA).
Timotej
Fyra försök genomfördes i förstaårsvallar av timotej i Närke och Dalsland 2008 och 2009. I tabell 1 redovisas försöksplats, sort samt tidpunkt för gödsling, strängläggning och tröskning.
Tabell 1. Timotejförsökens plats, sort och tidpunkt för gödsling och skörd
År 2008 2009
Landskap Närke Dalsland Närke Dalsland
Plats Örebro Mellerud Fjugesta Mellerud
Timotejsort Ragnar Grindstad Alexander Grinstad
Försöksnummer HR 8602 HR 8601 HR 9602 HR 9601
Datum gödsling
Biofer 21 april 18 april 17 april 25 mars
Nötflyt 2 maj 17 april 7 maj 25 mars
Rötrest 2 maj 17 april 7 maj 25 mars
Vinass 2 maj 17 april 7 maj 25 mars
Datum strängläggning 25 juli 25 juli 22 aug1
Datum tröskning 27 juli 1 aug 16 aug 8 sept
1Strängarna lyftes 6 september
Gödselmedlen tillfördes i två givor motsvarande 50 kg N ha-1 och 90 kg N ha -1 baserat på totalinnehållet av kväve. För nötflytgödel användes innehållet av NH4-N. Gödselmedlen tillfördes vid tillväxtstart i slutet av april (tabell 2). Förutsättningarna som anmodades av beställaren var fält där ingen höstgödsling utförts, detta för att få en tydlig effekt av vårgödslingen. Dock gödslades försöksplatserna i Dalsland i september med nötflyt motsvarande 40 kg NH4-N ha-1och Biofer 10-3-1 motsvarande 10 kg total N ha-1. I Närkeförsöken följdes planen och ingen höstgödsling utfördes. Näringsinnehållet i de använda gödselmedlen redovisas i tabell 3.
Tabell 2. Försöksplan, plannummer L6-1-2008
Led Behandling
Kväveprodukt Tillförd mängd vår1 (kg-1 ha)
A. Ogödslat
B. Flytgödsel nöt 50 NH4-N
C. Flytgödsel nöt 90 NH4-N
D. Biofer 10-3-1 50 N 2
E. Biofer 10-3-1 90 N
F. Rötrest 50 N
G. Rötrest 90 N
H. Vinass 50 N
I. Vinass 90 N
1Tillförsel vid tillväxtstart
2Där kvävet inte är specificerat avses tot N
Försöksfältens jordart och näringsinnehåll redovisas i tabell 4. Kväveinnehållet i jorden på våren innan försökens anläggning redovisas i tabell 5.
Hykor
Fyra försök lades ut i frövall av rörsvingelhybrid, sort Hykor, i Dalsland och Östergötland under 2009 och 2010 enligt tabell 7. Vår ambition var att undersöka effekterna av gödselmedlen i första årsvallar, men p g a begränsad tillgång på odlingar har försöken utförts i första-, andra- och tredjeårsvallar.
Tabell 7. Försökens plats, vallålder, sort och datum för gödsling och skörd
År 2009 2010
Landskap Östergötland Dalsland Östergötland Dalsland
Plats Skänninge Mellerud Skänninge Mellerud
Försöksnummer HR 8605 HR 8604 HR 9608 HR 9609
Vallålder 1:a årsvall 2:a årsvall 2:a årsvall 3:dje årsvall
Datum gödsling
Nötflyt/Vinass, höst 26 september 1 oktober 16 okt 20 sept 1, 14 okt
Biofer höst 26 september 3 oktober 25 sept 2, 16 okt 14 okt
Nötflyt/Vinass, vår 1 april 3 mars 23 april 15 april
Biofer, vår 1 april 9 mars 16 april 14 april
Datum för skotträkning 15 april 14 april
Datum för axräkning 15 juli 2 juli 15 juli 5 juli
Datum strängläggning - 17 juli - 20 juli
Datum tröskning 29 juli 22 juli 27 juli 27 juli
1 Försöket utanför Mellerud (HR 9609) höstgödslades av lantbrukaren med nöt flytgödsel i mitten av september. Denna gödsling kompletterades i led E och I med flytgödsel respektive Biofer den 14 okt.
2 Försöket utanför Skänninge (HR 9608) höstgödslades av lantbrukaren i slutet av september med Biofer 9-4-0 . Denna gödsling kompletterades i led E och I med Vinass respektive Biofer den 16 okt
Försöksplanerna redovisas i tabell 8 och 9. I försöket utanför Skänninge ersattes nötflytgödseln av Vinass på grund av svårigheter att få tag på nötflyt (tabell 9). För flytgödsel beräknades N-givorna baserat på innehållet av NH4-N medan N-givorna i övriga produkter beräknades på innehållet av tot N.
Tabell 8. Försöksplan 2009, plannummer L6-2A-2008, Mellerud
Led Behandling
Produkt Tillförd mängd höst (kg ha-1) Tillförd mängd vår (kg ha-1)
A. Ogödslat - -
B. Flytgödsel nöt 60 NH4-N 60 NH4-N
C. Flytgödsel nöt 60 NH4-N 80 NH4-N
D. Flytgödsel nöt 60 NH4-N 100 NH4-N
E. Flytgödsel nöt 140 NH4-N -
F. Biofer 10-3-1 kg 60 N1 60 N
G. Biofer 10-3-1 kg 60 N 80 N
H. Biofer 10-3-1 60 N 100 N
I. Biofer 10-3-1 140 N -
1Där kvävet inte är specificerat avses tot N
Tabell 9. Försöksplan 2009, plannummer L6-2B-2008, Skänninge
Led Behandling
Produkt Tillförd mängd höst (kg ha-1) Tillförd mängd vår (kg ha-1)
A. Ogödslat - -
B. Vinass 60 N1 60 N
C. Vinass 60 N 80 N
D. Vinass 60 N 100 N
E. Vinass 140 N -
F. Biofer 10-3-1 60 N 60 N
G. Biofer 10-3-1 60 N 80 N
H. Biofer 10-3-1 60 N 100 N
I. Biofer 10-3-1 140 N -
1Avser tot N
Försöksplanen för 2010 är modifierad (tabell 10 och 11). Beställningen av försöken hösten 2009 var försenad och fälten var redan gödslade av försöksvärdarna i september och inga andra fält fanns tillgängliga som försöksfält. Planerna saknar därför ogödslade led. I Mellerud hade fältet fått 80 kg NH4-N i form av nötflytgödsel i mitten av september (plannummer L6-2C-2009, tabell 10) och i Skänninge hade fältet fått 80 kg total N i form av Biofer 9-4-0 i slutet av september (plannummer L6-2D-2009, tabell 11).
Tabell 10. Försöksplan. 2010, plannummer L6-2C-2009, Mellerud
Led Behandling
Produkt och mängd höst (kg ha-1) Produkt och mängd vår (kg ha-1)
A. Flytgödsel nöt 80 NH4-N
B. Som A flytgödsel nöt 60 NH4-N
C. Som A flytgödsel nöt 80 NH4-N
D. Som A flytgödsel nöt 100 NH4-N
E. Som A + flytgödsel 60 NH4-N
F. Som A Biofer 10-3-1, 60 N
G. Som A Biofer 10-3-1, 80 N
H. Som A Biofer 10-3-1, 100 N
I. Som A + Biofer 10-3-1 60 N1
1Där kvävet inte är specificerat avses tot N
Tabell 11. Försöksplan. 2010, plannummer L6-2D-2009, Skänninge
Led Behandling
Produkt och mängd höst (kg ha-1) Produkt och mängd vår (kg ha-1)
A. Biofer 9-4-0 80 N1
B. Som A flytgödsel nöt 60 NH4-N
C. Som A flytgödsel nöt 80 NH4-N
D. Som A flytgödsel nöt 100 NH4-N
E. Som A + Biofer 10-3-1 60 N
F. Som A Biofer 10-3-1, 60 N
G. Som A Biofer 10-3-1, 80 N
H. Som A Biofer 10-3-1, 100 N
I. Som A + Biofer 10-3-1 60 N
1Där kvävet inte är specificerat avses tot N
Produktionen av ekologiskt vallfrö har ökat de senaste tio åren i Sverige. Arealen av ekologiskt vallfrö har de senaste fem åren motsvarat mer än 20 procent av den totala vallfröarealen och under 2010 passerades 3000 ha.
Timotej (Phleum pratense L), som är det enskilt största fröslaget, odlades på drygt 1100 ha i Sverige. Odlare har visat stort intresse för rajsvingel, rörsvingelhybrid och rörsvingel (Festuca arundenacea) som nyligen introducerats på marknaden. Kvävetillgången har stor inverkan på beståndsuppbyggnad och skördens storlek i gräsfrövallar. I den ekologiska vallfröproduktionen ställs stora krav på bl.a. växtnäringförsörjning för att nå optimal skörd. Tillgången och prisbilden på ekologiska gödselmedel förändras. I detta projekt undersöktes hur olika mängder, fördelning i tiden (höst och vår) och former av organisk kvävegödsel påverkar beståndsutveckling och skörd i ekologisk fröproduktion av timotej och rörsvingelhybrid (Hykor). Syftet var att jämföra olika N-gödslingsstrategier och effektiviteten hos olika organiska N-gödselmedel.
Undersökningarna är gjorda i fältförsök i Dalsland, Östergötland och Närke, hos odlare med kontrakterad ekologisk fröodling, och har utförts av Hushållningssällskapen i respektive område. Totalt har fyra försök skördats i timotej (2008 och 2009) och fyra i rörsvingelhybrid (2009 och 2010). Fyra olika organiska gödselmedel användes; Vinass (en biprodukt från jästillverkningen), nötflytgödsel, Biofer (kött- och benmjöl) och rötrest från biogasproduktionen. Olika mängder och tillförseltidpunkter av gödselmedlen jämfördes i timotej (50 – 100 kg N ha-1) och i rörsvingelhybrid cv Hykor (0 - 180 kg N ha-1). Timotejförsöken anlades i förstaårsvallar medan vallåldern varierade i Hykorförsöken. I försöken utfördes ax- och skotträkning, gradering av stråstyrka och bestämning av ogräsförekomst. Fröskörd och frökvalitet undersöktes genom bestämning av vattenhalt, renvaruhalt och tusenkornvikt. Mineralkvävemängd i jorden analyserades. Före gödsling på våren togs ett profilprov general 0-30 respektive 30-60 cm och efter skörd togs ledvisa profilprov i utvalda försöksled på 0-30 respektive 30-60 cm.
Resultaten visar att samtliga gödselmedel ökade skörden både i timotej och i rörsvingelhybrid. I de fyra timotejförsöken visade behandlingarna med en hög giva (90 kg N ha-1) som rötrest (total N) eller nötflytgödsel (NH4-N) mer frekvent högre skördeökningar, medan Biofer 10-3-1 och Vinass (total N) visade något lägre, men ej signifikant lägre skördar. Påfrestningarna har varit stora på stråstyrkan under hela försöksperioden då nederbörden i juli varit extremt hög (79 - 200 mm) och vida överstigit normalnederbörden i samtliga områden.
Den högsta skörden av rörsvingelhybrid uppmättes i behandlingarna där hela kvävegivan tillfördes på hösten, i totalt fem av åtta led i de fyra försöken. Att bilden inte är entydig kan åtminstone till en del förklaras av att tre olika produkter använts. Våra resultat visar att rörsvingelhybriden behöver tillföras högre höstgivor av organisk gödsel för att ge optimal skörd jämfört med de rekommendationer som tillämpas i konventionella odlingar. Det var en tydlig tendens i förstaårsvallen i Skänninge att tillförsel av Biofer på våren var mindre effektiv än Vinass vilket också indikeras av den sämre stråstyrkan i Vinassleden I andraårsvallen i Skänninge är behandlingen med 100 kg total N ha-1 som Vinass på våren signifikant högre än 100 kg total N ha-1 som Biofer 10-3-1 trots stora nederbördsmängder i maj månad.
De låga kvävenivåerna (50-80 N) var otillräckliga i båda vallfrögrödorna, medan de högsta nivåerna (90- 180 N) orsakade kraftig liggbildning i några av försöken. Höga kvävegivor leder till liggbildning, särskilt i kraftiga bestånd som Hykorförsöket i Skänninge 2010, där beståndstätheten var ca 1700 ax m-2.
Analys av mineralkväveinnehållet i marken efter skörd visar låga nivåer (10-15 kg ha-1 mineral N) i båda fröslagen med undantag för andraårsvallen av Hykor i Dalsland. Här visar provtagningen efter skörd en högre mängd mineral N för gödslade led 28-40 kg ha-1 jämfört med 19 kg ha-1 i ogödslat led. Risken för kväveläckage efter tillförsel av de undersökta produkterna i gräsfrövallar får betraktas som liten, eftersom återväxten kan ta hand om restkvävet.
Sammanfattningsvis visar undersökningen att samtliga gödselprodukter ökar skörden men har påverkat bestånden olika, särskilt stråstyrkan. Rötresten som användes var jämförbar i effekt med nötflytgödsel, men produkten hade låg ts-halt, 1, 3 %, vilket medför många och tunga transporter vid spridning. Resultaten i Hykorförsöken visar att kväveeffekten av de olika produkterna är starkt kopplade till vallens ålder. I förstaårsvallen kan hela givan, med fördel, läggas på hösten. En delning av givan bör göras i andraårsvallar och täta tredjeårsvallar. I svaga tredjeårsvallar bör däremot hela givan läggas på hösten. Effekten av Biofer-produkter är beroende av markfukt och de bör företrädesvis spridas på hösten. Vi har bekräftat vikten av att tillföra kväve på hösten till förstaårsvallar av timotej. Stora givor av Vinass (90–100 kg kväve) på våren kan ge alltför kraftig beståndsutveckling med risk för tidig liggbildning och därmed reducerad skörd framförallt i timotej. En platsanpassad gödslingsstrategi, som är förutsättningen för välutvecklade bestånd med minsta möjliga risk för alltför tidig liggbildning, kräver kunskap om jordens kvävelevererande förmåga på det aktuella fältet. Ytterligare studier behövs för att ta fram rådgivningsunderlag för höstgödsling i såväl första-, andra- som tredjeårsvallar av timotej och för att klarlägga mekanismerna bakom kväveupptaget i etablerade vallar av ekologiskt odlad gräsfrö.